Source:
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, page 317, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759
The letter:
J'ai vu avec étonnement & surprise ce que le Grand-Chancelier de Suède vous écrit; & quoique je suis accoutumée à voir qu'on me prend souvent pour une autre, & que je ne devrois pas m'abaisser jusqu'à me justifier, je ne saurois m'empêcher de vous dire, que je fais profession de n'écouter d'autres conseils, que ceux que mon honneur & mon intérêt m'inspirent; que je les connois parfaitement. Et comme le Roi de Suède est mon ouvrage, & que je puis quasi dire que sa Couronne l'est aussi, leur ingratitude ne m'empêchera jamais d'employer tout mon sang, si je le pouvois, pour la conservation de cet ouvrage, dont je tire toute la gloire, & toute la felicité de ma vie. Si la Suède se lasse enfin d'être mal gouvernée, qu'on se souvienne que ce n'est pas ma faute, & je souhaite que Dieu me fasse périr, si j'ai la pensée d'en profiter. Je n'y aurai autre part que celle de regretter la perte d'un Etat pour la gloire & la grandeur duquel j'ai veillé tant de nuits, & souffert tant d'autres travaux, qui sont connus à Dieu seul. Je dis ici des vérités, qui je m'assure ne plaîront pas, mais on m'y force, & je voudrois qu'on me laissât en repos. Quoi qu'il puisse arriver, je puis vous assurer que la Suède ne me comptera jamais parmi ses ennemis, quelque ingrate qu'elle me soit. S'il ne falloit que ma vie pour la sauver, je la sacrifierois avec joye. Ce sont-là les sentimens que mon honneur, mon devoir & mon intérêt m'inspirent. On me connoît mal si on me croit capable d'en avoir d'autres. Je vois très-clair, & dans le présent, & dans l'avenir; & le tems fera voir qu'on ne peut ni me flatter, ni me tromper; mais qu'on peut toujours m'être ingrat, sans que je m'abaisse jusqu'à m'en plaindre jamais. Je ne demande que du repos, il me semble que je mérite de l'obtenir; mais pour l'avoir, faites au nom de Dieu qu'on m'oublie, ou du-moins qu'on ait de moi telle opinion que je mérite.
Pour l'affaire d'Appelman, c'est une affaire faite; ce qu'il écrit en Suède, n'est pas le premier mensonge qu'il ait dit; il sera pendu, c'est toute la grace qu'il aura de moi; & le Grand-Chancelier me connoît très-mal, de me croire capable de retour avec un tel coquin.
A l'égard de l'affaire du Compromis, je le veux demander au Roi, & non pas aux Etats, & toute l'éloquence du monde ne me fera pas changer de résolution; je crois qu'on me l'accordera, si ce n'est qu'on craigne la justice de ma Cause; car je ne crois pas qu'il y ait justice au Monde qui puisse approuver le procédé du Roi avec Padagla.
Je laisserai au Roi de nommer les Juges & d'en choisir dans son Royaume, ou hors de son Royaume, tels qu'il lui plaîra, me réservant seulement l'exclusion de ceux qui pourroient m'être suspects; car je prétends soutenir que Padagla est à moi, & qu'on ne peut me l'ôter sans violer les Conventions faites du tems de mon Abdication, ni sans me faire la plus grande injustice du monde, & le plus grand outrage. Mais si le Roi révoque sans Commissaire l'injuste & l'injurieux ordre qu'il a donné, je serai satisfaite aussi, & ne demanderai plus rien, & serai assez généreuse pour vouloir lui être redevable d'une justice, comme si c'étoit une faveur. Voilà tout ce que je puis faire & répondre aux raisonnemens des Lettres que vous m'avez communiquées. Vous pouvez assurer le Grand-Chancelier que Cleuter n'ira pas en Suède.
Swedish translation (my own):
Jag såg med häpnad och förvåning vad Sveriges Rikskansler skriver till Er; och även om jag är van vid att se att jag ofta är tagen för en annan och att jag inte skall sänka mig till en grad att rättfärdiga mig själv, kan jag inte låta bli att berätta för Er att jag bekänner att jag inte lyssnar på andra råd än de som är inspirerade av min ära och mitt intresse; att jag känner dem perfekt. Och eftersom Sveriges Konung är mitt verk, och jag kan nästan säga att hans Krona också är det, kommer deras otacksamhet aldrig att hindra mig från att använda allt mitt blod, om jag kan, för att bevara detta verk, från vilket jag härleder allt ära och all glädje i mitt liv. Om Sverige äntligen tröttnar på att bli dåligt styrd, låt oss komma ihåg att det inte är mitt fel, och jag önskar att Gud skall förstöra mig, om jag har tanken på att dra nytta av det. Jag kommer inte att ha någon annan del i det än att ångra förlusten av ett tillstånd för den härlighet och storhet som jag har sett så många nätter och lidit så många andra verk, som är kända för Gud ensam. Jag talar sanningar här, vilket jag säkert inte kommer att behaga, men de tvingar mig att göra det, och jag skulle vilja få vila. Vad som än händer kan jag försäkra Er om att Sverige aldrig kommer att räkna mig bland sina fiender, oavsett hur otacksam jag är. Om det bara tog mitt liv att rädda det, skulle jag offra det med glädje. Det är de känslor som min ära, min plikt och mitt intresse inspirerar mig. Folk känner mig inte väl om de tror att jag kan ha andra. Jag ser mycket tydligt, och i nutiden, och i framtiden; och tiden kommer att visa att Ni varken kan smickra mig eller lura mig; men att man alltid kan vara otacksam för mig, utan att jag skall böja mig till att någonsin klaga på det. Jag ber bara om vila, det verkar som om jag förtjänar att få det; men för att få det, i Guds namn, låt dem glömma mig, eller åtminstone låta dem ha en sådan uppfattning om mig som jag förtjänar.
