Source:
Stockholms Historiska Bibliotek, första trycket, pages 25 to 28, by Carl Christoffer Gjörwell, published by Peter Jöran Uppström, 1755; original at the New York Public Library
The review:
4.
Om Drotning Christina.
År 1751 utkommo uti twå starka quartanter hos P. Mortier i Amsterdam Memoires, concernant Christine Reine de Suede. Författaren til deßa bland oß nogsamt bekanta Dr. Christinas Märkwärdigheter är Herr Johan Arckenholtz, Råd och Bibliothecarius hos Landgrefwen af Heßen-Caßel. De innehålla intet egenteligen denna Stora Drotningens Regering i Swerige och förda Krig på Tysk och Dansk botn, uti hwilka saker han hänwiser sin läsare til Pufendorfs Commentarii de Rebus Suecicis, utan endast hennes enskylta lefwerne, så före sin afsägelse från regeringen här i Swerige, som efter den samma utomlands. Det mästa är grundat på hennes egenhändiga Bref, af hwilka 219 äro införde hel och hålna. Alt är hämtat utur sina egenteliga källor. Detta arbetet har kostat H. A. otrolig möda, widlöftiga resor, mångåriga samlingar, stor brefwäxling och en oändelig beläsenhet. Han har hopsamlat alla möjeliga materialier för en annan, at förfärdiga sin Hjeltinnas Lefwerne. Han säger sjelf uti sit Företal, at han intet skrifwer hennes Lefwerne och Regering, utan endast en stor samling af hennes märkwärdigheter. Mångfaldiga saker finnas, som litet eller aldeles intet röra Dr. Christina. Deßa Memoirer äro at anse såsom et förtreffeligit Archiv af allehanda saker uti Swänska Historien, hälst från 1630 til 1690. Deras widlöftighet bör altså mera berömas, åtminstone af en Swänsk, än i minsta måtto tadlas, fastän jag intet kan neka, at en utlänning lärer ledsna wid många widlöftigheter, hwilka en Swänsk läser igenom med nöje flera gånger. För en, som är hwarken Swänsk eller Fransos, lärer Voltaires Siecle de Louis XIV läsas med mera smak, än Hr. A. Memoires de Christine, fastän de äro med olika förtjenst skrefna. Deßa senares uppenbara företräde består uti deras trowärdighet. Man kan i wår tid intet nogsamt berömma en Historie-Skribent, som skrifwer med witnesbörder. Hr d'Alemberts critique är altså den obilligaste i hela wärden. Men huru onödigt jag wil, så måste jag dock bifalla til en del Baron Holbergs omdöme, at Hr. A. är mera sin Hjeltinnas Advocat och Panegyricus än Historieskrifware, fast än han är detta senare med alt besked. Han har intet med nog tydelighet tilståt för hela wärden hennes fel och swagheter, hwilka dock blifwit med en Christina odödeliga, utan fast beständigt wist henne på den goda sidan. Hr. A. nit, at wid alla möjeliga tilfällen tadla Fransoserna och Sweriges Alliancer med Frankrike, faller den okunnigaste Läsare nog besynnerlig, hälst som deßa betragtelser äro nästan de endaste, som finnas uti hela detta widlöftiga wärket. Senare hälften af andra delen innehåller et Bihang af 88 Skrifter, mäst bref, som uplysa Christinas Historia och hennes tidehwarf, et arbete, som Drottningen sjelf författad wid lediga stunder, bestående bara i tankar och korta betragtelser, et annat hennes arbete, som består uti betragtelser öfwer Alexander den Storas lefwerne och gärningar, och flera register. Oagtat ingen uti hela wärden med den möda samlat och läst alt det, som någorlunda kan röra Drotning Christinas person och lefwerne, såsom Hr. A. så har han dock intet på något ställe inrykt hennes Caracter efter den förestälning, som han nödwändigt i så många år gjort sig om henne. Hr. A. har altså funnit för godt, at intet säga sina hjertans tankar om den person, hwars owanliga bedrifter han beskrifwit, utan endast infört de caracterer som Chanut, Mannerschied, Mißon och andra upteknat om denna wår Drotning. Jag har läst Hr. A. Memoirer twå gångor igenom. Förmodeligen tager hwarken han eller min Läsare illa up, at jag efter den förestälning, jag gjort mig om Christina, meddelar under N. 6. en Caracter om bemälte Drotning.
With modernised spelling:
4.
Om drottning Kristina.
År 1751 utkommo uti två starka kvartanter hos P. Mortier i Amsterdam, Mémoires concernant Christine, reine de Suède. Författaren till dessa bland oss nogsamt bekanta drottning Kristinas märkvärdigheter är herr Johan Arckenholtz, råd och bibliothecarius hos lantgreven av Hessen-Cassel. De innehålla inte egentligen denna stora drottningens regering i Sverige och förda krig på tysk och dansk botten, uti vilka saker han hänviser sin läsare till Pufendorfs Commentarii de rebus suecicis, utan endast hennes enskilda leverne, så före sin avsägelse från regeringen här i Sverige som efter densamma utomlands. Det mesta är grundat på hennes egenhändiga brev, av vilka 219 äro införde hel och hållna. Allt är hämtat utur sina egentliga källor.
Detta arbetet har kostat herr A. otrolig möda, vidlyftiga resor, mångåriga samlingar, stor brevväxling och en oändlig beläsenhet. Han har hopsamlat alla möjliga materialier för en annan, att förfärdiga sin hjältinnas leverne. Han säger själv uti sitt företal att han inte skriver hennes leverne och regering, utan endast en stor samling av hennes märkvärdigheter. Mångfaldiga saker finnas som litet eller alldeles inte röra drottning Kristina. Dessa memoarer äro att anse såsom et förträffligt arkiv av allehanda saker uti svenska historien, helst från 1630 till 1690. Deras vidlyftighet bör alltså mera berömmas, åtminstone av en svensk än i minsta måtto tadlas, fastän jag inte kan neka att en utlänning lär ledsna vid många vidlyftigheter vilka en svensk läser igenom med nöje flera gånger.
För en som är varken svensk eller fransos, lär Voltaires Siècle de Louis XIV läsas med mera smak än herr A. Mémoires de Christine, fastän de äro med olika förtjänst skrivna. Dessa senares uppenbara företräde består uti deras trovärdighet. Man kan i vår tid intet nogsamt berömma en historieskribent som skriver med vittnesbörder. Herr d'Alemberts kritik är alltså den obilligaste i hela vär[l]den.
Men, huru onödigt jag vill, så måste jag dock bifalla till en del baron Holbergs omdöme, at herr A. är mera sin hjältinnas advokat och panegyricus än historieskrivare, fastän han är detta senare med allt besked. Han har inte med nog tydlighet tillstått för hela vär[l]den hennes fel och svagheter, vilka dock blivit med en Kristina odödliga, utan fast beständigt vist henne på den goda sidan. Herr A. nit att vid alla möjliga tillfällen tadla fransoserna och Sveriges allianser med Frankrike faller den okunnigaste läsare nog besynnerlig, helst som dessa betraktelser äro nästan de endaste som finnas uti hela detta vidlyftiga verket.
Senare hälften av andra delen innehåller ett bihang av 88 skrifter, mest brev, som upplysa Kristinas historia och hennes tidevarv; ett arbete som drottningen själv författat vid lediga stunder, bestående bara i tankar och korta betraktelser; ett annat hennes arbete, som består uti betraktelser över Alexander den stores leverne och gärningar; och flera register. Oaktat ingen uti hela vär[l]den med den möda samlat och läst allt det som någorlunda kan röra drottning Kristinas person och leverne såsom herr A., så har han dock inte på något ställe inryckt hennes karaktär efter den föreställning som han nödvändigt i så många år gjort sig om henne. Herr A. har alltså funnit för gott att inte säga sina hjärtans tankar om den person vars ovanliga bedrifter han beskrivit, utan endast infört de karaktärer som Chanut, Mannerscheid, Misson och andra upptecknat om denna vår drottning.
Jag har läst herr A. memoarer två gånger igenom. Förmodligen tager varken han eller min läsare illa upp att jag efter den föreställning jag gjort mig om Kristina meddelar under nr. 6. en karaktär om bemälda drottning.
English translation (my own):
4.
On Queen Kristina.
In 1751, two strong quarto volumes were published by P. Mortier in Amsterdam, Mémoires concernant Christine, reine de Suède. The author of these remarkable notabilities of Queen Kristina, which are well known to us, is Mr. Johan Arckenholtz, advisor and librarian to the Landgrave of Hesse-Cassel. They do not actually contain this great Queen's reign in Sweden and the wars waged on German and Danish soil, for which he refers his reader to Pufendorf's Commentarii de rebus suecicis, but only her private life, both before her resignation from the government here in Sweden and after it abroad. Most of it is based on her own handwritten letters, of which 219 are included in full. Everything is taken from the original sources.
This work has cost Mr. A. incredible effort, extensive travels, many years of collecting, a great correspondence and an endless reading. He has collected all possible materials for another to complete his heroine's life story. He himself says in his preface that he is not writing her life and reign, but only a large collection of her notabilities. There are many things that concern Queen Kristina little or not at all. These memoirs are to be considered as an excellent archive of all sorts of things in Swedish history, especially from 1630 to 1690. Their detailedness should therefore be praised more, at least by a Swede, than in the least criticised, although I cannot deny that a foreigner will be bored by many details which a Swede reads through with pleasure several times.
For someone who is neither Swedish nor French, Voltaire's Siècle de Louis XIV will be read with more taste than Mr. A.'s Mémoires de Christine, although they are written with different merits. The obvious superiority of the latter lies in their credibility. In our time, one cannot adequately praise a historian who writes with testimonies. Monsieur d'Alembert's criticism is therefore the most unfair in the whole world.
But, however unnecessary I may wish, I must nevertheless agree to some extent with Baron Holberg's judgement that Mr. A. is more his heroine's advocate and panegyricist than historiographer, although he is the latter by all accounts. He has not confessed with sufficient clarity to the whole world her faults and weaknesses, which have nevertheless become immortal with a Kristina, but has consistently shown her on the good side. Mr. A.'s zeal to criticise the French and Sweden's alliances with France at every possible opportunity strikes even the most ignorant reader as strange, especially as these considerations are almost the only ones to be found in this entire vast work.
The latter half of the second part contains an appendix of 88 writings, mostly letters, which shed light on the history of Kristina and her times; a work that the Queen herself wrote in her leisure hours, consisting only of thoughts and brief reflections; another of her works, which consists of reflections on the life and deeds of Alexander the Great; and several registers. Although no one in the whole world has taken the trouble to collect and read everything that can reasonably touch on the person and life of Queen Kristina as Mr. A. has, however, nowhere has he entered on her character according to the idea that he has necessarily formed of her for so many years. Mr. A. has therefore found it good not to express his heart's thoughts about the person whose unusual exploits he has described, but only to insert the characters that Chanut, Mannerscheid, Misson and others have recorded about this our Queen.
I have read Mr. A.'s memoirs through two times. Probably neither he nor my reader will take offense that, after the idea I have formed of Kristina, I share in No. 6 a character about the said Queen.
Above: Kristina.
Above: Johan Arckenholtz.
Above: Carl Christoffer Gjörwell.
No comments:
Post a Comment