Sources:
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 209, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760
Historische Merkwürdigkeiten, die Königinn Christina von Schweden betreffend, volume 4, page 284, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760
The letter:
Illustrissime Domine Thesaurarie, Ephore Honorande.
Gratas Illustritati tuæ meas fuisse literas magnoperè lætor: officium autem scribendi Illustritati tuæ & cæteris Tutoribus absque ulla intermissione à me deberi existimo, nisi nullæ à vobis mihi redderentur literæ, quos Reipublicæ curis & negotiis jam totos occupatos esse constat. Thecam scriptoriam quam mihi Regni Mareschallus Illustritatis tuæ nomine dono obtulit, grato acceptoque animo accepi. Nullum certè majus acceptabiliusve munus ab Illustritate tua in me proficisci potuit, quod me plus delectaret, & majus ad studia mea momentum pararet. Dabo operam, ut Illustritatem tuam ejusque posteros nunquam collatorum in me officiorum pœniteat. Faxit Deus, ut ad votum Illustritatis tuæ maxima virtutis ac eruditionis incrementa capere possim, vosque mecum molestissimo Patriæ regimini quàm diutissimè superesse valeatis!
Illustritati tuæ
addictissima.
Ulfsund die 21. Octobris
1639.
German translation (by Arckenholtz):
Vortrefflichster Herr Schatzmeister, geehrter Herr Aufseher.
Ich freue mich sehr, daß Ew. Herrlichkeit mein Brief angenehm gewesen ist: ich halte aber dafür, daß ich Ew. Herrlichkeit und den übrigen Vormündern ohne Unterlaß zu schreiben schuldig sey, wenn ich auch von Ihnen allen, von denen man weiß, daß Sie mit der Sorge für das gemeine Wesen und mit den Staatsgeschäfften gänzlich beschäfftiget sind, keine Briefe wieder bekäme. Das Schreibzeug, welches mir der Reichsmarschall in Ew. Herrlichkeit Namen zum Geschenke überreicht hat, habe ich mit Dank und Wohlgefallen angenommen. Es hätte mir gewiß kein größeres und angenehmeres Geschenk von Ew. Herrlichkeit gemacht werden können, das mich mehr erfreuet und mehr zu meinem Fleiße beygetragen hätte. Ich werde mich bemühen, daß Ew. Herrlichkeit und Ihre Nachkommen die mir erwiesenen Gefälligkeiten niemals gereuen. Gott gebe, daß ich nach Ew. Herrlichkeit Wunsche in Tugend und Gelehrsamkeit den größten Wachsthum gewinnen könne, und daß Sie alle nebst mir zu der höchstbeschwerlichen Regierung des Vaterlandes noch sehr lange erhalten werden mögen!
Ew. Herrlichkeit
zugeneigteste
[Christina]
Ulfsund,
den 21ten Weinm. 1639.
Swedish translation (my own):
Förträffligaste Herr Skattmästaren, ärade Herr Förmyndare,
Jag är mycket glad att mitt brev har varit Ers Härlighet angenäm. Men jag tror att jag är skyldig Ers Härlighet och de andra förmyndarna att skriva utan underlåtelse, även om jag inte har några brev från Er, om vilka man vet att Ni är helt beskäfta över vården av det gemensamma och om de statsangelägenheterna. Jag har antagit det skrivtyg som Riksmarskalken gav mig i Ert namn som gåva, med tack och nöje. Visserligen hade ingen större och trevligare gåva av Ers Härlighet kunnat ges till mig, vilket skulle ha glädjat mig mer och bidragit mer till min flit. Jag kommer att försöka att Ers Härlighet och Era efterkommande aldrig ångrar de förmåner som jag fått. Gud geve att jag, i enlighet med Ers Härlighets önskan, kan få den största tillväxten i dygd och lärdom, och att ni och jag alla kommer att förvaras under mycket lång tid för fäderneslandets högstbesvärliga regering!
Ers Härlighets
benägnaste
[Kristina.]
Ulvsunda, den 21 oktober 1639.
English translation (my own):
Most Excellent Lord Treasurer, honoured Guardian,
I am very glad that my letter has been pleasant to Your Excellency. But I believe that I owe Your Excellency and the other guardians ceaselessly to write, even if I do not have any letters from you, of whom one knows that you are completely concerned with the care of the common being and with the affairs of the state. I accepted the writing material which the Marshal of the Realm gave me in your name as a present, with thanks and pleasure. Certainly no greater and more pleasant gift from Your Excellency could have been given to me, which would have pleased me more and contributed more to my diligence. I will endeavour that Your Excellency and your descendants never repent of the favours given to me. God grant that, according to Your Excellency's wishes, I may gain the greatest growth in virtue and learning, and that you and I will all be kept for a very long time to the most arduous government of the Fatherland!
Your Excellency's
most benevolent
[Kristina.]
Ulvsunda, October 21, 1639.
Above: Kristina.
Above: Gabriel Bengtsson Oxenstierna.
No comments:
Post a Comment