Friday, December 31, 2021

Kristina's letter to Johan Cederkrantz, with a postscript in her/his/their own handwriting, dated January 14, 1679

Source:

Bref och handlingar hörande till Drottning Christinas historia efter originalerna utgifne, page 38, E. S. Bring, 1832


The letter:

Rom d. 14 Januarij 1679.
M:r CederCrantz; Jag hafwer af eder med förre posten ankomne breef af d. 2 och 9 Decemb förnummit, huru högdt i befahra det Mine projecter om Tyske Prouincierne, för månge mällan komne swårheeter skull icke skulle kunna reussera; Men såsom Jag af intet låter förskräckia Mig, eij häller ännu seer någon Difficultet så stoor, som skulle kunna kullslå Min derom fattade förhoppning, altså skeer till eder Min willie, och Nådige befallning, att i derföre icke låten falla modet, uthan med H:r Noncens goda råd och åthielp, sampt egen flijt och dexteritet, sökia efter undfången instruction på ett möijeligt sätt förekomma, afböija och öfwerwinna de hinder som sig yppa, och i wägen kasta kunna med mindre mitt förehafwande må winna deß fort- och framgång, och der ingen Sperance mehr öfwrig, då winläggia eder genom tijdigt och ijdkeligt drijfwande, att bijbehålla och Maintenera Mijg wijd all den Rätt, Frij- och Rättigheet i Pommeren, som förmedelst recessen Mig tillkommer, och så wäll de oreducerade som reducerade godzen beträffar; angående eder förfråga om den yttersta Summan för hwilken Jag will eller kan aflåta Mine Domaines och underhåltzländer; länder eder detta till Swar, att när Konungen och Cronan i god Consideration tager, och noga öfwerwäger, hwad godzen åhrligen hade bort upbringa, och Jag förmedelst månge åthskillige förfång, stora ingreep, och uthstådde swåre krijgz beswär förmist, sampt derföre att iag aldrig är worden immitterad uthi de oreducerade godzen, (som doch ett anseenliget förslå,) ehuru Månge och store promesser Jag der om undfått, både wijd siälfwe Abdicationen och sedhermera; lärer förmodelig befinnas, att Jag Summan som i eder instruction uthnämnes, intet för högdt stägrat, och få mycket mindre Foog wara, att låta beräkna hwad Jag i deß wällstånd mäst der af niutit, och der efter formera Summan, som alt hwad af öfwan sagde orsaker Mig afgått, och Domainerne under m/200 R:dr åhrligen updragit, skäligst af Konungen och Cronan refunderas och ersättias bör, hälst efter Jag med ringare icke har kunnat uthkomma, och af andras förwållande, mångfalldige och otalige prejudicier uthi Mine tillhörigheeter lijdit, och utstått och än dagelig lijder, ja så, att jag för medels knapheet, och mangel af penningar, icke förmår antaga een reesa, och förfoga Mig till den orth, hwar Min presence, till Mine interests befordring och stadfästning, högst tarfwas och fordras; doch när Konungen och Cronan först will låta liquidera Mine rättmätige pretensioner och fordringar, och om deß säkre och otwifwelachtige betalning fullkommelig Mig försäkra, will jag wijd behörig tijd Mig närmare der om förklara; Jag förmodar att Konungen Mig wilfahrit hafwer, med ordres och nödig fullmachts tillsändande för Ambassadeurerne, att tractera med eder om Mine angelägenheter, och att den jempte hwad mehra, som efter berättelse, med den uthskickade från Swerige förwäntes, och så lärer framkomma, icke deste mindre har Jag å Nyo beordrat Gen: Gouuerneuren att hoos Konungen der om sökia och anhålla; imedler tijd åstundar Jag, att i med H:r Noncens Consentement och bejakande förfoga eder till Haag, och så der om som i Nimwägen, och annorstädes insinuera och handhafwa Mine interests och ärender med sådan troo, flijt och dexteritet, som i till Mitt goda nöije belofwat, och Jag otwifwelachteligen förwäntar, försäkrandes eder der emot att Jag all åstundelig omskiötzel om eder fortun och lycka draga will; och befaller eder Gudi nådeligen.
XST ALEX

Je uien de receuoir vostre depeche du 18 passe mais cest si tarde que ie ne puis vous repondre par cet ordinaire par le prochain ie vous donneray des ordre plus amples cependant Je vous ordonne de remercier Mons. le Nonce de ses soins & applications quil prende pour mes interest, ausi bien que son Auditeur du Zele du quel vous me faites un raport qui me surprende, uoyant auec estonnement qun homme estranger & qui mest inconnu me rend des seruisses si considerables en un temps ou nos ingrats suedois qui me doiuent tout ce quils sont ne me paye que dingratitude les innombrables bienfaits dont ie les ay combles, mais cela touttefois ne surprende pas, Cependant asseures de ma part cet honest homme que ie me souuiendray de luy & luy feray conoistre les effects de ma reconnoissance sur la quelle il peut conter en tout occassion.

