Source:
Riksarkivet, pages 81 to 83 in K 92; Handlingar rörande drottningens levnadsförhållanden, besök i Sverige osv; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv
The letter:
Stormechtigste Konung Aller-
Nådigste Konung och Herre
Eders Kögl. Maiest:s Allernådigste skriffuelßen bådes genom liffwochten Gunar, och M:r Lilliekrone har iag nu tenne Morgo[n]z tëd första och Nu på tijman ted andra well bekommitt och förstådt E. Kögl. Maiest:s Nadz befallning till Nöijes, Nu skulle iag well sådan strakst börligen effterkomma, Men effter iag tror wist at E. Ko[ng]l. M:t warder annorledes resolvera sedan E. Ko[ng]l. Ma:t warder mit Vnderdz breff Jfrån Helmstad bekommit, och frans[k]e Ambassadeurns Muntl. raport förnummit haffuer, och effter Jag och weet huru schwårt E. Ko[ng]l. Ma:t tëd altijd Vtij des deliberation åm drotning Christina[s] ankomst Vtij Rijket Rådet, hwår gonge Estimerat haffer at man Hännes Maiest. på något set skullde offendera, altså Holler iag än nu till widare ordre inne Med tën sista pünkten, Nehmligen at anholla Hännes Maiest. emot des egentlig Willia, och att låta Hännes Maiest. förstå at sådant är Eders Ko[n]gl. Maiestetz N. befallning, Jag har allenast låtid Mons:r lillieCrona öffuergiffua E. Ko[ng]l. Ma:t[z] skriffuelße till Hännes Maiest. Hwar öffuer Hänneß Maiest. redas Mÿket altererat worden och tÿkes sigh wara mÿket för när skeet termed, at man Hännes Maiest. förbiuda will till Rijkßdagen at komma, ter doch Hännes Maiest. alß inted än allt hwad som Eders Ko[n]gl. Maiest. högst tienligt och behageligt wara kan, haffuer at förredraga, och gör sigh försekrad at sedan E. Ko[ng]l. Maiest. warder haffua förnummit Hännes Ko[n]gl. Ma:t[z] gode Jntention och passionerad kerlek till Eder[s] Ko[n]gl. Maiest. och fäderneßlandet, at E. Ko[n]gl. [Maiest.] då Wißerligen skullen angrå ted som redas genom min person och E. Ko[ng]l. Ma:t[z] sijsta skriffuelße genom M:r liliecrona skeet är, seijer sigh Willa för des gode samweet skull nu åm så mÿket merdare hasta, till at komma till E. Ko[n]gl. Ma:t och klarligen des stora osküll till kenna giffua [...] at Hännes Mai:t är alldeles oskÿlldig för ted som man åm Hännes Maiest[z]. Person och ankomst subsonera må, etc. etc. altså finner Jag E. Ko[n]gl. Maiest[z]. tienst migh obligera ij detta fallet inted widare migh at Vtlåta, Vtan E. Ko[n]gl. Maiest[z]. Allernådz befallning än häropå som på mine förre skriffuelße[r], at affwentta, och emedler tijd låta Hännes Maiest:z fort reßa, hoppandes at för iag kommer till Nÿköping, så skall iag haffua Widare ordre aff E. Ko[ng]l. Maiest. emot migh, och ter iag ändå fortfara skall E. Ko[ng]l. Ma:t förste [...] och siste ordres, genom lijffknechtten Gunnar at Effterkomma, kan ted då och Vnderdånigsten ij acht tagas, och Jngen ting genom så mÿken Wegh nä[r]mare eller fernare försumad wara; Hwad iag ij detta fall begår, ted skeer Lendigst Vtij observerande E. Ko[ng]l. Ma:t[z] tienst och besta, tÿ iagh weet Huru högt Eders Ko[ng]l. Ma:t har apprehenderat. Hänneß Maiest. Drotningen at offendera och Mißhagh[a], förorsaka, Jag finner ted och än mer än för betänkeligh, altså observerar iag ij detta fallet min Wnderdanigste schulldigheet, och låter meij inted widare Merkia åm min[e] ordres, au contraire söker teh skilla ten aigreur Hännes Maiestet redas fatad haffuer än ted som skeet är, och Hoppas ted lärer således wara E. Ko[ng]l. Maiest.[z] Allernådz behagh; ted Compagnie Rittare som E. Ko[ng]l. Maiest. Allernådz anordna som skulle komma samlas till Ko[ng]l. Ma:t begleit och Elli[e]st, är inted at Wpbringa effter alß inga officerare någenstans Hwad Handen spöries, och Hännes Maiest. och så hastigt reßär at [...] omögelig någre kunne samlas, eller Hänne föllia etc. Detta ij Högsta Hast, och förwentter E. Ko[ng]l. Ma:t AllerNådz Suar herpå och förbliffer
Eders Ko[ng]l. Ma:tz
AllerVnderdånigste
och hörsamste trogne
tienare
L. V. D. Linde
Jenecöping den
23. september
A:o 1660
With modernised spelling:
Stormäktigste Konung,
Allernådigste Konung och Herre,
Eders Kungliga Majestäts allernådigste skrivelsen bådes genom livvakten Gunnar och monsieur Lilliecrona har jag nu denna morgons det första och nu på timmen det andra väl bekommit och förstått Eders Kungliga Majestäts nådiga befallning till nöjes.
Nu skulle jag väl sådan straxt börligen efterkomma, men efter jag tror visst att Eders Kungliga Majestät varder annorledes resolvera sedan Eders Kungliga Majestät varder mitt underdåniga brev ifrån Halmstad bekommit och franske ambassadörens muntliga rapport förnummit haver, och efter jag ock vet huru svårt Eders Kungliga Majestät det alltid uti dess deliberation om drottning Kristina[s] ankomst uti Rådet, var gånge estimerat haver att man Hennes Majestät på något sätt skulle offendera, alltså håller jag ännu till vidare order inne med den sista punkten, nämligen att anhålla Hennes Majestät emot dess egentlig vilja och att låta Hennes Majestät förstå att sådant är Eders Kungliga Majestäts nådiga befallning.
Jag har allenast låtit monsieur Lilliecrona övergiva Eders Kungliga Majestät[s] skrivelse till Hennes Majestät, varöver Hennes Majestät rädas mycket altererad vorden och tyckes sig vara mycket för när skedd därmed, att man Hennes Majestät förbjuda vill till Riksdagen att komma, där dock Hennes Majestäts alls intet än allt vad som Eders Kungliga Majestät högst tjänligt och behagligt vara kan haver att föredraga, och gör sig försäkrad att sedan Eders Kungliga Majestät varder hava förnummit Hennes Kungliga Majestäts goda intention och passionerad kärlek till Eders Kungliga Majestät och Fäderneslandet, att Eders Kungliga [Majestät] då visserligen skullen angrå det som redan genom min person och Eders Kungliga Majestäts sista skrivelse genom monsieur Lilliecrona skett är.
Säger sig vilja för dess goda samvetes skull nu om så mycket merdare hasta till att komma till Eders Kungliga Majestät och klarligen dess stora oskuld tillkänna giva att Hennes Majestät är alldeles oskyldig för det som man om Hennes Majestäts person och ankomst subsonera må, etc. etc. Alltså finner jag Eders Kungliga Majestäts tjänst mig obligera i detta fallet intet vidare mig att utlåta, utan Eders Kungliga Majestäts allernådigste befallning än häropå som på mina förra skrivelse[r] att avvänta, och emellertid låta Hennes Majestät fortresa, hoppandes att förr jag kommer till Nyköping, så skall jag hava vidare order av Eders Kungliga Majestät emot mig, och där jag ändå fortfara skall Eders Kungliga Majestät första och sista ordres genom livknekten Gunnar att efterkomma, kan det då ock underdånigsten iakttagas, och ingenting genom så mycken väg närmare eller fernare försummad vara.
Vad jag i detta fall begår, det sker ländigst uti observerande Eders Kungliga Majestäts tjänst och bästa, ty jag vet huru högt Eders Kungliga Majestät har apprehenderat Hennes Majestät drottningen att offendera och misshaga förorsaka. Jag finner det ock än mer än för betänklig, alltså observerar jag i detta fallet min underdånigste skyldighet och låter mej intet vidare märka om mina ordres; au contraire, söker de skilja den aigreur Hennes Majestät rädas fattat haver än det som skett är, och hoppas det lär således vara Eders Kungliga Majestäts allernådigste behag.
Det kompani ryttare som Eders Kungliga Majestäts allernådiga anordna som skola samlas till Kongliga Majestät beglejt och eljest är inte att uppbringa efter alls inga officerare någonstans vad handen spörjas, och Hennes Majestät ock så hastigt reser att omöjlig några kunna samlas eller henne följa, etc. [Jag skriver] detta i högsta hast, och förväntar Eders Kungliga Majestäts allernådigste svar härpå och förbliver
Eders Kungliga Majestäts
allerunderdånigste och hörsamste trogne tjänare
Lorentz von der Linde.
Jönköping, den 23 september anno 1660.
French translation (my own):
Très Puissant Roi,
Très Gracieux Roi et Seigneur,
J'ai bien reçu la lettre très gracieuse de Votre Majesté Royale, maintenant ce matin la première lettre et à cette heure la deuxième, toutes deux par l'intermédiaire du garde du corps Gunnar et de M. Lilliecrona, et j'ai suffisamment compris l'ordre gracieux de Votre Majesté Royale.
Or, je devrais bien m'y conformer tout de suite, mais comme je crois que Votre Majesté Royale résoudra la question différemment après que Votre Majesté Royale aura reçu ma lettre soumise de Halmstad et entendu oralement le rapport de l'ambassadeur de France, et comme je sais aussi comment c'est toujours difficile pour Votre Majesté Royale dans ses délibérations sur l'arrivée de la reine Christine au Conseil, chaque fois qu'on a estimé que cela offenserait Sa Majesté d'une manière ou d'une autre, c'est pourquoi j'ai toujours des ordres sur le dernier point, à savoir détenir Sa Majesté contre sa volonté réelle et pour lui faire comprendre que tel est l'ordre gracieux de Votre Majesté Royale.
J'ai seulement demandé à M. Lilliecrona de remettre la lettre de Votre Majesté Royale à Sa Majesté, à cause de laquelle on craint que Sa Majesté ne soit devenue très altérée, et elle semble très offensée par le fait qu'on veuille interdire à Sa Majesté de venir à la Diète, où, cependant, Sa Majesté n'a rien d'autre que tout ce que Votre Majesté Royale peut préférer de la manière la plus utile et la plus agréable, et elle s'assure que, comme Votre Majesté Royale a pris conscience des bonnes intentions de Sa Majesté Royale et de son amour passionné pour Votre Royal Majesté et sa Patrie, que Votre Majesté Royale regretterait certainement ce qui s'est déjà produit par ma personne et par la dernière lettre de Votre Majesté Royale par l'intermédiaire de M. Lilliecrona.
Elle déclare sa volonté, pour le bien de sa bonne conscience, de se hâter d'autant plus de venir auprès de Votre Majesté Royale et d'annoncer clairement sa grande innocence, que Sa Majesté est totalement innocente de ce qu'on peut soupçonner sur la personne et l'arrivée de Sa Majesté, etc., etc. Je trouve donc que le service de Votre Majesté Royale m'oblige dans ce cas à ne rien divulguer de plus, mais à attendre l'ordre le plus gracieux de Votre Majesté Royale pour ceci ainsi que mes lettres précédentes, et en attendant de laisser Sa Majesté procéder, espérant que je viendrai à Nyköping plus tôt, alors j'aurai d'autres ordres de Votre Majesté Royale pour moi; et si je continue, j'obéirai aux premiers et derniers ordres de Votre Majesté Royale par le garde du corps Gunnar, cela pourra alors aussi être observé avec la plus grande soumission, et rien ne pourra plus être négligé à travers un si long chemin, plus proche ou plus loin.
Quoi que je fasse dans cette affaire, je le fais avant tout dans le respect du service et des meilleurs intérêts de Votre Majesté Royale, car je sais à quel point Votre Majesté Royale a craint d'offenser et de déplaire à Sa Majesté la reine. Je le trouve aussi plus que trop considérable, aussi dans ce cas j'observe mon obligation la plus soumise et ne me permets pas de remarquer autre chose que mes ordres; au contraire, je cherche à séparer l'aigreur que Sa Majesté a peur d'avoir retirée de ce qui s'est passé, et j'espère que ce sera donc au plus grand plaisir de Votre Majesté Royale.
