Source:
Pensées de Christine, reine de Suède, pages 85 to 96, edited and published by Baron Carl Bildt, 1906; original at Harvard University
Compare this with the edition published by Arckenholtz (1751):
The "Pensées":
501.
C'est obliger un ami, que de le tromper pour le servir.
502.
On ne doit rien exiger d'injuste d'un ami.
503.
On doit estimer un ami qui donne un refus qu'il croit juste.
504.
C'est un malheur que d'être forcé de refuser quelque chose au désir d'un ami.
505.
On doit s'applaudir quand on se sent capable de résister à l'injustice d'un ami.
506.
Il ne faut pas se venger par l'infidélité de celle des autres.
507.
Les mariages ne changent pas les intérêts des États.
508.
Le Grand Turc n'épouse que des esclaves, qui sont mères des plus grands des monarques.
509.
Quand l'intérêt unit les princes, leur alliance est faite.
510.
L'intérêt lie et rompt les alliances.
511.
L'intérêt ne dispense pas avec honneur de la parole donnée.
512.
L'intérêt le plus important est celui d'être homme d'honneur.
513.
Selon Aristippe, tout est permis aux sages.
514.
Il faut savoir assez de la médecine et de l'astrologie pour n'être pas la dupe des médecins et des astrologues.
515.
On ne peut ni prévoir ni éviter le destin, mais on peut y souscrire.
516.
Ceux qui ménagent la santé au préjudice de leur devoir, ne la méritent pas.
517.
Ceux qui ménagent l'argent aux dépens de leur gloire et de leur plaisir, méritent la pauvreté.
518.
La santé et l'argent ne servent qu'à être dépensés.
519.
La vérité et la raison sont rarement brouillées ensemble.
520.
La nature et la sagesse sont presque toujours d'accord.
521.
On n'est pas malicieux pour savoir les malices.
522.
On n'est pas innocent pour être ignorant.
523.
Les sentiments des hommes sont aussi différents que les visages.
524.
C'est une grande simplicité que de juger des sentiments d'autrui par les siens.
525.
Les fourbes ne sauraient se passer des sots.
526.
Les fourbes forgent les faux miracles, et les sots les croient.
527.
Les gens qui pleurent toujours sont ou faibles ou scélérats.
528.
Il faut se défier des extases; si ceux qui les ont ne sont fourbes, ils peuvent l'être.
529.
Il ne faut croire légèrement, ni les miracles, ni les visions.
530.
Les faux miracles feraient douter des vrais, s'il était permis.
531.
Croire tout est faiblesse; ne croire rien est folie.
532.
Rien n'est impossible à Dieu; c'est assez.
533.
Les affaires et les conjonctures ne se ressemblent non plus que les visages.
534.
L'expérience fait faire de grandes fautes en toutes les professions.
535.
Le bon sens prend toujours le bon parti.
536.
Le bon sens est de tout âge; il ne vieillit pas, et il n'est jamais enfant.
537.
La jeunesse est bonne à tout, la vieillesse n'est bonne à rien.
538.
Le bon sens ne subsiste pas sans le courage.
539.
Les vieillards se rendent importuns et ridicules, quand ils vantent le passé et blâment le présent.
540.
Le monde change et les hommes aussi; cependant il n'arrive rien de nouveau; les hommes et les siècles se ressemblent à peu près.
[Var.: Le monde est toujours le même. Nous changeons, mais il ne change pas.]
541.
Tout ce qui est excellent, est rare en tous les siècles.
542.
Ceux qui ont appelé la jeunesse une fièvre, ont peut-être raison; mais on est bien heureux, quand cette fièvre dure jusqu'à la mort.
543.
Quand on se porte bien, on est jeune; quand on se porte mal, on est vieux, de quelque âge que l'on soit.
544.
Tout ce qui est faible est vieux; tout ce qui est fort est jeune.
545.
Il y a des gens qui ne vieillissent jamais et qui n'ont jamais été enfants.
546.
La vieillesse, les maladies, et la pauvreté sont l'apanage de l'ignorance.
547.
La vieillesse et la pauvreté ne sont ridicules que parce qu'elles arrivent aux hommes par leur faute.
548.
La vigueur et la santé de l'âme et du corps sont la véritable jeunesse; toute autre est imaginaire.
549.
Ceux qui conservent la vigueur jusqu'à la mort, comme Cyrus, Sésostris et d'autres, meurent jeunes à tout âge.
550.
La vérité nous force de croire qu'il y a des hommes qui ont su éviter la mort.
551.
Les jeux d'exercices sont utiles et même nécessaires.
552.
Le jeu est un commerce qu'il faut souffrir.
553.
Les tromperies et les blasphèmes du jeu méritent un châtiment sévère.
554.
Ceux qui jouent leur temps et leur argent, ne les méritent pas.
555.
Les grands ne devraient jouer, que pour faire des libéralités.
556.
C'est perdre le temps que d'empêcher les hommes de le perdre.
557.
Les hommes sont faits d'une manière qu'il est impossible qu'ils ne perdent le temps.
558.
La perte irréparable du temps arrive aux plus sages comme au commun des hommes.
559.
Toutes les fêtes qui passent cinq heures, durent trop.
560.
Les comédies doivent instruire et divertir.
561.
L'ambition et l'amour sont les passions du théâtre.
562.
La comédie dans la chaire est insupportable, et la dévotion devient ridicule sur le théâtre.
563.
Une méchante comédie est une grande mortification.
564.
Peu de plaisirs sont plus utiles qu'une bonne comédie.
565.
L'ambition et l'amour sont les passions les plus touchantes; elles s'insinuent dans tous les esprits, l'on s'intéresse dans les aventures des amants et des héros. Elles ont une secrète intelligence dans les cœurs; toutes les autres passions sont fades auprès d'elles.
566.
Les spectacles sont nécessaires et utiles dans les Cours.
567.
Les plaisirs fatiguent plus que les affaires.
568.
Faire voir sur le théâtre l'horreur des crimes et le ridicule des défauts, c'est instruire les hommes agréablement.
569.
Les plaisirs qui durent trop ennuient.
570.
De l'éducation de la jeunesse dépend tout le bonheur et la gloire d'un État.
571.
Il faut inspirer à la jeunesse l'amour de la gloire et la honte de mal faire.
572.
Ceux qui n'aiment pas la lecture, se privent du plus utile des plaisirs.
573.
Le plaisir de la lecture retire des vices et des débauches.
574.
La lecture apprend que tout s'oublie et que tout périt.
575.
La lecture charme les maux, elle console des malheurs.
576.
La chasse fortifie les corps, mais elle abrutit.
[Var.: La chasse abrutit quand on la prend avec excès; il en faut jouir, mais sobrement.]
577.
Les sottises font l'effet des blessures; plus elles vieillissent, plus elles sont sensibles.
578.
Il ne faut pas s'imaginer que les grands hommes soient exempts de fautes et d'erreurs; le seul avantage qu'ils ont sur le commun, c'est qu'ils les connaissent.
579.
Ceux qui prônent contre le luxe, ne connaissent pas le mal qu'ils font.
580.
Le luxe ne perd pas les États; il les enrichit et les polit.
581.
Le luxe, qui ruine les uns, enrichit les autres. Le public ne perd rien.
582.
Le luxe est une espèce d'aumône secrète.
583.
Les pauvres et les riches ne peuvent se passer les uns des autres.
584.
L'argent des riches est dû aux pauvres, et le travail des pauvres est dû aux riches.
585.
Pour être sale et malpropre, on n'est ni plus brave, ni plus dévot.
586.
Il faut bannir de l'État tout ce qui effémine les hommes et tout ce qui rend l'argent inutile.
587.
Les hommes qui passent leur vie occupés entre un peigne et un miroir, ne la méritent pas.
588.
Les gens de cour doivent être habillés de manière de pouvoir toujours se servir de leur épée et de leurs chevaux sans embarras.
589.
En matière d'habits, tout ce qui pèse et embarrasse n'orne pas.
590.
Les deuils ne servent de rien aux morts et incommodent les vivants.
591.
Quelque mépris que l'on ait pour les hommes et pour les choses, il faut agir dans l'extérieur comme si on en était touché.
592.
Le mépris que toutes les choses méritent, ne sert qu'à rendre l'intérieur des hommes calme.
593.
On doit compter pour rien son corps, et vivre comme si on n'en avait pas.
594.
Il faut conserver à l'âme un empire si absolu sur le corps, qu'il lui soit toujours soumis et jamais rebelle.
595.
Il ne faut ni trop flatter, ni trop gourmander son corps.
596.
Il faut plus cultiver l'âme que tourmenter le corps.
597.
L'on souffre bien des choses pour l'intérêt de la personne aimée, qu'on ne souffrirait pas pour aucune autre considération.
598.
Ceux qui font profession d'être amis de tout le monde, ne le sont de personne.
599.
Un homme d'honneur peut avoir des amis qui soient ennemis, sans les trahir, mais, par malheur, peu de gens seront assez obligeants de le croire.
600.
La vertu ne produit pas toutes les actions extraordinaires.
Swedish translation (my own):
501.
Det är att tvinga en vän att bedra honom för att tjäna honom.
502.
Man bör inte kräva något orättvist av en vän.
503.
Man bör uppskatta en vän som vägrar något, vilket han anser vara rättvist.
504.
Det är en olycka att tvingas vägra något på en väns begäran.
505.
Man måste applådera sig själv när man känner sig kapabel att motstå en väns orättvisa.
506.
Man får inte hämnas sig genom andras otrohet.
507.
Äktenskap förändrar inte Staters intressen.
508.
Den Store Turken gifter sig endast med slavar, som blir mödrar till de största monarkerna.
509.
När intresse förenar furstar, ingår deras allians.
510.
Intresse binder och bryter allianser.
511.
Intresse befriar inte hedersamt från att hålla sitt ord.
512.
Det viktigaste intresset är att vara en hedersman.
513.
Enligt Aristippus är allt tillåtet för den vise.
514.
Man måste veta tillräckligt om medicin och astrologi för att inte bli dupe av läkare och astrologer.
515.
Man kan varken förutsäga eller undvika ödet, men man kan subskribera sig till det.
516.
De som menagerar sin hälsa till sin plikts prejudis förtjänar den inte.
517.
De som skonar pengar på bekostnad av sin ära och sitt nöje förtjänar fattigdom.
518.
Hälsa och pengar tjänar bara till att spenderas.
519.
Sanning och förnuft sällan bruljeras med varandra.
520.
Natur och visdom är nästan alltid i överensstämmelse.
521.
Man är inte illvillig för att känna till illvilja.
522.
Man är inte oskyldig för att vara okunnig.
523.
Människors känslor är lika olika som deras ansikten.
524.
Det är en stor enkelhet att bedöma andras känslor utifrån sina egna.
525.
Bedragare kan inte klara sig utan dårar.
526.
Bedragare skapar falska mirakel, och dårar tror på dem.
527.
Människor som alltid gråter är antingen svaga eller skurkar.
528.
Man måste misstro extaser; om de som upplever dem inte är bedrägliga, kan de vara det.
529.
Man får inte tro vare sig mirakel eller syner lättvindigt.
530.
Falska mirakel skulle få en att tvivla på verkliga mirakel, om det var tillåtet.
531.
Att tro allt är svaghet; att tro ingenting är galenskap.
532.
Ingenting är omöjligt för Gud; det är nog.
533.
Affärer och konjunkturer är inte mer lika än ansikten.
534.
Erfarenhet leder till stora fel i alla yrken.
535.
Gott förnuft tar alltid det goda partiet.
536.
Gott förnuft är av alla åldrar; det åldras aldrig och det är aldrig ett barn.
537.
Ungdom är god för allt, ålderdom är god för ingenting.
538.
Gott förnuft kan inte subsistera utan mod.
539.
Gubbar gör sig importuna och löjliga när de prisar det förflutna och skyller på nuet.
540.
Världen förändras, och det gör människor också; ändå sker inget nytt; människor och sekler är mer eller mindre lika.
[Variant: Världen är alltid densamma. Vi förändras, men den förändras inte.]
541.
Allt som är utmärkt är sällsynt under alla sekler.
542.
De som kallat ungdomen för feber har kanske rätt; men man är lycklig när denna feber varar till döden.
543.
När man mår bra, så är man ung; när man mår illa, så är man gammal, oavsett ålder.
544.
Allt som är svagt är gammalt; allt som är starkt är ungt.
545.
Det finns människor som aldrig åldras och som aldrig har varit barn.
546.
Ålderdom, sjukdomar och fattigdom är okunnighetens bihang.
547.
Ålderdom och fattigdom är löjliga bara för att de drabbar människor genom deras fel.
548.
Själens och kroppens kraft och hälsa är sann ungdom; allt annat är inbillat.
549.
De som bevarar sin kraft till döden, som Cyrus, Sesostris och andra, dör unga oavsett ålder.
550.
Sanningen tvingar oss att tro att det finns människor som har vetat hur de skulle undvika döden.
551.
Övningsspel är nyttiga och till och med nödvändiga.
552.
Hasardspel är en handel som måste uthärdas.
553.
Hasardspelets bedrägerier och hädelser förtjänar sträng bestraffning.
554.
De som spelar sin tid och sina pengar borta förtjänar dem inte.
555.
De stora bör bara spela för att skapa liberaliteter.
556.
Det är slöseri med tid att hindra människor från att slösa bort den.
557.
Människorna är skapade på ett sådant sätt att det är omöjligt för dem att inte slösa tid.
558.
Den oåterkalleliga tidsförlusten drabbar de visaste såväl som vanliga människorna.
559.
Alla fester som varar längre än fem timmar varar för länge.
560.
Komedier bör både undervisa och underhålla.
561.
Ambition och kärlek är teaterns passioner.
562.
Komedi i predikstolen är outhärdlig, och andakt blir löjlig på scenen.
563.
En dålig komedi är en stor mortifikation.
564.
Få nöjen är mer användbara än en god komedi.
565.
Ambition och kärlek är de mest rörande passionerna; de tränger sig in i alla sinnen; vi intresserar oss för älskandes och hjältars äventyr. De har en hemlig intelligens i hjärtana; alla andra passioner är fadda bredvid dem.
566.
Spetakler är nödvändiga och användbara vid hoven.
567.
Nöjen tröttar ut en mer än affärer.
568.
Att visa på scenen brottets fasor och det löjliga i brister är att undervisa människor på ett behagligt sätt.
569.
Nöjen som varar för länge tråkar ut en.
570.
En Stats hela lycka och ära beror på ungdomens utbildning.
571.
Ungdomen måste inspireras av kärlek till ära och skam över att göra ont.
572.
De som inte älskar att läsa berövar sig själva de mest nyttiga nöjena.
573.
Läsningens njutning avlägsnar laster och utsvävningar.
574.
Läsning lär att allt är glömt och allt förgås.
575.
Läsning charmerar ondska, den tröstar motgångar.
576.
Jakten stärker kroppen, men den förvandlar en till en bödel.
[Variant: Att jaga förvandlar en till en bödel när man gör det med överdriven kraft; man måste njuta av det, men nyktert.]
577.
Dårskap har effekten av sår; ju äldre den blir, desto mer märkbar blir den.
578.
Man får inte föreställa sig att stora män är befriade från fel och misstag; den enda fördelen de har gentemot vanliga människor är att de känner dem.
579.
De som predikar mot lyx vet inte det onda de gör.
580.
Lyxen förstör inte Stater; den berikar och polerar dem.
581.
Lyx, som ruinerar vissa, berikar andra. Allmänheten förlorar ingenting.
582.
Lyx är ett slags hemlig allmosa.
583.
Fattiga och rika kan inte klara sig utan varandra.
584.
De rikas pengar tillhör de fattiga, och de fattigas arbete tillhör de rika.
585.
Genom att vara smutsig och oren är man varken modigare eller mer from.
586.
Vi måste förvisa från Staten allt som feminiserar män och allt som gör pengar värdelösa.
587.
Människor som tillbringar livet upptagna mellan en kam och en spegel förtjänar det inte.
588.
Människor vid hovet måste vara klädda på ett sådant sätt att de alltid kan använda sitt svärd och sina hästar utan hinder.
589.
När det gäller kläder, allt som är tungt och som tynger en pryder en inte.
590.
Sorgkläder tjänar inte de döda och är till besvär för de levande.
591.
Oavsett vilket förakt man än har för människor och ting, måste man utåt sett agera som om man berördes av dem.
592.
Det förakt som allting förtjänar tjänar endast till att lugna människors inre.
593.
Man måste betrakta sin kropp som ingenting och leva som om man inte hade någon som helst.
594.
Själen måste bevara ett sådant absolut välde över kroppen att den alltid är undergiven den och aldrig upprorisk.
595.
Man måste varken smickra eller förebrå sin kropp för mycket.
596.
Man måste odla själen mer än plåga kroppen.
597.
Man lider mycket för sin älskades skull som man inte skulle lida för någon annan anledning.
598.
De som påstår sig vara vänner med alla är vänner med ingen.
599.
En hedersman kan ha vänner som är fiender utan att förråda dem, men tyvärr är det få som är tillräckligt villiga att tro på det.
600.
Dygd frambringar inte alla extraordinära handlingar.
English translation (my own):
501.
It is to oblige a friend to deceive him in order to serve him.
502.
One should not demand anything unjust from a friend.
503.