With modernised spelling:

Rom, den 14 januari 1679.
Monsieur Cederkrantz,
Jag haver av Eder med förra posten ankomna brev av den 2 och 9 december förnummit huru högt I befara det mina projekter om tyska provinsierna, för många mellankomna svårheters skull, icke skulle kunna reussera. Men såsom jag av intet låter förskräcka mig, ej heller ännu ser någon diffikultet så stor som skulle kunna kullslå min därom fattade förhoppning, alltså sker till Eder min vilje och nådiga befallning att I därför icke låten falla modet, utan med herr nuntiens goda råd och åthjälp, samt egen flit och dexteritet, söka efter undfången instruktion på ett möjligt sätt förekomma, avböja och övervinna de hinder som sig yppa, och i vägen kasta kunna med mindre mitt förehavande må vinna dess fort- och framgång. Och där ingen sperans mer övrig, då vinnlägga Eder genom tidigt och idkeligt drivande att bibehålla och maintenera mig vid all den rätt, fri- och rättighet i Pommern, som förmedelst recessen mig tillkommer, och såväl de oreducerade som reducerade godsen beträffar. Angående Eder förfråga om den yttersta summan för vilken jag vill eller kan avlåta mina domaines och underhåldsländer, länder Eder detta till svar, att när Konungen och Kronan i god konsideration tager, och noga överväger, vad godsen årligen hade bort uppbringa, och jag förmedelst många åtskilliga förfång, stora ingrepp, och utstådde svåra krigsbesvär förmisst, samt därför att jag aldrig är vorden immitterad uti de oreducerade godsen (som dock ett ansenligt förslå), ehuru många och stora promesser jag därom undfått, båda vid själva abdikationen och sedermera. Lär förmodlig befinnas att jag summan som i Eder instruktion utnämnes, intet för högt stägrat, och få mycket mindre fog vara, att låta beräkna vad jag i dess välstånd mest därav njutit, och därefter formera summan, som allt vad av ovansagde orsaker mig avgått; och domänerna under 200,000 riksdaler årligen uppdragit, skäligast av Konungen och Kronan refunderas och ersättas bör, helst efter jag med ringare icke har kunnat utkomma, och av andras förvållande, mångfaldiga och otaliga prejudiser uti mina tillhörigheter lidit och utstått, och än daglig lider, ja så, att jag för medels knaphet, och mångel av penningar, icke förmår antaga en resa och förfoga mig till den ort var min presens, till mina intérêts' befordring och stadfästning, högst tarvas och fordras. Dock när Konungen och Kronan först vill låta likvidera mina rättmätiga pretentioner och fordringar, och om dess säkra och otvivelaktiga betalning fullkomlig mig försäkra, vill jag vid behörig tid mig närmare därom förklara. Jag förmodar att Konungen mig villfarit haver med orders och nödig fullmakts tillsändande för ambassadörerna att traktera med Eder om mina angelägenheter, och att den jämte vad mera, som efter berättelse, med den utskickade från Sverige förväntes, och så lär framkomma. Icke desto mindre har jag å nyo beordrat generalguvernören att hos Konungen därom söka och anhålla. Imedlertid åstundar jag att I med herr nuntiens consentement och bejakande förfoga Eder till Haag, och så därom som i Nimvägen (och annorstädes) insinuera och handhava mina intérêts och ärender med sådan tro, flit och dexteritet som I till mitt goda nöje belovat, och jag otvivelakteligen förväntar, försäkrandes Eder däremot, att jag all åstundlig omskötsel om Eder fortun och lycka draga vill; och befaller Eder Gudi nådeligen.
Kristina Alexandra.

Je viens de recevoir votre dépêche du 18 passé, mais c'est si tarde que je ne puis vous répondre par cet ordinaire. Par le prochain je vous donnerai des ordres plus amples. Cependant, je vous ordonne de remercier monsieur le nonce de ses soins et applications qu'il prend pour mes intérêts, aussi bien que son auditeur du zèle duquel vous me faites un rapport qui me surprend, voyant avec étonnement qu'un homme étranger et qui m'est inconnu me rend des services si considérables en un temps où nos ingrats Suédois, qui me doivent tout ce qu'ils sont ne me payés que d'ingratitude [pour] les innombrables bienfaits dont je les ai comblés; mais cela toutefois ne [me] surprend pas. Cependant, assurez de ma part cet honnête homme que je me souviendrai de lui et lui ferai connaître les effets de ma reconnaissance, sur laquelle il peut compter en toute occasion.

Swedish translation of the postscript:

Jag har rättnu fått Ert utskick från förra månaden, men det är så sent att jag inte kan svara Er med denna post. Med den nästa skall jag giva Er ytterligare befallningar. Emellertid befaller jag Er att tacka nuntien för den omsorg och flit som han har för mina intressen, samt hans revisor, om vars iver Ni ger mig en rapport som förvånar mig, seende med häpnad att en utländsk man som är okänd för mig gör mig så avsevärda tjänster i en tid då våra otacksamma svenskar, som är skyldiga mig allt vad de är, inte har betalat mig annat än otacksamhet för de otaliga förmåner, med vilka jag översköljt dem; men det förvånar mig dock icke. Emellertid försäkra denne ärlige man på mina vägnar att jag kommer att minnas honom och vill gärna låta honom veta effekterna av min tacksamhet, som han alltid kan lita på.

English translation (my own):

Rome, January 14, 1679.
Lord Cederkrantz,
I have received letters from you with the last ordinary, dated 2 and 9 December, perceiving how greatly you fear that my projects on the German provinces, in the face of many arisen difficulties, might not be able to succeed. But as I do not let myself be frightened by anything, nor does anyone yet see the difficulty to be so great as to be able to overthrow my hope for it, so my will and gracious command is given to you that you therefore do not lose courage, but with the nuncio's good advice and assistance, as well as your own diligence and dexterity, seek your received instruction in a possible way to occur, deflect and overcome the obstacles that may crop up and be thrown in the way unless my undertaking may gain its fortune and success. And where there is no other hope, then you must try to win by early and diligent drive to maintain and uphold me in all the entitlements, freedoms and rights in Pomerania, which by agreement belong to me, as well as both the unreduced and reduced estates. Regarding your request for the ultimate sum for which I want or can give up my domains and maintenance lands, you will get this in response, that when the King and the Crown take into good consideration, and carefully weigh, improving what the estates had annually removed, and because I have consequently suffered and lost many numerous inconveniences, major interventions, and severe war burdens, and because I have never been granted permission of ownership in the unreduced estates (which is, however, a considerable proposition), although I received many and great promises about it, both at the abdication itself and later on. It must probably be found that I receive the sum as is appointed in your instruction, nothing too high, and have much less justification to be and let calculate what I most enjoyed from it when it was at its peak, and then form the sum, which all have left me for the above reasons; and the domains annually commissioned under 200,000 riksdalers, most reasonably by the King and the Crown, should be reimbursed and replaced, preferably since I have not been able to get out with less, and I have suffered and endured, by others' causing, multiple and innumerable prejudices to my belongings, and which I still suffer daily, so that, due to the scarcity of means and lack of money, I am not able to make a journey and go to the place where my presence, for the promotion and affirmation of my interests, is most needed and required. However, when the King and the Crown first wish to have my legitimate pretensions and claims liquidated, and if its secure and undoubted payment fully assures me, I will, in due course, explain myself in more detail. I suppose that the King has misled me with orders and sent the necessary authorisation for the ambassadors to treat with you about my affairs, and that it, along with what else, as expected, with the envoy sent from Sweden, and so forth. Nevertheless I have again ordered the Governor General to apply to the King for leave to appeal. In the meantime, I urge you, with the nuncio's consent and affirmation, to go to The Hague, and, as in Nijmegen (and elsewhere), to insinuate and handle my interests and affairs with such faith, diligence and dexterity as you have promised to my good pleasure, and which I undoubtedly expect, assuring you on the other hand that I want to draw all timely care from your fortune and happiness; and I graciously commend you to God.
Kristina Alexandra.

I have just received your dispatch of last month, but it is so late that I cannot answer you by this ordinary. By the next one I will give you further orders. In the meantime, I order you to thank the nuncio for the care and application which he has for my interests, as well as his auditor, of whose zeal you give me a report which surprises me, seeing with astonishment that a foreign man who is unknown to me renders me such considerable services at a time when our ungrateful Swedes, who owe me everything they are, have paid me nothing but ingratitude for the innumerable benefits with which I have showered them; but that does not surprise me, however. In the meantime, assure this honest man on my behalf that I will remember him and will let him know the effects of my gratitude, which he can count on at all times.


Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment