Source:
Handlingar rörande Skandinaviens historia, volume 22, page 102, Hörbergska Boktryckeriet, 1837
Kristina's letter in response to the debate about the use of the word "wanbyrdig" ("vanbördig"):
The diary entry:
Dhen 6 Aug. woro wij sampteligen in Capitulo Regni, dher dhå taltes: 1:0 Om dhe fyra puncterna, som Ridderskapet woro föredragne, om ordet wanbyrdig (dhet D. D. Jahannes, Episcopus Strengnensis, sadhe ex contextu förståås så wäll lända Adelskapet till, som dhe andre tree ständerna:); om jure patronatus, nembligen at Jus patronatus facit dos, edificatio, fundus; om kiyrkiotiende och de restitutione bonorum Coronæ. 2:0 War vtskåt till presteskapet aff Bondaståndet, begiärandes dhe wille wara it medh dhem; sadhe sig haffua H. K. M:tt vnderdåneligen föredragit, hurw okristeligen dhe aff adelen hanteras; förmodade och ath dhe, effter H. K. M:ttz behag, skulle bliffua frij för stoora Landhtogzgiärden, och hwad annat meer dhe talte; dher till Rev. D. Archiepiscopus swaradhe dhem fogeligen, sadhe sig giärna medh dhem wilia godt Correpondentz hålla, vnderwiste dhem, ath när dhe klaga på adelens strenghett, dhe skole åthskilia dhen fromme ifrå dhe ogudachtighe och strenge &c. 3:0 War vtskåt ifrån borgeskapet, hwilke och begiärte ath presteskapett medh dhem wille godt Correspondentz hålla, och sädhan låto dhe presteskapet förnimma, hurw dhe sin resolution på propositiones fattat hadhe, nembligen at dhe 1:0 gratulerade H. K. M:tt sin kröningz högtidh; 2:0 ath dhe dher vthi affbedia Contributionen och 3:0 dher andre bliffua aff medh mantals och boskapz peningar, dhem måtthe wederfaras samma Nåde; men dher dhe änteligen mantalss peningar (:som ähro i staden för Quarnatuls peningar:) vtläggia skole, dher medh måtthe dhå inthet stånd förskonat warda, som aff begynnelsenn ingen war förskonat för Quarnatull; 4:0 Tull och accijs wilia dhe, som wanligit ähr, vtgiffua; 5:0 Begiära dhe bliffua förskonadhe medh halfft taal Bosmän, emot dhe förrige. 4:0 War Ridderskapentz Secretarius Samuel Kiempensköld på Capitelet, begiärandes presteskapet wille nu komma till Conferentz medh dhem om the fyra puncter, som dhe hadhe them föreslagit. Men presteskapet sadhe sig dhet icke wilia giöra, vthan dhe andre twåå ständerna ähro medh, borgeskapet och bönderna. Sände för dhen skull M. Petrum Stöök och M. Starbechium ath låta förhöra, om dhem icke behagadhe, at dhe twåå andre ständerna och medfölgdhe; dher till Ridderskapet swaradhe, ath borgeskapet och bönderna inthet begiära sielffue, medh dhem komma till Conferentz, och förty noch wara, ath dhe separatim komma och conferera medh dhem. Dhå waldes it vtskåt till nästkommande dagen aff Biscoperne och presteskapet, at gåå på riddare hwset, och medh dhem conferera. Aff Bisperna war Episcopus Lincopensis, Wiburgensis och Scarensis och Superintendentz Gothenburgensis, sädhan twåå prestmän aff hwardt Stifft. Sendhe bud till borgeskapet och bönderna, ath dhe skole och låta sielffua adelen merkia, ath dhe medh dhem wille tillika medh presteskapet komma till Conferentz. Effter dhetta war affhandlat, frågade D. D. Jahannes Matthiæ, Episcopus Strengnensis, hela presteskapet till, hwad dhe funno eller hörde otiänligit wara näst förledne fredag predikat aff D. Christophero, enn prestman vthi hans Stifft; ty fyra aff Rickzens rådh, som då i kiyrkian woro, beklagade [ͻ: anklagade] honom för H. K. M:tt, at när han predikade aff Gen. 19 de prelatis Sodomorum, skole han haffua sagt, ath dhe höga ständer förtryckia dhe tree nedrige, och dhe öffuerste presterna dhe nedrige och ringare, såsom Phariseerne i Christi tidh giorde. Dhet bekiende dhe sig alle, som i Kiyrkian woro, haffua hördt, och höllo dhet icke aldeles obilligt eller vthan skiäll sagdt wara.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment