Source:
Svenska riksrådets protokoll XI: 1645, 1646, pages 72 to 74, published by Severin Bergh, 1906
The meeting:
Den 8 Maij var H. K. M:tt in Senatu sampt Her R. Drotzen, Her Feltherren, Her Åke Axelsson, Her Per Sparre, Her Knut Posse, Her Fr. Steenbock, Her Sevedh Båth.
Discurrerades någhot om någhre betiänte, som icke vore contente medh sine charger.
Der aff sade och Her Feltherren, att förleningarne bliffve alt för månge, och deraff förkortas rixsens intrader.
H. Ex:tz refererade och, att Schnoilschi hade honom förbracht R. Cancellerens mening 1. om skeppen, att dee störste skulle hemma bliffva, effter dee intet äre aff nöden, folket dör bort och kunne brukas annorstädes. Juten har intet skep, båtzmän, och äre skygge, måste och vachta öjarna.
Her Feltherren: »I förleden åhr var annat beskedh, då var Kongen mechtigh, nu är intet aff nöden.«
H. M:tt: »Om 2 störste skeppen vore hemma, då kunde 1. krigzfolket employeras annorstädes; 2. verken här hemma exerceras; 3. 90 man, som feela, kunde ersättias.«
Her R. Drotzen: »Om Her Rynning seer, att intet behöffves, så är bäst han sänder strax heem skeppen, dee störste till 5 eller 6 stycken.«
2. Discurs var, att Juten har alt sitt folk in på Seelandh och Füen; derföre meente Her R. Cancelleren intet tasta öjarna [an], uthan Malmö och Halmstadh.
»Dedh kan facilitera intention uthi tractaten, ty folket skal låta illa på Kongen och tvinga honom till fredh. Detta går väl an, om någhre stoore skep komma heem.«
»Juten måste i åhr gå defensive, non tam volenter quam reverenter. Man kan och tagha någhot ifrå Calmare.«
Her Åke opponerade vara ovist, om icke Juten kommer i siön.
Her Feltherren svarade: »1. myckit folk för Juten är dödt bliffvit.«
Her Åke: »I fiord var och alles mening, att Kongen intet går uth.«
R[esponderades]: »Är stoor åthskildnat i detta åhr; man måtte considerera, att Juten haffver intet commoditeter, som han hade i fiord. Då trengde nöden honom att slåss, nu intet.«
2. Haffver intet fått sitt folk. Ty han haffver intet meer än Seelandh, Fuen och Norge. I förleden åhr hade han kunnat komma uth emot hösten. Dedh vore och nu gott haffva een reserve på alle fall.
Om breffvet till Wrangel hölts man skulle säja ongefehr 3 vekor här effter conjunction skee.
Her R. Drotzen: »Hollenderne kunne conjungera sine 50 skep medh våre och låta ingen segla på öjarna.«
S[ecreteraren] Gyldenklow sade, att Königmarks Secreterare sade Juten hade sängt till 16 skep och kan beskiuta alle dee som genom fara.
R[esponderades]: »Dedh är allenast till att assecurera Kiöpenhampn; elliest kan man intet sluta hele Sundet.«
Her Per Sparre mente Hollenderne icke gierna resolvera till denegera Juten siöfarten.
R[esponderades]: »Derföre komma dee dijt, att dee äre resolverade honom antasta och tvinga till sin intention.«
Taltes om instruction för Wrangel.
R[esponderades]: »Siöflottan är ferdig, när vind foghar sigh; vidare ordre får han medh Her Rynning.«
Helme Wrangel skal intagha heele Jutlandh och see till, att Juten ingen tillförsel får drifva.
S[ecreteraren] Gyldenklow: »1. Om Wrangel skal dragha till Holsten; 2. om Glyckstadh skal blocqueras till siös. Ty effter Risen är intagen, så haffver man intet trygdt pass.«
With modernised spelling:
Den 8 maj var Hennes Kungliga Majestät in Senatu samt herr Riksdrotsen, herr Fältherren, herr Åke Axelsson, herr Per Sparre, herr Knut Posse, herr Fredrik Stenbock, herr Seved Bååth.
Diskurrerades något om några betjänte som icke voro kontenta med sina charger.
Därav sade ock herr Fältherren att förläningarna bliva alltför många, och därav förkortas Riksens intrader.
Hans Excellens refererade ock att Snoilski hade honom förbragt Rikskanslerns mening 1. om skeppen, att de största skulle hemma bliva, efter de inte äro av nöden, folket dör bort och kunna brukas annorstädes. Juten har inte skepp, båtsmän, och äre skygge; måste ock vakta öarna.
Herr Fältherren: »I förleden år var annat besked, då var kungen mäktig, nu är intet av nöden.«
Hennes Majestät: »Om 2 största skeppen vore hemma, då kunde 1. krigsfolket emplojeras annorstädes; 2. verken här hemma exerceras; 3. 90 man som fela kunde ersättas.«
Herr Riksdrotsen: »Om herr Ryning ser att intet behöves, så är bäst han sänder strax hem skeppen, de största till 5 eller 6 stycken.«
2. Diskurs var att Juten har allt sitt folk in på Själland och Fyn; därföre mente herr Rikskanslern inte tasta öarna [an], utan Malmö och Halmstad.
»Det kan facilitera intention uti traktaten, ty folket skall låta illa på kungen och tvinga honom till fred. Detta går väl an om några stora skepp komma hem.«
»Juten måste i år gå defensive, non tam volenter quam reverenter. Man kan ock taga något ifrå Kalmare.«
Herr Åke opponerade vara ovisst, om icke Juten kommer i sjön.
Herr Fältherren svarade: »1. mycket folk för Juten är dött blivet.«
Herr Åke: »I fjor var ock allas mening att kungen inte går ut.«
Responderades: »Är stor åtskillnad i detta år; man måtte konsiderera att Juten haver inte kommoditeter som han hade i fjor. Då trängde nöden honom att slåss, nu inte.«
2. Haver inte fått sitt folk, ty han haver intet mer än Själland, Fyn och Norge. I förleden år hade han kunnat komma ut emot hösten. Det vore ock nu gott hava en reserv på alla fall.
Om brevet till Wrangel höllts man skulle säga ungefär 3 veckor här efter konjunktion ske.
Herr Riksdrotsen: »Holländerna kunne konjungera sina 50 skepp med våra och låta ingen segla på öarna.«
Sekreteraren Gyldenclou sade att Königsmarcks sekreterare sade Juten hade sänkt till 16 skepp och kan beskjuta alla de som genomfara.
Responderades: »Det är allenast till att assekurera Köpenhamn; eljest kan man inte sluta hela Sundet.«
Herr Per Sparre mente holländerna icke gärna resolvera till denegera Juten sjöfarten.
Responderades: »Därföre komma de dit, att de äro resolverade honom antasta och tvinga till sin intention.«
Taltes om instruktion för Wrangel.
Responderades: »Sjöflottan är färdig, när vind fogar sig; vidare order får han med herr Ryning.«
Helme Wrangel skall intaga hela Jütland och se till att Juten ingen tillförsel får driva.
Sekreteraren Gyldenclou: »1. Om Wrangel skall draga till Holsten; 2. om Glückstadt skall blockeras till sjöss, ty efter Risen är intagen, så haver man intet tryggt pass.«
French translation (my own):
Le 8 mai, Sa Majesté Royale était au Sénat, ainsi que M. le grand drost, M. le feltmaréchal, M. Åke Axelsson, M. Pierre Sparre, M. Canute Posse, M. Frédéric Stenbock, M. Seved Bååth.
Il a été quelque peu discuté de certains domestiques qui n'étaient pas satisfaits de leurs charges.
C'est pourquoi le feltmaréchal dit aussi que les fiefs seraient trop nombreux, et que c'est pour cela que les revenus du royaume seraient diminués.
Son Excellence a aussi rapporté que Snoilski lui avait transmis l'opinion du chancelier, 1. concernant les navires, que les plus gros devraient rester chez eux, car ils ne le sont pas nécessairement, les gens meurent et peuvent être utilisés ailleurs. Le Jute n'a ni bateaux, ni bateliers, et sont des ombres; il faut aussi garder les îles.
Le feltmaréchal: «L'année dernière, c'était une autre histoire. Le roi était puissant à l'époque, maintenant ce n'est plus nécessaire.»
Sa Majesté: «Si les 2 plus gros navires restaient au pays, alors 1. les guerriers pourraient être employés ailleurs; 2. les travaux ici au pays sont exercés; 3. 90 hommes qui échouent pourraient être remplacés.»
Le grand drost: «Si M. Ryning voit que rien n'est nécessaire, alors il est préférable qu'il renvoie immédiatement les navires chez eux, les plus grands 5 ou 6.»
2. Le discours était que le Jute avait tout son peuple en Sélande et en Fionie; le chancelier n'avait donc pas l'intention de toucher aux îles, mais à Malmö et Halmstad.
«Cela peut faciliter l'intention du traité, car le peuple fera se sentir mal le roi et le forcera à faire la paix. Ce sera bien si de grands navires rentrent au pays.»
«Cette année, le Jute doit se mettre sur la défensive, pas si volontairement que révéremment. On peut aussi prendre quelque chose de Calmar.»
M. Åke s'est opposé à l'incertitude, à moins que le Jute ne prenne la mer.
Le feltmaréchal répondit: «1. De nombreuses personnes sont mortes à cause du Jute.»
M. Åke: «L'année dernière, tout le monde était aussi d'avis que le roi ne sortirait pas.»
La réponse: «Il y a une grande distinction cette année; il faut considérer que le Jute n'a pas de commodités comme il en avait l'année dernière. A cette époque, la nécessité l'obligeait à se battre, mais pas maintenant.»