La compagnie de cavaliers que Votre Majesté Royale organise très gracieusement pour être rassemblée au gré de Votre Majesté Royale et ne peut pas être amenée autrement, car il n'y a aucun officier à trouver nulle part, et Sa Majesté voyage aussi si vite qu'il est impossible pour que quiconque soit rassemblé ou pour la suivre, etc. [J'écris] ceci dans la plus grande hâte, et j'attends la réponse la plus gracieuse de Votre Majesté Royale à cela, et je reste
de Votre Majesté Royale
le très humble, très obéissant et fidèle serviteur
Laurent von der Linde.
Jönköping, le 23 septembre 1660.
English translation (my own):
Most Powerful King,
Most Gracious King and Lord,
I have well received Your Royal Majesty's most gracious letter, now this morning the first letter and at this hour the second one, both through the bodyguard Gunnar and Lord Lilliecrona, and I have sufficiently understood Your Royal Majesty's gracious command.
Now, I should well comply with this right away, but as I believe that Your Royal Majesty will resolve it differently after Your Royal Majesty will have received my submissive letter from Halmstad and heard the French ambassador's report by mouth, and as I also know how difficult it always is for Your Royal Majesty in your deliberations about Queen Kristina's arrival in the Council, every time one has esteemed that one would offend Her Majesty in some way, so I am still holding orders with the last point, namely to detain Her Majesty against her actual will and to let her understand that such is Your Royal Majesty's gracious command.
I have only had Lord Lilliecrona hand over Your Royal Majesty's letter to Her Majesty, over which it is feared that Her Majesty has become very altered, and she seems greatly offended by it that one wants to forbid Her Majesty to come to the Riksdag, where, however, Her Majesty's has nothing at all other than everything that Your Royal Majesty may prefer in the most serviceable and agreeable manner, and she assures herself that as Your Royal Majesty has become aware of Her Royal Majesty's good intentions and passionate love for Your Royal Majesty and the Fatherland, that Your Royal Majesty would certainly regret what has already happened through my person and Your Royal Majesty's last letter through Lord Lilliecrona.
She declares her will, for the sake of her good conscience, to hasten so much more to come to Your Royal Majesty and to clearly announce her great innocence, that Her Majesty is completely innocent of what one may suspect about Her Majesty's person and arrival, etc., etc. I thus find that Your Royal Majesty's service obliges me in this case to disclose nothing further, but to await Your Royal Majesty's most gracious command for this as well as my previous letters, and in the meantime to let Her Majesty proceed, hoping that I will come to Nyköping sooner, then I shall have further orders from Your Royal Majesty for me; and if I still proceed, I will obey Your Royal Majesty's first and last orders by the bodyguard Gunnar, it can then also be most submissively observed, and nothing can be further neglected through such a long way nearer or further.
Whatever I do in this case, it is done most in observing Your Royal Majesty's service and best interests, for I know how highly Your Royal Majesty has apprehended offending and causing displeasure to Her Majesty the Queen. I also find it more than too considerable, so in this case I observe my most submissive obligation and do not allow myself to notice anything further than my orders; au contraire, I seek to separate the bitterness Her Majesty is afraid to have taken from what has happened, and I hope it will therefore be to Your Royal Majesty's most gracious pleasure.
The company of cavaliers which Your Royal Majesty most graciously arranges to be assembled at Your Royal Majesty's pleasure and otherwise cannot be brought up, for there are no officers to be found anywhere at all, and Her Majesty is also traveling so quickly that it is impossible for any to be assembled or to follow her, etc. [I write] this in the utmost haste, and I expect Your Royal Majesty's most gracious answer to this, and I remain
Your Royal Majesty's
most humble, most obedient and faithful servant
Lorentz von der Linde.
Jönköping, September 23, 1660.
Above: Kristina.
Above: King Karl XI of Sweden.
No comments:
Post a Comment