Kristina's signed letter to King Karl XI, dated September 29/October 9 (Old Style), 1685

Source:

http://auktionsverket.se/auction/rare-books/2014-12-16/6647-drottning-kristina-efter-abdikeringen/

The letter:

Stoormächtigste Konung

Högtährade Elskelige Kiere Hr. Son.

Det är twifwels uthan hoos Eders Maij:tt ännu oförgiätit, huru iag för detta åthskillige gånger, och af högst twingiande oorsaker har måst igenom mina skrifwelser mig beswära öfwer dee mig af Drotzeten och hans Son Grefwe Gustaf de la Gardie uthi den Moonske saaken tillskÿndade olijdelige torter och oförrätter. Jag hade och wißerligen förmodat, däremot att erhålla all rättmätig Satisfaction, Seedan som Eders Maij:t bem:te saak till deß Reductions Commission remittera, och iag jämwäll igenom een expres där till förordnat Advocat hufwud quæstionens uthslag, effter Eders Maij:ttz egen Resolutions innehåld af d. 15 Maij åhr 1684, öfwer åhr och dag där wijd Commissionen afwänta, månde: Och ehuruwäll Commissionens uthslag enteligen klart nog där hän uthföll, att så wäll prætensionen på dee cederade 70/m Rdr, som den där på grundade Pant, rättigheeten i Moon blefwe ogillade och uphäfwe, och Således mine Wederparter all förmeent rättigheet både till Godz och Penningar aldehles betagen; är iag lijkwäll ifrån effecten af ett sådant uthslag därjämpte blefwen förhindrat, igenom Commissionens wijdhängde Clausul, angående een förmeent besittningz rätt, som Gr. Gustaff de la Gardie, föruthan Panträttigheeten, skall uthi Moon hafwa prætenderat. Nu såsom ingen skall kunna bewijsa, det Grefwe Magnus Gabriel de la Gardie hafwer någon tijd hafft den ringaste rätt, een fÿrks wärde att fordra, uthan att så wäll cession af dee 70./m Rdr. som Hypothequen och besittningen af Moon, äre blott och allena ett oförskÿlt Nådewärk, det iag på hans egne förslag honom giöra måste, i förhopning att där igenom lösa mig ifrån dee Vexationer iag i Eders Maij:ttz omÿndige åhr som offtast war underkastat: Altså måste ju all hans prætenderade rättigheet nu wara så mÿcket mehr null och af intet wärde, seedan sielfwe Nådewärket af bem:te 70./m Rdrs cession och Hypothequet i Moon i Reduction casserat är. Och kan iag ingalunda förstå af hwad skiäl man mig än längre will förhålla detta mitt underhåldz Godz, öfwer hwilket så wäll som öfwer alle dee andre, iag till deß bruuk och nÿttiande, mig förmedelst Recessens 9. Φ. een olimiterad disposition reserverat hafwer; icke warandes plichtig att giöra någrom därföre beskeed och räkenskap. Jag kan så mÿcket mindre troo eller förmoda, att det skall hafwa warit Reductions Commissionens Meening, till att igenom berörde Clausul påbörda mig een nÿ rättegång i något annat foro: Aldenstund sådant skulle in effectu intet wara annat, än som Willja giöra mig disputable Mine i Recessen reserverade Hög, och rättigheeter, som lijkWäll böra för hwarjehanda qwälliande billigt wara befrijade, och icke mehra dragas i Process och rättegång, än alle andre Rijksens, af Konungen och Ständer, giorda Sluth och afskieder. Jag drager och till Eders Maij:ttz mig så offta försäkrade affection och Rättwijsa den wiße tillförsichten, att blifwa emot slijke attentater /:där något sådant skulle mot förmodan wara å färde:/ krafteligen beskÿddat, så att iag uthan något wijdare hinder af prætenderad immission, eller åtherstående process, eller egitwilligt inträng, må få bruuka och nÿttia den rättigheet, som mig icke mindre uthi Moon än alle andre mine underhåldz Länder competerar, och för ofwan förmält är. Hwaröfwer såsom iag om Eders Maij:ttz willfärige förklaring här med flijtwänligst anhåller, och iag därjämpte icke kan gå förbij att sökia laghlig reparation och Satisfaction för dee swåre, så wäll directé, som igenom mine Ministrer indirecté, mig tillfogade torter, och det uthi den Kongl. HoffRätten i Stockholm, hwarest dee saaker äre för detta anhängige; Altså är min Moderkierlige begiäran, att Eders Maij:tt täcktes till den ända icke allenast befalla Gr. Gustaff de la Gardie, att hålla sig ifrån Præsidents Embetet därsammestädes så länge processen påstår, uthan och låta bem:te HoffRätt så med Præsident, som med Assessorer således besättias, som Rättegångz Ordinantien och Processen det förmår och innehåller, på det iag samme saaker må kunna fortsättia, och een owäld och ofördröijelig Justice hafwa till förwachta. Jag remitterar mig i det öfrige så i detta, som annat till det som min General Gouverneur Hr. OliweCrantz å mine wägnar föreställandes warder: försäkrar mig i alt om Eders Maij:ttz rättwijse assistence till min rätts erhållande; sampt näst tillönskiande af all sielf begiärlig wälgång, stedze förblifwer

Rom d. 29. September A:o 1685.

Eders Maij:ttz

Wel Affectionerade moder

Christina Alexandra

/ André Galdenblad

Till Hans Maij:tt Konungen

With modernised spelling:

Stormäktigste Konung,

Högtärade Älsklige Käre Herr Son,

Det är tvivels utan hos Eders Majestät ännu oförgätet huru jag förr detta åtskilliga gånger och av högst tvingande orsaker har måst igenom mina skrivelser mig besvära över de mig av drotseten och hans son greve Gustaf de la Gardie uti den moonska saken tillskyndade olidliga torter och oförrätter. Jag hade ock visserligen förmodat däremot att erhålla all rättmätig satisfaktion sedan som Eders Majestät bemälte sak till dess reduktionskommission remittera, och jag jämväl igenom en express därtill förordnad advokat huvudkvestionens utslag, efter Eders Majestäts egen resolutions innehåll av den 15 maj år 1684 över år och dag därvid kommissionen avvänta månde. Och ehuruväl kommissionens utslag äntligen klart nog därhän utföll att såväl pretensionen på de cederade 70,000 riksdaler som den därpå grundade pant rättigheten i Moon bleve ogillade och upphäve, och således mina vederparter all förment rättighet både till gods och penningar alldeles betagen, är jag likväl ifrån effekten av ett sådant utslag därjämte bleven förhindrad igenom kommissionens vidhängde klausul, angående en förment besittningsrätt som greve Gustaf de la Gardie förutan panträttigheten skall uti Moon hava pretenderat.

Nu såsom ingen skall kunna bevisa det greve Magnus Gabriel de la Gardie haver någon tid haft den ringaste rätt en fyrks värde att fordra, utan att såväl cession av de 70,000 riksdaler som hypoteken och besittningen av Moon äro blott och allena att oförskyllt nådeverk det jag på hans egna förslag honom göra måste i förhoppning att därigenom lösa mig ifrån de vexationer jag i Eders Majestäts omyndiga år som oftast var underkastad, alltså måste ju all hans pretenderade rättighet nu vara så mycket mer null och av intet värde, sedan själva nådeverket av bemälte 70,000 riksdalers cession och hypoteket i Moon i reduktion kasserat är. Och kan jag ingalunda förstå av vad skäl man mig än längre vill förhålla detta mitt underhållsgods, över vilket såväl som över alla de andra jag till dess bruk och nyttjande mig förmedelst recessens 9 [punkt] en olimiterad disposition reserverat haver, icke varandes pliktig att göra någrom därföre besked och räkenskap. Jag kan så mycket mindre tro eller förmoda att det skall hava varit reduktionskommissionens mening till att igenom berörda klausul påbörda mig en ny rättegång i något annat foro. Alldenstund sådant skulle in effectu inte vara annat än som vilja göra mig disputabla mina i recessen reserverade hög- och rättigheter som likväl böra för varjehanda kväljande billigt vara befriade och icke mera dragas i process och rättegång än alla andra Riksens, av konungen och Ständer, gjorda slut och avskeder.

Jag drager ock till Eders Majestäts mig så ofta försäkrade affektion och rättvisa den vissa tillförsikten att bliva emot slika attentater (där något sådant skulle mot förmodan vara å färde) kraftligen beskyddat, så att jag utan något vidare hinder av pretenderad immission, eller återstående process, eller egetvilligt inträng, må få bruka och nyttja den rättighet som mig icke mindre uti Moon än alla andra mina underhållsländer kompeterar och för ovan förmält är. Varöver såsom jag om Eders Majestäts villfäriga förklaring härmed flitvänligst anhåller, och jag därjämte icke kan gå förbi att söka laglig reparation och satisfaktion för de svåra såväl direkte som igenom mina ministrar indirekte mig tillfogade torter, och det uti den Kungliga Hovrätten i Stockholm, varest de saker äro förr detta anhängiga, alltså är min moderkärliga begäran att Eders Majestät täcktes till den ände icke allenast befalla greve Gustaf de la Gardie att hålla sig ifrån presidentsämbetet därsammastädes så länge processen påstår, utan ock låta bemälte Hovrätt så med president som med assessorer således besättas som rättegångs ordinantien och processen det förmår och innehåller, på det jag samma saker må kunna fortsätta och en oväld och ofördröjlig justis hava till förvakta.

Jag remitterar mig i det övriga så i detta som annat till det som min generalguvernör herr Olivekrantz å mina vägnar föreställandes varder. Försäkrar mig i allt om Eders Majestäts rättvisa assistens till min rätts erhållande, samt näst tillönskande av all självbegiärlig välgång; städse förbliver

Rom, den 29 september anno 1685.

Eders Majestäts

välaffektionerade moder

Kristina Alexandra.

Andreas Galdenblad.

Till Hans Majestät Konungen.

French translation (my own):

Très Puissant Roi,

Monsieur mon très honoré et très cher Fils,

Il est sans doute que Votre Majesté n'a toujours pas oublié comment, dans le passé, à plusieurs reprises et pour les raisons les plus impérieuses, j'ai dû me troubler dans mes lettres au sujet des torts et des injustices insupportables que m'a infligés le grand drost et son fils, le comte Gustave de la Gardie, dans l'affaire de Moon. J'avais aussi supposé que j'obtiendrais en échange toutes les satisfactions légitimes, puis que Votre Majesté renverrait ladite affaire à sa Commission de Réduction, et j'ai aussi, par exprès, confié l'issue de l'affaire principale à un avocat, selon le contenu de la propre résolution de Votre Majesté du 15 mai 1684, que la Commission attendra depuis des mois. Et même si la décision de la Commission s'est finalement révélée suffisamment claire, le fait que la créance sur les 70 000 riksdalers cédés et le droit de privilège sur Moon fondé sur celle-ci seraient rejetés et annulés, et mes contreparties, tant en termes de successions qu'en argent, et toutes mes droits supposés seraient ainsi complètement confisqués, l'effet d'un tel résultat sur moi a été complètement entravé par la clause ci-jointe de la Commission concernant un prétendu droit de possession que le comte Gustave de la Gardie, avant le privilège, aurait dû revendiquer sur Moon.

Or, comme personne ne pourra prouver que le comte Magnus Gabriel de la Gardie a eu à aucun moment le moindre droit de réclamer la valeur d'un fyrk sans que la cession des 70 000 riksdalers ainsi que l'hypothèque et la possession de Moon ne soient simplement et uniquement une innocente œuvre de grâce que je dois lui faire sur ses propres propositions dans l'espérance de me délivrer ainsi des vexations auxquelles j'ai été le plus souvent soumis pendant les années de minorité de Votre Majesté, tout son prétendu droit doit donc maintenant être ainsi bien plus nulle et sans valeur, alors la même œuvre de grâce de la cession de la cession susmentionnée de 70 000 riksdalers et de l'hypothèque de Moon en réduction doit être annulée. Et je ne comprends en aucune façon pour quelle raison ils veulent conserver ce bien de mon entretien, sur lequel, comme sur tous les autres, je me suis réservé une disposition illimitée pour son usage et son utilisation au moyen du 9ème point du recès, n'étant tenu de procéder à aucune notification et d'en rendre compte. Je peux encore moins croire ou supposer que la Commission de réduction a dû avoir l'intention, par le biais de ladite clause, de m'imposer un nouveau procès dans un autre forum. Cependant, cela ne serait en réalité rien d'autre que vouloir rendre contestables les droits que je me suis réservés pendant la récréation, qui devraient pourtant être justement libérés de toutes sortes de reproches et pas plus entraînés dans des procès que tous les autres résolutions et décisions du Royaume, prises par le Roi et les États.

J'ai aussi la certaine confiance dans l'affection et la justice de Votre Majesté, dont elle m'a si souvent assuré, qu'elle me protégera fortement contre de telles attaques (si quelque chose de semblable devait se produire, contre toute attente), afin que je puisse, sans aucune autre entrave d'une prétendue immission, ou d'un procès restant, ou d'une intrusion obstinée, être en mesure d'utiliser et de jouir du droit avec lequel je suis en concurrence non moins sur Moon que sur tous mes dits autres terrains de maintenance. Sur ce, comme je désire par la présente avec diligence et bienveillance l'explication volontaire de Votre Majesté, et je ne peux pas non plus négliger de demander réparation légale et satisfaction pour les graves torts qui m'ont été infligés directement et indirectement par mes ministres indirectement, et cela devant la Cour d'appel royale de Stockholm, dont ces choses dépendaient auparavant, mon désir maternel est donc qu'il plaise à Votre Majesté à cette fin non seulement d'ordonner au comte Gustave de la Gardie de rester à l'écart de la fonction de président là-bas aussi longtemps que le procès continue, mais aussi que ladite Cour d'appel soit ainsi dotée d'un président ainsi que d'assesseurs capables, comme le prévoit l'ordonnance du procès et du procès, afin que je puisse continuer les mêmes choses et d'attendre une justice impartiale et sans délai.

Au reste, je me réfère, en cela comme en d'autres choses, à ce que mon gouverneur-général, Monsieur Olivekrantz, représentera en mon nom. Je m'assure en toutes choses de la juste assistance de Votre Majesté pour obtenir mon droit, et je souhaite aussi toute la prospérité désirable; je reste toujours

Rome, le 29 septembre 1685.

de Votre Majesté

la bien affectionnée mère

Christine Alexandra.

André Galdenblad.

A Sa Majesté le Roi.

English translation (my own):

Most Powerful King,

My highly honoured and dearly beloved Son,

It is doubtless that Your Majesty has still not forgotten how in the past, several times, and for the most compelling reasons I have had to trouble myself through my letters about the insufferable wrongs and injustices inflicted on me by the Grand Steward and his son Count Gustaf de la Gardie in the Moon affair. I had also presumed I would obtain all legitimate satisfaction in return, then that Your Majesty would remit the aforementioned matter to your Reduction Commission, and I have also, through an express, appointed the outcome of the main affair to a lawyer, according to the contents of Your Majesty's own resolution of May 15, 1684, for which the Commission will have been waiting for months. And although the Commission's decision finally turned out to be clear enough that both the claim to the ceded 70,000 riksdaler and the right to lien on Moon based on it would be rejected and canceled, and my counterparties, both in estates and money, and all my supposed rights would thus be completely confiscated, the effect of such an outcome on me has been completely hindered by the attached clause of the Commission regarding a supposed right of possession which Count Gustaf de la Gardie, prior to the lien, must have claimed on Moon.

Now, as no one shall be able to prove that Count Magnus Gabriel de la Gardie has at any time had the slightest right to claim a fyrk's worth without both the cession of the 70,000 riksdalers as well as the mortgage and the possession of Moon being merely and solely an innocent work of mercy that I must make to him on his own proposals in the hope of thereby releasing me from the vexations I was most often subjected to during the years of Your Majesty's minority, all his pretended right must therefore now be so much more null and of no value, then the same work of grace of the cession of the aforementioned 70,000 riksdalers cession and the mortgage on Moon in reduction must be quashed. And I cannot in any way understand for what reason they want to keep this my maintenance property, over which, as well as over all the others, I have reserved an unlimited provision for its use and use by means of the 9th point in the recess, not being obliged to make any notification and account for it. I can so much less believe or suppose that it must have been the intention of the Reduction Commission to, through the aforementioned clause, impose a new trial on me in some other forum. All the while, such a thing would in effect be nothing more than wanting to make disputable the rights which I reserved for myself in the recess, which nevertheless should be justly freed from all kinds of nagging and no more dragged into process and trial than all the other resolutions and decisions of the Realm, made by the King and the Estates.

I also have the certain confidence in Your Majesty's affection and justice, which you have so often assured me of, that you will strongly protect me against such attacks (if something of the kind should, contrary to expectation, be afoot), so that I may, without any further hindrance from pretended immission, or remaining process, or obstinate intrusion, may be able to use and enjoy the right which I compete no less in Moon than all in my other aforementioned maintenance lands. Whereupon, as I hereby diligently and kindly desire Your Majesty's willing explanation, and I also cannot neglect to seek legal reparation and satisfaction for the severe wrongs inflicted on me both directly and indirectly by my ministers indirectly, and this in the Royal Court of Appeal in Stockholm, on which these things were dependent before this, it is therefore my motherly desire is that it please Your Majesty to that end not only to order Count Gustaf de la Gardie to stay away from the office of president there for as long as the process goes on, but to also let the aforementioned Court of Appeal be thus filled with a president as well as with assessors who are capable, as is contained in the ordinance of the trial and the process, so that I may be able to continue the same things and to await an impartial and undelayed justice.

I refer myself for the rest both in this as well as in other things to what my Governor General, Lord Olivekrantz, will represent on my behalf. I assure myself in all things of Your Majesty's just assistance in obtaining my right, as well as also wishing all desirable prosperity; I always remain

Rome, September 29, 1685.

Your Majesty's

well-affectionate mother

Kristina Alexandra.

Andreas Galdenblad.

To His Majesty the King.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: Moon is the Swedish name for the Estonian island of Muhu (also known in Estonian as Muhumaa).

The Riksdag declares Kristina as Queen of Sweden, March 14/24 (Old Style), 1633

Sources:

Alla riksdagars och mötens beslut, 1521-1731, volume 2, pages 849 to 855, Anders Anton von Stiernman, 1721

https://digital.ub.umu.se/search?fulltext-query=Alla%20riksdagars%20och%20mötens%20beslut%201521-1731&fulltext-query-fields=content&language=sv&preview=404240%2F35%2Fsimple%2F0

The Svvedish intelligencer, volume 3, 1633

https://quod.lib.umich.edu/e/eebo2/A13233.0001.001/1:4.6?rgn=div2;view=fulltext

The 1,100th post on this blog!

The letter:

Wij effterskrefne Sweriges Rijkes Rådh och Ständer / Grefwar / Frijherrar / Biskopar / Adel / Clerckerij / Krijgzbefehl / Borgerskap och gemene Allmoghe / som til thetta berammade Möthe sammankallade äre / för Oß och fullmechtige aff alla Landzändar / Göre witterlighit / at effter som Gudh aff sin försyyn och behagheligh wilie haffuer welat så hårdelighen besökia oß och wårt käre Fädernesland Sweriges Rijke / att genom then lekamlighe dödhen hädhan tyckia fordom then Stormechtigste Förste och Herre / Her GUSTAF ADOLPH, Sweriges / Göthes och Wendes Konung / Storfurste til Finland / Hertigh vthi Estland och Carelen / Herre vthöfwer Jngermanneland / etc. och således försättia H. Salighe Kongl. M:t Christelig och Höghberömmeligh i Åminnelse uthur thenne Jämmerdaal i een ewigh frögd / förwandla thenne förwanskelighe Chrona in een ewigh Ähro och Herlighet / göra en ända och affskära så wäl H. Salige Kon. May:tz arbets daghar / som theß märkelight i alle tilkommandhe tijdher aldrigh noghsamt berömdhe wijse rådh / tapte gerningar: manlige modh / otrolighe och fast vndersamme Victorier, öfwer een deel the mächtigheste och wäldigste Potentater i Europa, och thet som wij högst haffue til at beklagha at skilia ifrån oß wårt Hufwudh / Konung och Fädherneslandzens Fadher / vnder hwilkens löflighe och berömlighe Regering wij oß och Fädherneslandet fram för alle andre Nationer i thesse bedröfwelighe tijdher hafwe befunnit vthi säkerheet / tryggheet och i alla måtto oansechtat / och icke heller behaghat at lämna Sal. H. K. M. Mans Erfwingar effter sig som på hans Stool sittia kunde / Hwarigenom wår och Fädherneslandzens sorg / wedhermödha och fahra så mycket större är / och oß mera gåår til Hiertat. Så haffue wij nu på the godhe Herrars Rijkzens Rådz Stämning och Kallelse welat oß hörsamlighen instella / och öffuerwägha wår Salighe Konungs Erfwinges sampt Rijksens wårt käre Fädherneslandz tilstånd / och huru the widh Wälstånd erhålles / och emoot all fahra och olycko näst Gudh bewaras och förswaras kunde. Wij haffue förthenskuld oß godhwillighen församblat / Rijksens Tarff medh hwar annan öfwerlagdt / och på sidstonne förmedelst Gudz nådighe bijstånd / och i then Helighe Trefaldigheetz Nampn oß fast sammanknippadt / sammanbundet / loffuat och förplichtat / stadgar och giordt / effter som effterskriffuit står och fölier.