2. Il n'a pas reçu son peuple parce qu'il n'a rien d'autre que la Sélande, la Fionie et la Norvège. L'année dernière, il aurait pu sortir à l'automne. Il serait aussi bon d'avoir une réserve de toute façon.
Si la lettre à Wrangel était conservée, on dirait ici environ 3 semaines après la conjonction.
Le grand drost: «Les Hollandais pourraient conjuguer leurs 50 navires avec les nôtres et ne laisser personne naviguer sur les îles.»
Le secrétaire Gyldenclou a déclaré que le secrétaire de Königsmarck avait déclaré que le Jute avait coulé environ 16 navires et qu'il pouvait tirer sur tous ceux qui passaient par là.
La réponse: «Il s'agit seulement de sécuriser Copenhague, sinon on ne peut pas fermer tout le Sund.»
M. Pierre Sparre pensait que les Hollandais ne voudraient pas se résoudre à refuser au Jute son passage maritime.
La réponse: «C'est pour cela qu'ils y vont. Ils sont résolus à le molester et à le forcer à réaliser leur intention.»
On parlait d'instruction pour Wrangel.
La réponse: «La flotte sera prête lorsque le vent se lèvera; il recevra de nouveaux ordres avec M. Ryning.»
Helme Wrangel doit occuper tout le Jutland et s'assurer qu'aucun approvisionnement ne puisse parvenir au Jutland.
Secrétaire Gyldenclou: «1. Si Wrangel doit aller au Holstein; 2. si Glückstadt doit être bloqué en mer, car après la prise de Risen, il n'y aura plus de passage sûr.»
English translation (my own):
On May 8, Her Royal Majesty was in the Senate, as well as the Lord Grand Steward, the Lord Field Marshal, Lord Åke Axelsson, Lord Per Sparre, Lord Knut Posse, Lord Fredrik Stenbock, Lord Seved Bååth.
It was somewhat discussed about some servants who were not satisfied with their charges.
Wherefore the Field Marshal also said that the fiefs will be too many, and that is why the Realm's incomes are shortened.
His Excellency also reported what Snoilski had conveyed to him the Chancellor's opinion, 1. about the ships, that the biggest ones should stay at home, as they are not of necessity, the people die off and can be used elsewhere. The Jute has no ships, no boatmen, and are shadows; one must also guard the islands.
The Field Marshal: "Last year it was a different story. The King was powerful then, now it is not necessary."
Her Majesty: "If the 2 largest ships remained at home, then 1. the warriors could be employed elsewhere; 2. the works here at home are exercised; 3. 90 men who fail could be replaced."
The Grand Steward: "If Lord Ryning sees that nothing is needed, then it is best if he immediately sends the ships home, the largest 5 or 6."
2. The discourse was that the Jute has all his people in Zealand and Funen; therefore the Chancellor did not intend to touch the islands, but Malmö and Halmstad.
"It can facilitate the intention in the treaty, as the people will make the King feel bad and force him to make peace. This will be fine if some great ships come home."
"This year the Jute must go on the defensive, not so willingly as reverently. One can also take something from Kalmar."
Lord Åke objected to being uncertain, unless the Jute comes to sea.
The Field Marshal replied: "1. many people have died for the Jute."
Lord Åke: "Last year it was also everyone's opinion that the King would not go out."
The reply: "There is a great distinction this year; one must consider that the Jute doesn't have commodities like he had last year. At that time, necessity compelled him to fight, but not now."
2. He has not received his people because he has nothing more than Zealand, Funen and Norway. Last year, he could have come out in the autumn. It would also be good to have a reserve in any case.
If the letter to Wrangel were kept, one would say about 3 weeks here after the conjunction took place.
The Grand Steward: "The Dutch could conjugate their 50 ships with ours and let no one sail on the islands."
Secretary Gyldenclou said that Königsmarck's secretary said that the Jute had sunk about 16 ships and could shoot at all those passing through.
The reply: "It is only to secure Copenhagen; otherwise one can't close the whole Sound."
Lord Per Sparre thought the Dutch would not want to resolve to deny the Jute his sea passage.
The reply: "That's why they're going there. They are resolved to molest him and force him to their intention."
There was talk of instruction for Wrangel.
The reply: "The fleet will be ready when the wind picks up; he'll receive further orders with Lord Ryning."
Helme Wrangel is to occupy all of Jutland and make sure that no supply is allowed to run to Jutland.
Secretary Gyldenclou: "1. If Wrangel is to go to Holstein; 2. if Glückstadt is to be blockaded at sea, because after Risen is taken, there won't be any safe passage."
Above: Kristina.
Notes: The Jute = King Christian IV of Denmark.
Helme Wrangel = Helmut Wrangel, colonel and later major general.
No comments:
Post a Comment