Source:
Historiska Samlingar, part 2, page 291, Johan A. Carlbohm, 1795
The letter:
Stoormäcktigste, Nådigste Drotning,
Eders Kongl. Maij:tt kan Jagh underdånligen icke förhålla, migh wara E:s Kongl. Maij:tz Skrifwelse, genom E. K. M:tz HofJunker Fersen tilhanda kommen, uthi hwilken E:s Kongl. Maij:tt behagar gifwa mig tilkänna, E:s Kongl. Maij:tt wara genom Messenij then Eldres, kort för hans dödh giorde Bekännelse förorsakat, at låtha inquirera om the Beskyllninger som Herr Bengt Skytte påkompne äre; Såsom och emedan han hafwer sigh beroopat på thet witnessbörd, som Jagh honom, bådhe huruleedes han sigh om then Saken, som elliest uthi andre förde Discurser emoot migh anlåthit hafwer, gifwa kunde, hafwer E:s Kongl. Maij:tt för Sakens Wichtigheet skull, inthet kunnat förbijgå migh thärom förständiga och mitt underdånige Swar thär uppå at begära. Såsom Jagh nu finner mijn Skyldigheet wara, at giöra E:s Kongl. Maij:tz Nådige Willie häruthinnan ett Nöije, så hafwer Jagh förmeent icke wara otienligit, E:s Kongl. Maij:tt till bättre Effterrättelse, in particulari, dogh korteligen at berätta, hwadh sedan Herr Bengt Skyttes seeneste Ankompst heem j Rijket, emillan migh och honom är passerat. Och alldenstund Jagh förr en kort Tijdh sedan, bådhe till at afläggia mijn underdånige Skyldigheet hoos E:s Kongl. Maij:tt så wäl som till at taga Afskedh af Sal. RijkzMarschen, Grefwe Jacob de la Gardie uthi hans swåre Siukdom, blef förorsakat at begifwa migh till Stockholm; så hafwer Herr Bengt Skytte, andre dagen om Mårgonen klåckan Fem sigh hoos migh anmält; Och effter Jagh tilförenne hadhe Effterrättelse, at han widh sin Heemkompst är hoos E:s Kongl. Maij:tt blefwen admitteradh, hafwer Jagh inthet Betänkiande dragit, hans visite, såsom uthaf en Rådz Persohn at emoottaga, och strax effter hans aflagde Helssning, migh hoos honom befrågat, om han sijn Skyldigheet hoos E:s Kongl. Maij:tt hadhe förrättadt? Hwilken han icke alleenast berättade at wara skedt, uthan och betygade, at emoot E:s Kongl. Maij:tt sigh hafwa underdånigst förklarat öfwer dhe Beskyllninger, som honom hadhe warit påbördade, och sådant af E:s Kongl. Maij:tt uthi Nåder optagit wara; Och effter Jagh för mine visiter skull, icke hadhe Tijdh at afbijda meera particularia som thär widh förefalla kunne, abrumperade Jagh tå samme Discurs och opskööt till een annan gång, at förnimma hwadh han om sijn Justification, j then Saken hadhe at berätta, efter som och E:s Kongl. Maij:tt sigh förmodeligen wäl kan uthi Nåder påminna hwadh för discurser thärom förefalla kunde, tå Jagh efter Middagen samma dagh, hoos E:s Kongl. Maij:tt mitt underdånige Afskedh taga monde. Sedan hafwer Herr Bengt Skytte sökt migh uthi Gripzholm at visitera, när Jagh war ifrån Ulfsund heemkommen, tå jagh för serdeeles Skääl och Orsaker inthet kunde underlåtha, förr än Jagh till någon particular materia hadhe migh medh honom inlåthit, at gifwa honom tillkänna, thet som om honom af en eller annan kunde wara migh förekommit, och honom påbördat; Och emädan uthi samme Beskyllninger, om mitt Nampn som Jagh någorlunda förnummit hafwer, en deels blifwer mentionerat, och thet sålunda missbrukat, Så kunde han sielf bäst skönia och eftertänkia, huru wijda Jagh migh uthi idkesam frequentation och Vmgänge medh honom kunde inlåtha, in till dhess han hadhe sigh för sådane Tillmätninger tilbörligen purgerat, eller Jagh kunde afftaga, hwadh uthgång dhärpå blifwa kunde, hwarmedh och uthi respect på E:s Kongl. Maij:ttz Willia sålunda kunde acquiesceras, j thet öfrige wäl weetandes, huruleedes på E:s Kongl. Maij:tz och Sweriges Cronos wägnar, migh borde så wäl honom som andre RijkzRådz Persohner wyrda och hedra, så och honom in particulari remonstrerandes, at sådane Tilmälen icke anstodhe at låtha beroo; Hwaropå han icke alleenast emoot migh betygade sigh sådan mijn Meening wäl optaga, uthan och gaf migh yttermeera tillkänna, hwadh som till berörde hans Justification, på ett och annat sätt tiena kunde; Om hwilket efter migh icke tilstodh at dömma, wiste Jagh migh thärwidh at comportera såsom sigh borde. Endtligen sedan han medh åthskillige discurser hadhe samme Saak producerat, och sigh ibland annat påmintes, huruleedes thetta Tillstånd, hadhe giordt medh hans Persohn och förrige Tijdher een Förandring, hwilket han medh åthskillige Omständigheeter förestälte; At och Jagh migh påminna wille, huru han hafwer låthit sigh employera uthi någre migh angående Ehrender som förr mijn Vthreesa, hafwe warit af E:s Kongl. Maij:tt honom befaltte, hoos En och annan at agera; Hwar till Jagh så wijda dhe hafwe warit migh bekände, icke mindre hafwer kunnat, än dhär till bejaka, honom remonstrerandes, hurulunda Jagh sielf icke hafwer alltijdh kunnat penetrera huruwijda af E:s Kongl. Maij:tt han på en eller annan Ort, hadhe dhärtill warit förtrodd, eller committerat sigh at uthlåtha; Therföre Jagh otienligit hafwer acktadt, migh uthi sådane discurser, om ett eller annat emoot honom particularius at förklara och explicera, befinnandes, at sådant sigh uthan E:s Kongl. Maij:tz particulare Tillstånd eller Weetskap, icke wäl rijma kunde, emädan thet först stodhe at förwänta, hwadh uthslagh ett eller annat winna kunde, eller hwadh Förandringer Tijdernes och Tillfällens omskijfftelse kunde underkastade wara. Thärnäst, hafwer han effter åthskillige förde discurser (hwilkes föreweetande E:s Kongl. Maij:tt sielf bäst kan efftertänkia) uthi sine för detta så mundtligh som skriffteligen passerade Saker och actioner, sampt förrige Omgänge, welat sigh på migh beroopa, och emoot migh contestera, at han icke alleenast hafwer warit migh affectioneradh, uthan och uthi ingen måtto söndrat sigh ifrån dhen underdånige, trogne devotion och Plicht, hwarmedh E:s Kongl. Maij:tt han fram för någon annan hafwer alltijdh warit tillgedahn och förbunden; Hwar till Jagh honom tilkänna gaff, at så mycket Jagh om hans förde discurser, så ock förrige Vmgänge förspordt hadhe, hadhe Jagh sådant mundtligen emoot E. Kongl. Maij:tt senast om hans Persohn nogsampt förklarat och contesterat, och opå all fall, så mycket Jagh migh om dhe förre Tijdher påminte, sanningen till styrkio, kunna göra till gott Witnessbörd hwarjom all skäligh nöijacktigheet; Förthenskull hafwer Jagh icke alleenast welat migh beroopa på thet E:s Kongl. Maij:tt Jagh senast, som förbemelt är, refererade, uthan och E:s Kongl. Maij:tt medh opreppande af samme discurs, härmedh ödmiukeligen thärom tilkänna gifwa. Sidst emädan E:s Kongl. Maij:tt häruthinnan ett ödmiukeligit åthnöije, thär Jagh om Messenij saker hadhe hafft någon uthförligh eller egentligh information, hwilken alleenast är migh igenom gemeent Ryckte och någre Eenskyltes Berättelse, thärwidh Omständigheeterne gerna variera, tilkommen; Twiflar elliest inthet, thet E:s Kongl. Maij:tt