Til thet Första / Effterty nu / ty wärr / thetta Dödzfall medh Salighe Kon. M. haffuer vphäffuet Hans Kongelighe Regemente / Ey heller någhon å Mans och Swärdzsijda aff Hans Salige Kon. M. Barn / eller aff någhon Arffurste är öffwerblefwen / hwilkens åthlegger til Rijket effter thes Besluuth och Affskeedher komma kan. Tå påminne wij oß icke obilligt hwadh vthi Norköping Anno 1604. medh Arfföreeningens Förnyyelse om Konunge och Arffurste Döttrar / Frökar bebrefwat är / och enkannerlighen hwadh aff oß enhållelighen här i Stockholm Anno 1627. then 4. Decembris är beslutet / at ther offthögstbemälte Hans Salige Kongl. M vthan Mans Arfwinghe affginghe / wij tå och på sådhan händelse theß Dotter then Höghborne Furstinna och Fröken / Fröken CHRISTINA, för wår och Sweriges Rijkes Drottning och Arffurstinna hålla och haffua wille. Och förthenskuld så wäl för the stora Wälgerningar wij och Rijket aff framfarne Loflighe Konungar Konung Gustaff then Förste / och särdeles thenne sidste förledne wår Konung / Konung Gustaff then Andre och store hafft och nutidt haffua / och ther aff föliandhe skyldigh Respect och Wördning / som för wåre förrige Lyffte / Förbindelse och Besluth skuld / tå vpreppe wij här medh wåre lyffte och förrige Rijkz affskeedher / känna och förklara medh eenhållight berådt modh / frijwillighe och otwungne then Stormechtigste / Höghborne Furstinne och Fröken / Fröken CHRISTINA Salighe Kon. Maj Konung Gustaffs then Andres och Stores Dotter / för Sweriges / Göthes och Wändes Vthkoradhe Drottning och Arffurstinna / Storfurstinna vthi Finland / Hertiginna til Estland och Carelen / Fröken öfwer Jngermanneland / etc. wår allernådigste Drottning och Fröken / lofwe härmedh och förplichte oß / wåre Medhbrödher och alle andre Rijksens Ständer / Vndersåtare och Jnbyggiare / at bewijsa Hennes May:tt all Trooheet / Tiänst / Hörsamhet och Lydhno vthi alt thet förswarlighit är för Gudhi och Mannom / Hennes May:tt at biudha och oß at göra / allan rättholdnom Hennes May:tt och Wåran. Wij wele ock allan Hennas May:tz och Rijksens Rätt styrckia / och för Hennes May:tz och Rijksens wårt käre Fädherneslandz skuld hafwa wårt Lijff / Leffuerne och all wår Förmågho ospardt och vpsatt som ährlighe och troghne Ständer och Vndersåtare eghnar och bör: Oß och Rijket förbehollandes / at then tijdh Hennes May:tt kommer til sine mogne och myndige åhr / hon och tå förr än Hennes May:tt i Regeringen trädher skal försäkra oß och Rijket på all wår / Rijksens och Ständernes Rätt / Rättigheeter / Frijheeter och wälfångne Privilegier, såsom sådant i bäste Form aff framfarne Sweriges Konunger och särdeles Salighe Kongl. M. Konung Gustaff then Andre och Store giordt är och redheligdt finnes.

Til thet Andra / Finnes någon Högh eller Lågh / anten aff Ständerne i Swerige eller aff andre som Sweriges Crono är vnderkastadt och medh lydhno och hörsamheet förwandt / som Hennes May:tt wår Drottning icke effter thetta Besluths lydelse wyrder och hörer / setter sigh heemlighen eller vppenbarlighen emoot / wendandes sitt ögha eller hierta til, någon annan / ehoo han och är / Jnlänsk eller Vthländsk / then wele wij achta och hålla för Rijksens affsyndrade Lem och Förrådare / och ther han bliffuer taghen och öffuertyghader / låta straffa honom vthan alla nådher.

Til thet Tridie / Ehuruwäl thet icke behoff synes wara at vpreppa the förrige Rijksens beslut som emoot Konung Sigismundum i Poland och hans Barn aff rättmätige orsaker för thetta giörde äro / icke deste minder at förtaga then enfaldige alt tilfälle / at komma på olycko / tå stadfäste wij härmed och i thetta krafft / på thet bijständigest sådant skee kan och må / alla the förrige beslut oc affskeder / så och renunciationer som emot Konung Sigismundum, hans Barn och affödho giorde äro / förklarandes hans Barn oc afföde ingen rätt at haffua til Sweriges Crono eller någen deel oc rätt som vnder them är begripen / vthan aff alt förlustigh och förfallen til ewerdelige tijdher. Hwar och hende at någen Swensk eller then vnder Sweriges Crones högheet är född eller wistas / toghe sigh thet orådh fött / at hemligen eller vppenbarlighen wele föreslå någon aff Kon. Sigismundi Barn eller afföde at skole tagas til Sweriges Konung / eller effterlåtes någon Rätt och Rättigheet in om Rijksens eller thes vnderliggiande Provinciers grentzer / then wele wij hålla för Rijksens och alles wåres Förrädare / och ther han med skäl ther til bindes / stånde förrädares straff vthan all nåde: Hwilken honom hörer och giffuer sådant icke Öffuerheeten tilkenna i tijdh / Stånde lijka straff medh then andra. Sammalunda hålles medh then honom hyser och herbergerer wetandes. Och effter i Örebroo Anno 1617. den 27. Februarii är emot sådane / för Rijksens säkerheet skul giord een Ordinance aff samptlige Stenderne / tå wele wij then samme härmedh vpreppar / stadfästat och ratificerat haffue / icke annars än wore hon här ord ifrån ord införd och vthtryckt. Och är förthenskul här medh beslutit och afftaalt at sådane som förd. Örebroos Ordinance eller Decret skulle alfwarligen executeres, och så the gode Herrar / Rijksens Regering och Rådh så wäl som alle Embetesmän i Landzendarne hwar effter sit wilkor ware förplichtade / at haffua inseende / thet alt thetta må effterkommit warda / medh mindre han wil sin försummelse sielffuer betala och bota.

Til thet Fierde / wij vpreppa och härmedh och stadfesta hwadh vppå förre Rijkzdagar och Möter om Gudztiensten är affhandlat och slutidt: Och förplichte oß samptligen at wela stadigt bliffua och hålla oß widh Gudz Ord / wår Christeligh Troos Articklar / såsom the vthi Symbolo Apostolorum Niceno och Athanasij äro begripne / så och then rätta oförandrade Augzburgische Confession aldeles såsom i Vbsala Concilio afftalat och beslutit är.

Til thet Fempte / Nu är wår Drotning ey til sine myndige åhr kommen / at H. M. sielff Rijket kan förestå: Och wij wäl önskade at någon stadigh och fulkomlig förordning / huru regeringen i thes omyndige åhr föras skulle / aff Saligh K. M. med Rijksens Stenders Samtycke giordt och författadt wore / som hoos oß Lagha krafft hafwa kunde. Men altenstund sådant icke är skedt / och wij lijkwäl förnimme / at S. Kon. M. sin meening och vpsååt ther öffuer haffuer communicerat medh the godhe Herrer Rijksens Rådh / och offta hafft i betenckiande / och så befalat at författa en Ordning som de aff Saligh H. Kon. M. seedh och gilladt: Men för thes hastighe dödh och andre infallande hinder skuld / icke kunnadt nådt sin fullkomligheet (som wäl til at önska wore) så hafwe the godhe Herrar Rijksens Rådh samma Ordning låtit någhre aff wåre Medhbrödher föreläsa / hwilka såsom the befinna then wara i sigh sielff godh och helsosam / altså wille wij och önska / at then nu strax offentlighen kunde vthgåå och aff oß samptlighen och eenhellelighen bekräfftat warda. Men effter wij förnimma / at någhre ther til nödighe Instructioner icke kunne för thenne tijdz kortheet blifwe färdighe: Så på thet icke theß mindre Regeringen må blifwa stadigdt och ordentlighen fattadt / och Saligh Kon. M:tz wår allernådigste Konungs godhe Omsorg och Willie (för hwilken wij H. Kon. M. Saligh orsaak hafwa höghelighen at berömma) i acht taghen och effterkommen. Tå begähre wij synnerlighen och samptlighen at Rijksens Rådh Regeringen effter samma Regerings Ordning wele på bästa sätt och wijß / som Fädherneslandzens Wälfärd kan fordra och kräffia / lämpa och i wärcket anstella / eenkannerlighen effter the Fäm Höghe Embeten Rijks Drotzet / Marsk / Ammiral, Cantzler och Skattmästare / och vti ens eller thes andres frånwaru then äldste aff Rijksens Rådh aff samma Collegio vthi hans stadh äre nämpde til Hennes May:tz wår omyndighe Drottnings Förmyndare och Rijksens Föreståndare. Så hafwe wij Saken hoos oß nogha öffuerwägat / och såsom föresk. Fem Embeten altidh haffue warit med S. K. M. i rådh och igenom them förrättade äro the swåreste och wichtigste Rijksens ärender: Altså samtyckia och bewillia wij / såsom och eenhelleligen på wåre och alles wåres medhbröders wegnar förtroo och förordna både nu och i alle tilkommande tijdher föresk. Fem Embetsmän / och i hwars och ens frånwaro ifrån Stockholm / then äldste aff Rijksens Rådh aff thet samme Collegio then frånwarandes ställe at bekläda / at förestå Riksens Regering och wår Drotnings Förmynderskap / sådant collegiation och medh enhellig Stämma at föra i wår aldranådigste Drotnings omyndige åhr i Hennes M. nampn medh Riksens Rådz Rådh / oförkränkt Rijksens och Stendernes rätt / och icke skadandes / men mycket heller wedh macht hållandes the Fem Collegia eller broderskap / som bestå i Hoffrätten / Krigsrådet / Ammiralitetet, Cantzlijdt och Räkninge Cammaren / såsom the aff framfarne Konungar / och serdeles Salige K. M. sidst regerande äre införde och antärtade / stadigt och fast hollandes öfwer Drottningens och Rijksens Rätt / så ock hwars och eens wälfångne Frijheet och Rättigheet / handhafwandes Sweriges Lagh / Rätt / Justicien och Politie i Landet / och effter yttersta förstånd och macht Rijket och hwadh ther aff hengier förswarandes och förefechtandes / i alla motto såsom the thet för Gudh / wår allernådigste Drottning widh sine angående ähr / Rijksens Ständer och hwar ährligh Man tryggelighen wele til swars stånda och wara / när sådant medh skääl fordras / effter som the sigh här til för närwarandes och frånwarandes / them som nw äre eller framdeles ther til komma kunna / förplichta och förobligera, och theras Eedh och Revers lijkmätigt är: Theremot lofwe och tilsäije wij samptlighe Rijksens Rådh och Ständer / thet wij förbemälte Fäm Höghe Embetzmän och them äldste aff Rijksens Rådh som någhen aff thesse frånwarande Embetzmäns platz beträdha / icke allenast wele bewijsa all wyrdning och ähro / vthan ock them samptlighen all lydhno hålla och budh theras stånda / vthi alt ther som the oß til Gudz ähro / wår Drottnings och Rijksens gagn och tiänst biudandes och befallandes warda. Och ther sigh någhen ther emot sätter medh ord eller gärningar / hielpa at straffa och til lydhno twinga.

Til thet Siette / Effter och wårt Fädhernesland ännu står vthi offentligit krijgh medh Romerske Keysaren / och then Påweske Legat vthi Tyskland / hwilket wij til thes Gudh ther vppå een godh vthgång och wårt Fädernesland een säker / redeligh och tildrägeligh Fridh nådigst täckes förläna / som thet aff S. K. M:t wår fordom aldranådigste Konung och Herre wäl är begynt / och medh Saligh H. M. ädleste Konungzlige blodh förseglat / medh ytterste macht näst Gudz nådige bijstånd willioge och beredde äre at vthföra: Och theßförvtan nödigt är och rådeligit / at wij oß emot all annor tilwäxande fiendskap wäl föresee och förstärkia: Therföre haffue wij samptligen bewilliade at then vthskrifning / som i höstas bewilliat bleff / medh thet första öffuer hela Rijket hållas skal / aldeles effter thz sett och wijs som nästförledne vthskriffningar holdne äre / doch hwars och ens rätt och Privilegier här medh oförkränckt och förbehållit: Effter som wij oß och förplichte / lofwe och tilsäye friwilligen och samdrächteligen / at ther Fäderneslandzens nödtorfft så kan fordra eller kräffuia / antingen för den Feigde wij rede äre vthi / eller andre fiender och illwilliande / som H. M. wår allernådigste omyndige Drotningz och Rijkzens rätt och säkerheet i en eller annan motto wele antasta / ther wij tå sådant wele hwar i sin stadh medh Lijff och alla kräffter oß redebogne och färdige hålla til at wedergöra.

Til thet Siwnde / Wij wete och at intet Rijke kan vthan medel bestå / och intet Krijgh vthan omkostnat vthfördt warda: Therföre wij och i lijke motto samtyckia och bewillia / at Lille och Qwarnetollen skole til Rijksens gagn och besta continuera effter then ordning som nu giord är: Såsom och at Booskapshielpen som förledne ähr bleff bewilliat / skal för thenne gången uthgåå. Hwar och thet Tyska Krijget längre warade / eller och henda kunde / at wårt Fädernesland vthi någor annor widlyfftigheet / Krijgh eller beswär råkade / tå loffue och förplichte wij oß / när wij aff the gode Herrar Rijksens Rådh och Föreståndare ther om besökte warde / at weele för wår Christelige Troo / för alles wår vthkorade Drotning / för Fädherneslandzens rätt / frijheet och säkerheet komma Cronan til hielp och bijstånd som tijden / fahrligheeten nödtorfften kan fordra och kräffia / effter wår yttersta macht och förmögenheet: Effter som wij altidh för Fäderneslandzens wälfärd / gagn och säkerheet både Lijff och godz gierna weele vpsättia och ospart haffua. Ther til wij oß alla synnerligen och samptligen när och frånwarandes här medh förplichta.

At wij nu detta alt som föreskrifwit står / haffue sampt och synnerligen på wåre egne och wåre medbröders wegnar / så frånwarande som närwarande / så ofödda som födda / aff een frij wilie och berådde mode / gott funnit / beslutit och oß fullkomligen der om föreenadt / och såsom trogne och rättsinnige Vndersåtere der troligen och stadeligen effterkomma wele och skole: Derföre haffue wij föreskreffne Sweriges Rijkes Rådh och Stender detta medh wåre egne hender vndeskrifwit / och witterligen låtit hengia och tryckia wåre Jnsegle här nedan före / som giffuit och skriffuit är i Stockholm den 14. Martii, Åhr 1633.

English translation (from source 2; typos corrected):

Wee vnder-written, the Councell, Peeres, Earles, Lords, Bishops of Sweden. Gentry, Clergie, Officers of Warre, Citizens, and the whole Commonalty who have beene convoked to this honourable Assembly; as well in our owne names and behalfes, as also in the name and behalfe of all the Countries: doe hereby make knowne and certifie. That whereas it hath pleased Almighty God of his providence and good pleasure, so heavily to visit us and this Kingdome, and in so great a measure to afflict us, by taking unto himself, (by bodily death) the renowned high and mighty Prince and Lord, Gustavus Adolphus King of the Swedens Gothes and Vandales, Great Prince of Finland, Duke of Estland and Carellen. Lord of Ingormanland, &c. and to translate his blessed Maiesty (of ever happy and famous memory) out of this vale of misery, into his eternall happinesse and heauenly ioy: and to exchange his temporall Crowne into an everlasting Diademe of glory: and so to have put a period, not onely to his Maiesties carefull and laborious life and dayes, but also to his sufficiently noted and renowned Counsells, worthy actes, couragious and vndaunted spirit; almost incredible, at leastwise wonderfull Victories, against part of the mightiest and most powerfull Princes and Potentates of Europe. And which wee chiefely must condole: in him it hath pleased God to take from vs our head, our King, our father and Pater patriae: Vnder whose worthy, famous, and most excellent raigne, we aboue all other Nations, in these dolefull and calamitous times; haue found our selues without any opposition, in all security, safety and tranquillity. And which aggrauates our misery, it hath not pleased God to suffer any Heyer-Male to proceed from the loynes of his said blessed Majesty, to remaine upon, and to possesse his Fathers seate. So that, not without reason, ours and the Kingdomes care and danger is the greater; and wee cannot but so much the more take to heart this inestimable losse. Wherefore, vpon the Iniunction of the Peeres and Councell of the Realme, at their conuenting: we haue thought good, vnanimously and obediently to come together, in the feare of God; and to take into consideration the present State of our Kings Majesties: Heyer, as also the State of our deare Kingdome. And how the same may be happily up held and maintained: and (next under the ayde and helpe of God) bee defended against all danger and opposition. To this end, we are all of us ioyntly and willingly assembled here, and wee haue pondered and consulted together, which might best conduce to the good of the Realme. And at last, by the helpe of the Almighty, and in the name of the Blessed Trinity; we haue closely vnited, and strongly bound and tyed our selues; and after this coniunction, promise, and obligement, among our selues; we have confirmed and established, That which is here underwritten, and as followeth.

1.

Inprimis. Whereas the death of our blessed and renowned King, hath caused a Kingly raigne to cease among us: and the Cause so being, that their is no Heyer-Male left behind his Maiesty: nor any Children of any Hereditary Prince; which might by undoubted right, succeed according to the Lawes and constitutions of the Realme. We have not disapprooved of that, which was concluded at Norkoping. Anno 1604. concerning the Renewing of the Hereditary coniunction: and concerning the Daughters of our Kings and Heyer-Princes: which in that assembly was confirmed and enacted. As also that, which unanimously and ioyntly was concluded by us here present, at Stockholm, anno 1627. on the 4th. of December, as followeth. That in case his blessed and famous Maiesty should happen to decease: We did conclude that his daughter the Princesse, the High borne, Christina, should be chosen for our Queene and Inheritrix of our Kingdome. And therefore at this time doe we againe establish unanimously, (and that in consideration of the famous and magnanimous acts and deeds, of the two worthy Kings; King Gustavus the first, and especially of King Gustavus the last, lately deceased: (whom iustly we may terme Gustavus the Great) by which two, and more especially by the latter, we have received admirable benefit and fame; and consequently, are bound to render all honour and respect, to this well-borne Princesse) according to our former promise and obligation: and doe now renew, what we heretofore have maturely confirmed. That is to say; Wee doe declare, pronounce, and confirme; advisedly, unanimously, freely, and without constraint; The high and mightie Princesse Christina, Daughter of his renowned Maiestie Gustavus Adolphus the Second and Great King; Queene of the Swedes, Gothes and Vandales; lawfully chosen: as also Haereditary Princesse, Great Dutchesse of Finland, Dutchesse of Estland, and Carellen, our most deare and gracious Queene. And by these presents wee doe oblige our selves and our associates, confederates and Princes and Peeres of our Kingdome, inhabitants and subiects of this Realme; to affoord her gratious Maiestie: all true and due service and obedience: and doe inaugurate her said Maiesty: and establish her, in whatsoever in righteousnesse maybe answerable before God and Man. Insomuch, that her Maiesty shall have full power and Authority, to command us in all particulars. And to this end, as true faithfull and loyall subiects, we doe confirme and ratifie the Lawes of the Realme, for her Maiestie. And moreover, we doe here promise and oblige our selues to stand for her Maiesties safety good and welfare, as of the Kingdome, even upon the danger of our lives, and losse of our goods. Provided, that her Maiestie when she shall come to yeeres, and full possession of the Government and rule of the Kingdome; shall make assurance to us, and the whole State, of whatsoever may concerne the maintaining of all our liberties, lawes, and priviledges, &c. as the like hath formerly beene done by our late Kings, (in the best forme that may be) especially by her Maiesties Father: his Maiestie of blessed Memory, King Gustavus the 2d. and hath by the State of the Kingdome been approoved.

2.

Secondly, we conclude, that in case any one, (high or low, of whatsoever place, dignity or quality; whether of the State of Sweden, or other parts subiect to the Crowne of Sweden) doe refuse either with meanes, presence, obedience, and all requisite subiection, to subscribe and submit to this our resolution and establishment: and shall dare to oppose this Act of ours; or to bend his heart, eye, or hand, to any other whosoever it may be, Inhabitant within our Dominions or forrainer: We doe hold, esteeme, and declare the same party to be a distracted and separated member from our Body; and an enemy, yea Traitor of the Kingdome: and the same person who ever it be, being once convinced of a crime of this nature, shall bee punished without mercy.

3.

Thirdly, although it seeme not absolutely necessary, now to relate the former Constitutions and Statutes, made and concluded upon against King Sigismundus of Polonia, and his Children: which were grounded upon good reasons, and necessary proofes: yet notwithstanding, to remoove all obstacles and obiections from the simply honest meaning people, We doe confirme and establish, by these presents; That this may be lawfully done, which we doe now; notwithstanding whatsoever hath formerly beene concluded against King Sigismundus his Children, and Descendants. And therefore doe declare them to have no right or interest to the Crowne of Sweden; or to any part of the Dominions or Iurisdictions, there under comprehended: but all their right, and pretences, to be lost, void, forfeited, and in the lapse; from this time forth for ever. And if it should so fall out (which God forbid,) that any Swedes, or whoever they may be; under the Crowne of Sweden, in high place and dignity: should unadvisedly goe about (either secretly or openly) to stand up in the behalfe of any of the Children of Sigismundus or his Descendants, to be received into the Kingdome of Sweden: or to yeeld them any footing within the Iurisdictions, or upon the Frontiers of the same Kingdome: Wee doe hold the same person (how soever he be) for a pernicious and haynous Traitour, both to us and the whole State. And if any such, shall dare to stand out and persevere in so vile an insolency; he shall be sure to meete with the mercilesse punishment due to such a Traitour. And moreover, whosoever he be, that shall give eare, and leave to any such; and not in time make it manifest and knowne, with his intent that way; shall be subiect and lyable to the same punishment. In like sort shall all those be punished, that shall dare to harbour or lodge any such persons, without giving notice and intelligence to authority. Now whereas at Orebroo in the yeere 1617. the 27th. of February: an expresse and absolute order and decree was established, against all such, by the Peeres and whole State of the Realme: we will and ordaine by these presents, that the same decree henceforward remaine as inviolable, as if the same were herein expressed word by word. Wherefore, It is now by us concluded and decreed, that the same decree of Orebroo, shall be fully executed; and that to the same end, all Lords, and Iudges, Officers, &c. each according to his place and office; shall be bound to have an especiall care for the execution and performance of the same; as he will otherwise answer it, at his perill.

4.

Fourthly, With unanimous consent and deliberation, we here confirme, renew, conclude and establish what formerly at other times Assemblies, and Diets, hath concerning the Service of God and his Church beene concluded, and settled: and doe generally, all of us, oblige our selues to remaine in the same forme, discipline, and truth of Religion; according to the revealed truth of Gods holy and heavenly Word: and the Articles of our Christian beleefe, contained in the 3. Creedes: that is to say, the Apostles Creede, the Nicene, and of Athanasius: together with the true and invariable and unalterable Confession of Augspurg. In a word, as it hath formerly beene solidely concluded, in the Councell of Vpsal.

5.

Fifthly: Whereas our Queene as yet is not come to her compleate yeeres, and full age; so that she can be sufficient of her owne selfe and ability, to defend and Governe the Kingdome and the Realme: we could wish (and happy were we, if it had beene so) that there had beene a full decree and order made by his Maiesty of blessed Memory, and the Princes and States of the Realme; so that in the same there had beene comprehended, whatsoever in this respect we ought to have cleaved unto. But since it is otherwise, and must needs be so; and that wee doe understand, that his renowned Maiesty of blessed memory, did commit his intent and resolution concerning this matter, to the Councell and Lords of this State; and had after commanded and desired them, to conceive a right order concerning the same: which they having performed, and therein declared their opinion, and shewed the same to his Maiesty, with his full approbation: yet notwithstanding, by reason of his sudden death, and other occasions thereupon ensuing, hath it not had its full effect: although wee may well wish it had. Therefore in this case, we have read and manifested the said order (made by his Maiesty in his time) to some of the cheefe amongst us, and of our State: who, as they haue found the same most sound and wholsome; so could we wish that the same were published to the common view and eyes of all men: and might be confirmed and ratified unanimously by us all, and so be published. But whereas we doe also perceive and understand, that divers instructions and necessary appurtenances belonging thereunto, by reason of the shortnesse of time, could not conveniently be in readinesse: we, notwithstanding, being desirous to further the welfare and State of the Realme, in all good manner of proceeding; and likewise, that his Maiesty: our most gracious and renowned King (of blessed memory) his will and care (for which we are for ever bound to extoll his Maiesties name and memory) may really be performed and executed: we do especially; all of us, in the name of the whole State and Realme; desire and ordaine that the same decree and ordinance of his Majesty: shal be put in execution and performed, in the best maner and forme that may be possibly, for the good and welfare of our Realme and Countries; by the 5. chiefe States and Officers of the Realme: to wit. 1. The Lord high Steward, 2. Marshall. 3. Admirall. 4. Chancellor. 5. Treasurer. And in the absence of the one or other, or of any: the Eldest of the Councell of State shall supply the place. And these 5. shall be in lieu and place of Government of her Maj: for the Kingdome of Sweden, untill her Maj: be grown (by Gods grace) to perfect yeers.

And this businesse have we sufficiently pondered. For whereas the said five States and Lords, have ever beene of Councell with his Maiestie of blessed memory: and have undergone and waded thorow, the most weightiest affaires of the whole Kingdome: wee have thought good unanimously with one generall consent, to ordaine and establish, as well for our Associates and Brethren, as for our selues; that from henceforward, the five aforesaid Grand and Chiefe Officers of the State and Realme, and in either the one or the other his absence, the Eldest of our Councell of Stockholm, being of the same Colledge and Assembly supplying the place, for the welfare and managing of the State of our Kingdome, and the Tuition of our Queene; shall governe and beare rule, during the Minority and Nonage of her Maiesty: onely in her name and stead: and without any preiudice to the Realme or State; or violation or breach of the Lawes, Rites, and Priviledges of the same; but rather powerfully for her Maiesty maintaining the five brotherly Offices and State-Rankes. To wit. Courtright Councell: Councell of War, Admiralty, Chauncery, and Treasury or Exchequer: as the same have beene by former Kings instituted established and upheld, especially by our last King of blessed memory Gustavus the 2d. Also, all dexterity shall be vsed and employed by them, for the maintaining and upholding of the Swedish Rights, Lawes, Iustice, and Policy; as farre as their vttermost industry and power shall be able to extend: defending, protecting, all manner of waies, the Realme and Kingdome, and whatsoever depends upon it: In such wise, as they in their Conscience shall be willing to answer before God, the Queene, and the State; when they shall be thereunto called; And as these doe at this present oblige themselues to those that are, and herafter shall be called, into Authority: and as they doe now oblige themselues by oath. On the other side, We the Peeres and Lords of the Realme, doe promise to yeeld unto these five selected Chiefe Offices: and to the Eldest of the Councell that shall supply either of their roomes; not onely all worthy respect and honour; but also all obedience and submissiue subiection: in whatsoever they shall require and command us, tending to the glory of Almighty God, the good and welfare of the Queene, and of the State and Common-wealth. And in case any one should goe about to oppose and to crosse this manner of proceeding, or government; either in deed or word: We shall by all our powers labour to suppresse such insolencies, and to punish such parties; and so constraine them to true obedience.

6.

Sixthly, Whereas our Kingdome and Countrey is as yet in an open Warre and Hostility, against the Roman Emperour, and the Popish League in Germany: We professe our selues desirous and resolved to maintaine it (as the same hath not onely beene undertaken, furthered, and happily maintained; but sealed also, with the very blood of our most renowned and blessed King) even with our uttermost power and endeavours, untill it shall please Almightie God (in his due time) to establish and settle a happy and desired peace for the good of his Church. Whereas also it it most necessary, that wee Arme, strengthen and provide our selues, against other accrewing and newly growing enemies; and to have a speciall care, to prevent all dangers and oppositions which may ensue: we have therefore ordered and ordained; and doe now will and ordaine, That the same Edict and Proclamation, which the last Harvest time was concluded and confirmed: shall with all speed and expedition be published through out the whole Realme and Kingdome: directly according to the same forme, as we first ordered: with condition, that all mens rights and priviledges shall thereby be kept inviolable. And by these presents we doe promise, and doe freely consent and grant; with and upon mature deliberation, that in case the neede and necessity of the Kingdome shall so require; whether it be by reason of the enmity that we are already fallen into; or in respect of some new enemies, which haply may make opposition and enmity against our most gracious young Queene, and the State of this Kingdome; in one manner or other: then we with life and goods are ready and willing, to maintaine our right and liberties: and to stand with all our might and ability, in opposition against all such, as shall dare to confront and withstand our proceedings.

7.

Seventhly, We know well enough, that no Kingdome can possibly subsist without means: neither can any Warre be rightly managed, without great charges. And therefore, we have likewise thought fit and good, that the Lille and Quarne Toll or Custome, shall be continued for the good and profit of the Kingdome, according to the order and manner as the same is now raised and received. As also, that the Messengerships granted the last yeere, shall for this time goe forward and take place.