För Appelman-affären är den en klar affär; det han skriver i Sverige är inte den första lögnen han har berättat; han kommer att hängas, det är all nåd han kommer att ha från mig; och Rikskanslern känner mig väldigt dåligt, att tro att jag kan återvända med en sådan skurk.
När det gäller kompromissfrågan vill jag fråga Konungen, och inte Ständerna, och all vältalighet i världen kommer icke att få mig att ändra min resolution; jag tror att det kommer att beviljas mig, om det inte är så att man fruktar rättvisan i min sak; för jag tror inte att det finns rättvisa i världen som kan godkänna Konungens förfarande med Pudagla.
Jag överlåter åt Konungen att utse domarna och välja dem i sitt rike, eller utanför hans rike, som han vill, och förbehåller mig endast uteslutning av dem som kan misstänkas för mig; ty jag hävdar att jag hävdar att Pudagla är min, och att den inte kan tas från mig utan att bryta mot de konventioner som gjordes vid min abdikation, eller utan att göra mig den största orättvisan i världen och den största förolämpningen. Men om Konungen utan kommissionär återkallar den orättvisa och förolämpande befallningen som han har gett, kommer jag också att vara nöjd och inte begära någonting, och jag kommer att vara så generös att jag vill stå i skuld till honom för rättvisa, som om det var en tjänst. Det är allt jag kan göra och svara på resonemanget i de brev Ni meddelade mig. Ni kan försäkra Rikskanslern att Cleuter inte kommer att åka till Sverige.
English translation (my own):
I saw with astonishment and surprise what the Grand Chancellor of Sweden writes to you; and although I am accustomed to seeing that I am often taken for another, and that I should not lower myself to the point of justifying myself, I cannot help telling you that I profess not to listen other advice than those inspired by my honour and my interest; that I know them perfectly. And as the King of Sweden is my work, and I can almost say that his Crown is too, their ingratitude will never prevent me from using all my blood, if I can, for the preservation of this work, from which I derive all the glory and all the felicity of my life. If Sweden finally gets tired of being badly governed, let us remember that it is not my fault, and I wish God to destroy me if I have the thought of taking advantage of it. I will have no other part in it than that of regretting the loss of a state for the glory and the greatness of which I have watched so many nights, and suffered so many other works, which are known to God alone. I am telling truths here, which I am sure will not please, but they force me to do so, and I would like to be left at rest. Whatever may happen, I can assure you that Sweden will never count me among her enemies, no matter how ungrateful to me. If it only took my life to save it, I would sacrifice it with joy. These are the feelings which my honour, my duty and my interest inspire in me. People don't know me well if they believe me capable of having others. I see very clearly, and in the present, and in the future; and time will show that one can neither flatter me nor deceive me; but that one can always be ungrateful to me, without my stooping to the point of ever complaining about it. I only ask for rest, it seems to me that I deserve to obtain it; but to have it, in the name of God, let them forget me, or at least let them have such an opinion of me that I deserve.
As for the Appelman affair, it is a done one; what he writes in Sweden is not the first lie he has told; he will be hanged, that is all the grace he will have from me; and the Grand Chancellor knows me very badly to believe me capable of returning with such a rascal.
With regard to the matter of compromise, I want to ask the King, and not the Estates, and all the eloquence in the world will not make me change my resolution; I believe that it will be granted to me, if it is not, that one fears the justice of my cause; for I do not believe that there is justice in the world which can approve the King's procedure with Pudagla.
I will leave it to the King to appoint the judges and to choose them in his kingdom, or outside his kingdom, as he pleases, reserving for me only the exclusion of those who might be suspected of me; for I claim to maintain that Pudagla is mine, and that it cannot be taken from me without violating the conventions made at the time of my abdication, nor without doing me the greatest injustice in the world, and the greatest outrage. But if the King revokes without a commissioner the unjust and insulting order he has given, I will also be satisfied and will not ask for anything, and will be generous enough to want to be indebted to him for justice, as if it was a favour. That is all I can do and respond to the reasoning of the letters you communicated to me. You can assure the Grand Chancellor that Cleuter will not go to Sweden.
Above: Kristina.
Above: Seved Bååt.
No comments:
Post a Comment