sielf, uthi Nåder förmärkia wille, j hwadh intention Jagh dhen till migh ankompne skamlöse Skrifft för ett Åhr sedan monde låtha E:s Kongl. Maij:tt insinuera; Och såsom thet är befunnit af Messenio at härröra, och widh hans Examen, een eller annan saak hafwer kunnat förefalla, som min Persohn eller Nampn antingen directè eller per indirectum hafwer berört, jämwäl och någre andre blefne angifne, altså skulle Jagh gerna hafwa önskat, at igenom E:s Kongl. Maij:tz Befallning hafwa kunnat nåå thärom någon wiss Effterrättelse, hwar effter Jagh sedan kunne wara funnen wederreeda at göra E:s Kongl. Maij:tt ett tilbörligit Nöije, såsom ock mitt Comportement framdeeles, emoot en och annan såleedes anställa, som thet icke alleenast migh bäst kunnat anståå, uthan och såsom thet hadhe kunnat lända E:s Kongl. Maij:tt till ett nådigt behagh; Men emädan Jagh moste betänkia, E:s Kongl. Maij:tt hafwa hafft sine skälige Hinder, at dhet icke hafwer kunnat skee, hafwer jagh låthit anståå, sådant at begära, och förbijda till dhess E. Kongl. Maij:tt kunde lägligit falla, migh någon information dhärom at meddeela låtha; Och bedher fördenskull E. Kongl. Maij:tt ödmiukeligest, at hwadh min Persohn häruthinnan, bådhe uthi dhet förre, så wäl som nu widh dhesse Tillfällen kunde angåå, motte migh på E:s Kongl. Maij:tz Befallninger, uthförligen tilkänna gifwas, och icke tilstädias at någon till sijn Saks besköniande, uthi een eller annan måtto, mitt godha Nampn och Ryckte, nu eller framdeeles bruka, och uthi en hoop quisquillier och Baakdanterij, som här till kunde hafwa warit förelupne, eller wijdare förefalla kunne, och till realia inthet höra, migh till Mehn inblanda motte, uthan at E:s Kongl. Maij:tt effter thess gifne nådige Förtröstninger, migh häruthinnan emoot slijkt handhafwa wille, och icke tillåtha migh at blifwa uthsluten till communication af dhe Saker, som min Persohn och Nampn j någon måtto touchere och angåå; Och såsom Jagh lefwer uthi dhen underdånige och otwiflacktige Förhoppning, at E:s Kongl. Maij:tt är dähr till bewågen, och elliest förmoder, at E:s Kongl. Maij:tt uthaf mine alt här till förde actioner, alltijdh hafwer täckts förspörja, hwadh underdånigh devotion och förtrooligh Tillförsicht till E:s Kongl. Maij:tz nådige affection och omwårdnat, Jagh alt här till satt hafwer, och ännu beständigt sätter, altså skal Jagh alldrigh låtha hoos migh någon Otacksamheet spörja, uthan medh en fast och stadigh åhuge, städse förklara medh hwadh Wyrdning, devotion och underdånigh Erkennelse, Jagh anseer the margfalldige Nådeteckn, som af E:s Kongl. Maij:tt Jagh undfångit hafwer, effter som Jagh nu så wäl som alltijdh E:s Kongl. Maij:tz nådige disposition, all min timmelige Wälfärd tiltroor och tilltrodt hafwer, underkastar och underkastat hafwer; Vthi hwilken godhe Meening och ödmiuke Sinne, Jagh befaller E:s Kongl. Maij:tt Gudh dhen Alzmäcktige, till all långwarigh godh Helsa, och Lijfzsundheet, lyckosampt och rooligit Regemente, sampt all annan Kongeligh Lycka, prosperitet och Wälgång. Wissby den 30. Octobris Anno 1652.
Eders Kongl. Maij:tz
Vnderdånigh trogen hörsam tiänare
Carl Gustaf P. H.
Ankommitt ifrån Hans Kongl. Höghet och opläsit för Kongl. Maij:tt j samptlig Rijkzens Rådz nährwaro den 2 Novemb. A:o 1652.
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
Above: Bengt Skytte.
Note: gemeent = allmänt (general).
No comments:
Post a Comment