Moreover, if so be that the Warre in Germany should yet longer continue; or if it should happen, that our Kingdome and Countrey should fasten upon some other warre and trouble; We doe likewise promise and oblige our selves; That when thereupon we shall be required, by the Peeres States and Lords of the Realme; Wee will with all our meanes, power and abilities, stand and fight for our Religion, Queene, Kingdomes, and liberties, Whensoever necessity shall thereunto invite us. For we have ever hitherto esteemed, the welfarre of our Kingdome and State, to be our chiefest happinesse: and therefore haue couragiously adventured both our goods and lives upon it. To this wee oblige our selves by these presents.

That We in all these particulars above written, are resolved: and have unanimously, generally and particularly; in our owne, and in the behalfe of our brethren, present and absent: as well unborne, as borne; freely and willingly consented, agreed; approoved and concluded; and therein sufficiently accorded: and doe promise, as faithfull religious and true sincere meaning Subiects, to performe the same: Wee the Councell, State, &c. of Sweden, have Vnderwritten and Sealed.

Actum. At Stockholm the 14. of March. 1633.

Above: Kristina.

Above: "Queen Christina's Accession to the Throne", by Joseph de Buelow.

Notes: Estland = Estonia.

Carellen = Karelia.

Ingormanland = Ingria.

suffer = to allow.

obligement = obligation.

inheritrix = heiress.

convinced = convicted.

Polonia = Poland.

insolency = insolence.

Kristina's letter to Seved Bååth, year 1668

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; Papiers de Christine de Suède, complément II; Christine de Suède à [?], [s. l.], [s. d.] (digitisation pages 48v-49r to 49v-50r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-2020181413788935

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; Papiers de Christine de Suède, complément II; Christine de Suède à [?], [s. l.], [s. d.] (digitisation pages 49v-50r to 50v-51r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-2020181413788936

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément II, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://ged.scdi-montpellier.fr/florabium/jsp/nodoc.jsp?NODOC=2023_DOC_MONT_MBUM_96] (consulté le 20/06/2024 01:06).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 bis 2).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, page 317, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759

https://books.google.com/books?id=K4jbZ_vZt5wC&printsec=frontcover&dq=mémoires+concernant+christine+reine+de+suède&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwihy5i5htjmAhXaJzQIHVI2CuwQuwUwA3oECAQQBA#v=onepage&q=mémoires%20concernant%20christine%20reine%20de%20suède&f=false

The letter:

J'ay veù auec estonnement, et Surprise ce que le Gran Chancellier de Suede Vous escrit, et quoy que Je sois accoustumèe de Voir qu'on me prend Souuent pour vne autre et que Je ne deurois pas m'abbaisser iusques à me iustifier, Je ne sçaurois m'empescher de Vous dire que Je fais profession de n'escouter d'autres conseils, que ceux que mon Honneur, et mon interest m'inspire[nt], que Je les connois parfaittem[en]t, et comme le Roy de Suede est mon ouurage et que Je puis quasi dire que la Couronne l'est aussy, leur ingratitude ne m'empescherà iamais d'employer tout mon Sang, Si Je le pouuois pour la conseruation de cet ouurage, dont Je tire toute la gloire, et toute la felicitè de ma Vie. Si la Suede Se lasse enfin d'estre mal gouuernèe, qu'on Se Souuienne que ce n'est pas ma faute, et Je Souhaitte que dieu me fasse perir Si J'ay la pensèe d'en profitter[.] Je n'y auray autre part que celle de regretter la perte d'un Estat pour la gloire, et la grandeur du quel J'ay Veille tant des nuicts et Souffert tant d'autres trauaux qui Sont conneus à dieu Seul. Je dis icy des Veritèz que Je m'asseure ne plairont pas, Mais on m'y force, et Je Voudrois qu'on me laissast en repos, quoyqu'il puisse arriuer, Je Vous puis asseurer que la Suede ne me conterà iamais parmy Ses Ennemis quel que ingrate qu'elle me Soit. S'il ne falloit que Ma Vie pour la Sauuer, Je la Sacrifierois auec ioye, Ces sont les Sentiments que Mon Honneur, Mon deuoir et Mon interest m'inspire[nt.] On me connoist mal, Si on me croit capable d'auoir d'autres[.] Je Vois tres clair, et dans le present et dans l'advenir, et le temps ferà Voir qu'on ne peut ny me flatter, ny me tromper; Mais qu'on peut tousiours m'estre ingrat Sans que Je m'abbaisse iusques à m'en plaindre iamais[.] Je ne demande que le Repos, il me Semble que Je merite de l'obtenir, Mais pour l'auoir faites au nom de dieu qu'on m'oublie, ou du moins qu'on aye telle opinion de moy, que Je merite.

Pour l'affaire d'Appelman c'est

Pour l'Affaire d'Appelman, c'est une affaire faitte ce qu'il escrit en Suede n'est pas le premier mensonge qu[']i[l] aye dit il Sera pendu, c'est toute la grace qu'il aurà de moy, et le Gran Chanc[elie]r me connoit tres mal de me croire capable d'un retour auec un tel Coquin.

Pour l'affaire du Compromis Je le Veux demander au Roy, et non pas aux Estats; et toute l'eloquence du Monde ne me fera pas changer de cette resolution Et Je crois qu'on me l'accordera Si ce n'est qu'on craigne la iustice de ma cause, car Je ne crois pas qu'il y aye iustice au Monde qui puisse approuuer le procede du Roy auec Podagla —

Je laisseray au Roy la libertè de nommer les Juges, et d'en choisir dans Son Royaume ou hors de Son Royaume tels qui luy plairont, me reseruant Seulement l'exclusion de ceux qui pourroient m'estre Suspects car Je pretends de Soustenir que Podagla est à moy, et qu'on ne peut me l'oster Sans violer les conuentions faitès du temps de mon abdication, ny Sans me faire la plus grande iniustice du Monde, et le plus grand outrage; Mais Si le Roy reuoque Sans Commissaire reuoque l'iniuste, et l'iniurieux ordre, qu'il a donnè Je Seray aussy Satisfaitte et ne demanderay plus rien et Seray assèz genereuse pour Vouloir luy estre redevable d'une iustice comme Si c'estoit une faueur[.] Voila tout ce que Je puis faire, et respondre aux raisonnements des Lettres que Vous [...] m'auèz communiquèes. Vous pouuèz asseurer le Gr[and]. Chanc[elie]r que Cleuter n'irà pas en Suede.

With modernised spelling:

J'ai vu avec étonnement et surprise ce que le grand chancelier de Suède vous écrit, et quoique je sois accoutumée de voir qu'on me prend souvent pour une autre et que je ne devrais pas m'abaisser jusqu'à me justifier, je ne saurais m'empêcher de vous dire que je fais profession de n'écouter d'autres conseils que ceux que mon honneur et mon intérêt m'inspirent, que je les connais parfaitement et, comme le roi de Suède est mon ouvrage et que je puis quasi dire que la Couronne l'est aussi, leur ingratitude ne m'empêchera jamais d'employer tout mon sang, si je le pouvais, pour la conservation de cet ouvrage, dont je tire toute la gloire et toute la félicité de ma vie.

Si la Suède se lasse enfin d'être mal gouvernée, qu'on se souvienne que ce n'est pas ma faute, et je souhaite que Dieu me fasse périr si j'ai la pensée d'en profiter. Je n'y aurai autre part que celle de regretter la perte d'un État, pour la gloire et la grandeur duquel j'ai veillé tant des nuits et souffert tant d'autres travaux qui sont connus à Dieu seul. Je dis ici des vérités, que je m'assure ne plairont pas, mais on m'y force, et je voudrais qu'on me laissât en repos. Quoiqu'il puisse arriver, je vous puis assurer que la Suède ne me comptera jamais parmi ses ennemis, quelque ingrate qu'elle me soit. S'il ne fallait que ma vie pour la sauver, je la sacrifierais avec joie.

Ces sont les sentiments que mon honneur, mon devoir et mon intérêt m'inspirent. On me connaît mal si on me croit capable d'avoir d'autres. Je vois très clair et dans le présent et dans l'avenir, et le temps fera voir qu'on ne peut ni me flatter, ni me tromper, mais qu'on peut toujours m'être ingrat sans que je m'abaisse jusqu'à m'en plaindre jamais. Je ne demande que le repos, il me semble que je mérite de l'obtenir; mais, pour l'avoir, faites au nom de Dieu qu'on m'oublie, ou du moins qu'on ait telle opinion de moi que je mérite.

Pour l'affaire d'Appelman, c'est une affaire faite. Ce qu'il écrit en Suède n'est pas le premier mensonge qu'il ait dit. Il sera pendu, c'est toute la grâce qu'il aura de moi, et le grand chancelier me connaît très mal de me croire capable d'un retour avec un tel coquin.

Pour l'affaire du compromis, je le veux demander au roi, et non pas aux États; et toute l'éloquence du monde ne me fera pas changer de cette résolution, et je crois qu'on me l'accordera si ce n'est qu'on craigne la justice de ma cause, car je ne crois pas qu'il y ait justice au monde qui puisse approuver le procède du roi avec Pudagla. —

Je laisserai au roi la liberté de nommer les juges et d'en choisir dans son royaume, ou hors de son royaume, tels qui lui plairont, me réservant seulement l'exclusion de ceux qui pourraient m'être suspects, car je prétends de soutenir que Pudagla est à moi et qu'on ne peut me l'ôter sans violer les conventions faites du temps de mon abdication, ni sans me faire la plus grande injustice du monde et le plus grand outrage. Mais si le roi, sans commissaire, révoque l'injuste et l'injurieux ordre qu'il a donné, je serai aussi satisfaite et ne demanderai plus rien et serai assez généreuse pour vouloir lui être rédevable d'une justice, comme si c'était une faveur.

Voilà tout ce que je puis faire et répondre aux raisonnements des lettres que vous m'avez communiquées. Vous pouvez assurer le grand chancelier que Cleuter n'ira pas en Suède.

Arckenholtz's transcript of the letter:

J'ai vu avec étonnement & surprise ce que le Grand-Chancelier de Suède vous écrit; & quoique je suis accoutumée à voir qu'on me prend souvent pour une autre, & que je ne devrois pas m'abaisser jusqu'à me justifier, je ne saurois m'empêcher de vous dire, que je fais profession de n'écouter d'autres conseils, que ceux que mon honneur & mon intérêt m'inspirent; que je les connois parfaitement. Et comme le Roi de Suède est mon ouvrage, & que je puis quasi dire que sa Couronne l'est aussi, leur ingratitude ne m'empêchera jamais d'employer tout mon sang, si je le pouvois, pour la conservation de cet ouvrage, dont je tire toute la gloire, & toute la felicité de ma vie. Si la Suède se lasse enfin d'être mal gouvernée, qu'on se souvienne que ce n'est pas ma faute, & je souhaite que Dieu me fasse périr, si j'ai la pensée d'en profiter. Je n'y aurai autre part que celle de regretter la perte d'un Etat pour la gloire & la grandeur duquel j'ai veillé tant de nuits, & souffert tant d'autres travaux, qui sont connus à Dieu seul. Je dis ici des vérités, qui je m'assure ne plaîront pas, mais on m'y force, & je voudrois qu'on me laissât en repos. Quoi qu'il puisse arriver, je puis vous assurer que la Suède ne me comptera jamais parmi ses ennemis, quelque ingrate qu'elle me soit. S'il ne falloit que ma vie pour la sauver, je la sacrifierois avec joye. Ce sont-là les sentimens que mon honneur, mon devoir & mon intérêt m'inspirent. On me connoît mal si on me croit capable d'en avoir d'autres. Je vois très-clair, & dans le présent, & dans l'avenir; & le tems fera voir qu'on ne peut ni me flatter, ni me tromper; mais qu'on peut toujours m'être ingrat, sans que je m'abaisse jusqu'à m'en plaindre jamais. Je ne demande que du repos, il me semble que je mérite de l'obtenir; mais pour l'avoir, faites au nom de Dieu qu'on m'oublie, ou du-moins qu'on ait de moi telle opinion que je mérite.

Pour l'affaire d'Appelman, c'est une affaire faite; ce qu'il écrit en Suède, n'est pas le premier mensonge qu'il ait dit; il sera pendu, c'est toute la grace qu'il aura de moi; & le Grand-Chancelier me connoît très-mal, de me croire capable de retour avec un tel coquin.

A l'égard de l'affaire du Compromis, je le veux demander au Roi, & non pas aux Etats, & toute l'éloquence du monde ne me fera pas changer de résolution; je crois qu'on me l'accordera, si ce n'est qu'on craigne la justice de ma Cause; car je ne crois pas qu'il y ait justice au Monde qui puisse approuver le procédé du Roi avec Padagla.

Je laisserai au Roi de nommer les Juges & d'en choisir dans son Royaume, ou hors de son Royaume, tels qu'il lui plaîra, me réservant seulement l'exclusion de ceux qui pourroient m'être suspects; car je prétends soutenir que Padagla est à moi, & qu'on ne peut me l'ôter sans violer les Conventions faites du tems de mon Abdication, ni sans me faire la plus grande injustice du monde, & le plus grand outrage. Mais si le Roi révoque sans Commissaire l'injuste & l'injurieux ordre qu'il a donné, je serai satisfaite aussi, & ne demanderai plus rien, & serai assez généreuse pour vouloir lui être redevable d'une justice, comme si c'étoit une faveur. Voilà tout ce que je puis faire & répondre aux raisonnemens des Lettres que vous m'avez communiquées. Vous pouvez assurer le Grand-Chancelier que Cleuter n'ira pas en Suède.

Swedish translation (my own):

Jag såg med häpnad och förvåning vad Sveriges Rikskansler skriver till Er; och även om jag är van vid att se att jag ofta är tagen för en annan och att jag inte skall sänka mig till en grad att rättfärdiga mig själv, kan jag inte låta bli att berätta för Er att jag bekänner att jag inte lyssnar på andra råd än de som är inspirerade av min ära och mitt intresse; att jag känner dem perfekt. Och eftersom Sveriges Konung är mitt verk, och jag kan nästan säga att hans Krona också är det, kommer deras otacksamhet aldrig att hindra mig från att använda allt mitt blod, om jag kan, för att bevara detta verk, från vilket jag härleder allt ära och all glädje i mitt liv. Om Sverige äntligen tröttnar på att bli dåligt styrd, låt oss komma ihåg att det inte är mitt fel, och jag önskar att Gud skall förstöra mig, om jag har tanken på att dra nytta av det. Jag kommer inte att ha någon annan del i det än att ångra förlusten av ett tillstånd för den härlighet och storhet som jag har sett så många nätter och lidit så många andra verk, som är kända för Gud ensam. Jag talar sanningar här, vilket jag säkert inte kommer att behaga, men de tvingar mig att göra det, och jag skulle vilja få vila. Vad som än händer kan jag försäkra Er om att Sverige aldrig kommer att räkna mig bland sina fiender, oavsett hur otacksam jag är. Om det bara tog mitt liv att rädda det, skulle jag offra det med glädje. Det är de känslor som min ära, min plikt och mitt intresse inspirerar mig. Folk känner mig inte väl om de tror att jag kan ha andra. Jag ser mycket tydligt, och i nutiden, och i framtiden; och tiden kommer att visa att Ni varken kan smickra mig eller lura mig; men att man alltid kan vara otacksam för mig, utan att jag skall böja mig till att någonsin klaga på det. Jag ber bara om vila, det verkar som om jag förtjänar att få det; men för att få det, i Guds namn, låt dem glömma mig, eller åtminstone låta dem ha en sådan uppfattning om mig som jag förtjänar.

För Appelman-affären är den en klar affär; det han skriver i Sverige är inte den första lögnen han har berättat; han kommer att hängas, det är all nåd han kommer att ha från mig; och Rikskanslern känner mig väldigt dåligt, att tro att jag kan återvända med en sådan skurk.

När det gäller kompromissfrågan vill jag fråga Konungen, och inte Ständerna, och all vältalighet i världen kommer icke att få mig att ändra min resolution; jag tror att det kommer att beviljas mig, om det inte är så att man fruktar rättvisan i min sak; för jag tror inte att det finns rättvisa i världen som kan godkänna Konungens förfarande med Pudagla.

Jag överlåter åt Konungen att utse domarna och välja dem i sitt rike, eller utanför hans rike, som han vill, och förbehåller mig endast uteslutning av dem som kan misstänkas för mig; ty jag hävdar att jag hävdar att Pudagla är min, och att den inte kan tas från mig utan att bryta mot de konventioner som gjordes vid min abdikation, eller utan att göra mig den största orättvisan i världen och den största förolämpningen. Men om Konungen utan kommissionär återkallar den orättvisa och förolämpande befallningen som han har gett, kommer jag också att vara nöjd och inte begära någonting, och jag kommer att vara så generös att jag vill stå i skuld till honom för rättvisa, som om det var en tjänst. Det är allt jag kan göra och svara på resonemanget i de brev Ni meddelade mig. Ni kan försäkra Rikskanslern att Cleuter inte kommer att åka till Sverige.

English translation (my own):

I saw with astonishment and surprise what the Grand Chancellor of Sweden writes to you; and although I am accustomed to seeing that I am often taken for another, and that I should not lower myself to the point of justifying myself, I cannot help telling you that I profess not to listen other advice than those inspired by my honour and my interest; that I know them perfectly. And as the King of Sweden is my work, and I can almost say that his Crown is too, their ingratitude will never prevent me from using all my blood, if I can, for the preservation of this work, from which I derive all the glory and all the felicity of my life. If Sweden finally gets tired of being badly governed, let us remember that it is not my fault, and I wish God to destroy me if I have the thought of taking advantage of it. I will have no other part in it than that of regretting the loss of a state for the glory and the greatness of which I have watched so many nights, and suffered so many other works, which are known to God alone. I am telling truths here, which I am sure will not please, but they force me to do so, and I would like to be left at rest. Whatever may happen, I can assure you that Sweden will never count me among her enemies, no matter how ungrateful to me. If it only took my life to save it, I would sacrifice it with joy. These are the feelings which my honour, my duty and my interest inspire in me. People don't know me well if they believe me capable of having others. I see very clearly, and in the present, and in the future; and time will show that one can neither flatter me nor deceive me; but that one can always be ungrateful to me, without my stooping to the point of ever complaining about it. I only ask for rest, it seems to me that I deserve to obtain it; but to have it, in the name of God, let them forget me, or at least let them have such an opinion of me that I deserve.

As for the Appelman affair, it is a done one; what he writes in Sweden is not the first lie he has told; he will be hanged, that is all the grace he will have from me; and the Grand Chancellor knows me very badly to believe me capable of returning with such a rascal.

With regard to the matter of compromise, I want to ask the King, and not the Estates, and all the eloquence in the world will not make me change my resolution; I believe that it will be granted to me, if it is not, that one fears the justice of my cause; for I do not believe that there is justice in the world which can approve the King's procedure with Pudagla.

I will leave it to the King to appoint the judges and to choose them in his kingdom, or outside his kingdom, as he pleases, reserving for me only the exclusion of those who might be suspected of me; for I claim to maintain that Pudagla is mine, and that it cannot be taken from me without violating the conventions made at the time of my abdication, nor without doing me the greatest injustice in the world, and the greatest outrage. But if the King revokes without a commissioner the unjust and insulting order he has given, I will also be satisfied and will not ask for anything, and will be generous enough to want to be indebted to him for justice, as if it was a favour. That is all I can do and respond to the reasoning of the letters you communicated to me. You can assure the Grand Chancellor that Cleuter will not go to Sweden.

Swedish translation of the original (my own):

Jag har med häpnad och förvåning sett vad Sveriges Rikskansler har skrivit till Er, och även om jag är van att se att jag ofta tas för någon annan och att jag inte borde förnedra mig för att rättfärdiga mig själv, kan jag inte låta bli att säga Er att jag säger mig inte lyssna på något annat råd än det som min heder och mitt intresse inger mig, att jag känner dem fullkomligt och som Sveriges konung är mitt verk och att jag då nästan säger att Kronan också är det, kommer deras otacksamhet att hindra mig aldrig från att använda allt mitt blod, om jag kunde det, för att bevara detta verk, från vilket jag hämtar all ära och all lycka i mitt liv.

Om Sverige äntligen tröttnar på att bli dåligt styrt, så låt det kommas ihåg att det inte är mitt fel, och jag hoppas att Gud kommer att få mig att gå under om jag tänker på att tjäna på det. Jag kommer inte att ha någon annan del än att beklaga förlusten av en Stat, för vars ära och storhet jag har stannat uppe så många nätter och lidit så många andra mödor som är kända av Gud allena. Jag säger sanningar här, som jag är säker på att inte kommer att glädja någon, men jag tvingas göra det, och jag skulle vilja vara i fred. Vad som än händer kan jag försäkra Er att Sverige aldrig kommer att räkna mig till sina fiender, hur otacksamt det än är mot mig. Om det bara krävdes mitt liv för att rädda det, skulle jag gärna offra det.

Det är dessa känslor som min heder, min plikt och mitt intresse inger mig. Folk känner mig inte väl om de tror att jag kan ha några andra. Jag ser mycket tydligt både i nuet och i framtiden, och tiden kommer att visa att jag varken kan bli smickrad eller lurad, utan att människor alltid kan vara otacksamma mot mig utan att jag böjer mig till den grad att jag någonsin klagar på det. Jag ber bara om vila, det förefaller mig som att jag förtjänar att få den; men, för att få det, i Guds namn, låt mig glömmas bort, eller åtminstone att man har en sådan åsikt om mig som jag förtjänar.

När det gäller affären med Appelman är det en avslutad affär. Det han har skrivit i Sverige är inte den första lögnen han har berättat. Han skall hängas, det är all nåd han kommer att få av mig, och Rikskanslern känner mig mycket dåligt för att tro mig kapabel att återvända med en sådan skurk.

Vad kompromissfrågan angår, vill jag ställa den till konungen och inte till Ständerna; och all vältalighet i världen kommer inte att få mig att ändra denna resolution, och jag tror att den kommer att beviljas mig om det inte är så att folk fruktar rättvisan i min sak, ty jag inte tror att det finns någon rättvisa i världen som kan godkänna konungens procedur med Pudagla. —

Jag kommer att lämna konungen friheten att utse domare och att välja från sitt rike, eller från utanför hans rike, de som behagar honom, med förbehåll endast uteslutningen av dem som kan misstänkas av mig, ty jag hävdar att sustinera att Pudagla är min och att det inte kan tas ifrån mig utan att bryta mot de konventioner som gjordes vid tiden för min abdikation, och inte heller utan att göra mig den största orättvisan i världen och den största illdåd. Men om konungen utan kommissarie återkallar den orättvisa och skadliga order han givit, så blir jag också nöjd och kommer inte att begära mer och kommer att vara generös nog att vilja stå honom i skuld till honom för rättvisa, som om den vore en förmån.

Detta är allt jag kan göra och svara på resonemanget i de brev Ni har kommunicerat till mig. Ni kan försäkra Rikskanslern att Cleuter inte kommer att resa till Sverige.

English translation of the original (my own):

I have seen with astonishment and surprise what the Grand Chancellor of Sweden has written to you, and although I am accustomed to seeing that I am often taken for someone else and that I should not abase myself to justify myself, I cannot help telling you that I profess to listen to no other advice than that which my honour and my interest inspire in me, that I know them perfectly and, as the King of Sweden is my work and that I then almost say that the Crown is also, their ingratitude will never prevent me from using all my blood, if I could, for the preservation of this work, from which I draw all the glory and all the felicity of my life.

If Sweden finally tires of being badly governed, let it be remembered that it is not my fault, and I hope that God will make me perish if I think of profiting from it. I will have no other part than that of regretting the loss of a State, for the glory and the grandeur of which I have stayed up so many nights and suffered so many other labours which are known to God alone. I am telling truths here, which I am sure will not please anyone, but I am being forced to do it, and I would like to be left alone. Whatever happens, I can assure you that Sweden will never count me among its enemies, however ungrateful it may be to me. If it only required my life to save it, I would gladly sacrifice it.

These are the feelings that my honour, my duty and my interest inspire in me. People don't know me well if they think I'm capable of having any others. I see very clearly both in the present and in the future, and time will show that I can neither be flattered nor deceived, but that people can always be ungrateful to me without me abasing myself to the point of ever complaining about it. I only ask for rest, it seems to me that I deserve to obtain it; but, in order to have it, in the name of God, let me be forgotten, or at least that one have such an opinion of me as I deserve.

As for the affair of Appelman, it is a done affair. What he has written in Sweden is not the first lie he has told. He will be hanged, that's all the grace he will get from me, and the Grand Chancellor knows me very badly to believe me capable of a return with such a scoundrel.

As for the matter of the compromise, I want to ask it to the King, and not to the Estates; and all the eloquence in the world will not make me change this resolution, and I believe that it will be granted to me if it is not that people fear the justice of my cause, because I do not believe that there is any justice in the world which can approve the King's procedure with Pudagla. —

I will leave the King the freedom to appoint judges and to choose from his kingdom, or from outside his kingdom, those who please him, reserving only the exclusion of those who could be suspected by me, for I claim to sustain that Pudagla is mine and that it cannot be taken from me without violating the conventions made at the time of my abdication, nor without doing me the greatest injustice in the world and the greatest outrage. But if the King, without a commissioner, revokes the unjust and injurious order he has given, I will also be satisfied and will ask for nothing more and will be generous enough to want to be indebted to him for justice, as if it were a favour.

This is all I can do and respond to the reasoning in the letters you have communicated to me. You can assure the Grand Chancellor that Cleuter will not go to Sweden.

Above: Kristina.

Above: Seved Bååt.

King Louis XIV's letters to Kristina, the first dated August 12, 1678, the second undated

Source:

Bref och handlingar hörande till Drottning Christinas historia efter originalerna utgifne, page 26, E. S. Bring, 1832

https://books.google.com/books?id=KtRlAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=Bref+och+handlingar+hörande+till+Drottning+Christinas+historia+efter+originalerna+utgifne&source=gbs_navlinks_s

Mémoires concernant Christine, volume 2, page 176, Johan Arckenholtz, 1751

https://books.google.com/books?id=QUoVAAAAQAAJ&dq=Mémoires+concernant+Christine&source=gbs_book_similarbooks

The letters:

Madame me seur le secretaire CederCrantz m'a rendu la lettre de v. M:té et J'ai ueu avec attention tout ce quelle contient mais sans entrer icy dans le detail il sufit de me remettre a ce que J'ai fait dire au mesme secretaire et d'assurer v. M:té que je suis touiours auec sentemens quelle peut souhaiter

Madame ma seur

Votre bon frere

LOUIS.

a st. Germain a Laye

le 12 daoust 1678.

...

Madame

Votre Majeste sera infermée par M. CederC. combien le Roy                 favorablement en qu'il luy                 de la part de v. M. Je luy dois temoigner qu'il la trouué tres disposé a contribue aux choses que v. M. peut desirer autant que les conjonctures et les dispositions le pourront permettre. Mais parceque sa M:té vous en escrie plus particulierement elle mesme il ne me rest rien.

Arckenholtz's transcript of the first letter:

Madame ma Sœur. Le Sécrétaire Cedercrantz m'a rendu la lettre de V. M. & j'ai vû avec attention tout ce qu'elle contient. Mais sans entrer ici dans le détail, il suffit de me remettre à ce que j'ai fait dire au même Sécrétaire, & d'assurer V. M. que je suis toûjours, avec sentemens qu'elle peut souhaiter,

Madame ma Sœur

Votre bon Frère

LOUIS.

A St. Germain en Laye,

le 12 Août, 1678.

Above: Kristina.

Above: King Louis XIV of France.

Kristina's letter to Johan Cederkrantz, dated August 10, 1678

Source:

Bref och handlingar hörande till Drottning Christinas historia efter originalerna utgifne, page 26, E. S. Bring, 1832

https://books.google.com/books?id=KtRlAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=Bref+och+handlingar+hörande+till+Drottning+Christinas+historia+efter+originalerna+utgifne&source=gbs_navlinks_s

The letter:

Rom den 10 Augusti 1678.

M:r CederCrantz; Jag hafwer seedt af edert sidsta breef d. 15 Julij eder förrättningar wijd Franska håfwet, edert Audience hoos Konungen i Franckrijke, och conference med Mons:r Pompone; och är der med så wijda tillfreedz, som Mitt förnämbsta intent och dessein mehr war, att låta betyga Min dragande wänskap och affection moot samme Konung, än något deß reel Assistance förwänta til Mine interests befordring, hwilka Jag honom fördenskull recommendera weelat, att han med Swerige Allierat, så mycket bättre och fogeligare dem promouera kunde, som Mine och Sweriges interests icke stridige eller Contraire, men Commune äre, och så tillsammans hängia, att när Mine befordras Sweriges till ingen dehl tillbaka sättias, uthan fast mehr understödias och hiälpas; hwarföre Mig och Mons:r Pompones discours heelt främmad förekommer, i det han sig uthlåtit, icke wetta på hwad sätt hans Konung sig der uthi skulle kunna inmängia, för den alliance som honom med Swerige förbinder; der Jag twärt emot och för sådan alliance skull hans assistance begiärat, och i wijdrigit fall, eller om annorlunda wore hans Konung ingalunda åthlijta, eller bemöda skulle. Så är och hans dubieuse Swaar, och pretenderade ignorance om de åtherstående Subsidiers beskaffenheet, en blott undanflycht att icke genom skuldens erkännande, påbyrda sig deß betallning, emädan Jag wäll weet att han tillfyllest och nogsampt der om informerat är; men detta betager intet, ey heller förminskar Min rätt och Pretensioner, som wijd bättre conjuncturer kunna framhafwas och uthfordras, warandes Min willie och befallning att i denne gången här med låten beroo, och uthan längre drögzmåhl antaga eder reesa åth Nimvägen, och sedan i der, efter Mine förrige breef och Ordres eder Commission andragit, och så wijda som möijeligit är och lägenheeten och tillfällen medgifwa till fordersamb resolution pousserat, begifwa eder åth Swerige efter det råd och anledning som Min residen Teixera efter wijd genom reesan i Hamborg meddehlandes warder; hwarmed Jag eder uthi Gudz beskydd nådeligen befaller.

XST ALEX

André Galdenblad.

Above: Kristina.