One should esteem a friend who gives a refusal, which he believes to be just, to something.
504.
It is a misfortune to be forced to refuse something at the desire of a friend.
505.
One must applaud oneself when one feels capable of resisting a friend's injustice.
506.
One must not avenge oneself by the infidelity of others.
507.
Marriages do not change the interests of States.
508.
The Great Turk marries only slaves, who are the mothers of the greatest monarchs.
509.
When interest unites princes, their alliance is made.
510.
Interest binds and breaks alliances.
511.
Interest does not honourably dispense one from keeping one's word.
512.
The most important interest is that of being a man of honour.
513.
According to Aristippus, everything is permitted to the wise.
514.
One must know enough about medicine and astrology to not be the dupe of doctors and astrologers.
515.
One can neither predict nor avoid destiny, but one can subscribe oneself to it.
516.
Those who spare their health to the prejudice of their duty do not deserve it.
517.
Those who spare money at the expense of their glory and their pleasure deserve poverty.
518.
Health and money only serve to be spent.
519.
Truth and reason are rarely at odds.
520.
Nature and wisdom are almost always in accord.
521.
One is not malicious for knowing malices.
522.
One is not innocent for being ignorant.
523.
Men's feelings are as different as their faces.
524.
It is a great simplicity to judge the feelings of others by one's own.
525.
Deceivers cannot do without fools.
526.
Deceivers forge false miracles, and fools believe them.
527.
People who are always weeping are either weak or scoundrels.
528.
One must distrust ecstasies; if those who experience them are not deceitful, they may be.
529.
One must not believe either miracles or visions lightly.
530.
False miracles would make one doubt real ones, if that were permitted.
531.
To believe everything is weakness; to believe nothing is folly.
532.
Nothing is impossible for God; that is enough.
533.
Affairs and conjunctures are no more alike than faces.
534.
Experience leads to great faults in all professions.
535.
Good sense always takes the good party.
536.
Good sense is of all ages; it never grows old, and it is never a child.
537.
Youth is good for everything, old age is good for nothing.
538.
Good sense cannot subsist without courage.
539.
Old men make themselves importunate and ridiculous when they praise the past and blame the present.
540.
The world changes, and so do men; yet nothing new happens; men and centuries are more or less alike.
[Variant: The world is always the same. We change, but it does not change.]
541.
Everything that is excellent is rare in all centuries.
542.
Those who have called youth a fever are perhaps right; but one is well happy when this fever lasts until death.
543.
When one is well, one is young; when one is ill, one is old, whatever one's age.
544.
Everything that is weak is old; everything that is strong is young.
545.
There are people who never grow old and who have never been children.
546.
Old age, maladies and poverty are the appanage of ignorance.
547.
Old age and poverty are ridiculous only because they come to men through their fault.
548.
Vigour and health of the soul and the body are true youth; all else is imaginary.
549.
Those who preserve their vigour until death, like Cyrus, Sesostris, and others, die young at any age.
550.
The truth forces us to believe that there are men who have known how to avoid death.
551.
Games of exercise are useful and even necessary.
552.
Gambling is a commerce that must be suffered.
553.
The deceptions and blasphemies of gambling deserve severe chastisement.
554.
Those who gamble their time and money do not deserve them.
555.
The great should only gamble to make liberalities.
556.
It is a waste of time to prevent men from wasting it.
557.
Men are made in such a way that it is impossible for them not to waste time.
558.
The irreparable loss of time happens to the wisest men as well as to common men.
559.
All feasts that pass five hours last too long.
560.
Comedies should both instruct and entertain.
561.
Ambition and love are the passions of the theater.
562.
Comedy in the pulpit is unbearable, and devotion becomes ridiculous on the stage.
563.
A bad comedy is a great mortification.
564.
Few pleasures are more useful than a good comedy.
565.
Ambition and love are the most touching passions; they insinuate themselves into all minds; we interest ourselves in the adventures of lovers and heroes. They have a secret intelligence in the hearts; all other passions are insipid next to them.
566.
Spectacles are necessary and useful at courts.
567.
Pleasures tire one more than affairs.
568.
Showing on stage the horror of crimes and the ridiculousness of flaws is to instruct men agreeably.
569.
Pleasures that last too long bore one.
570.
The entire happiness and glory of a State depends on the education of the youth.
571.
The youth must be inspired with the love of glory and the shame of doing bad.
572.
Those who do not love reading are depriving themselves of the most useful of pleasures.
573.
The pleasure of reading removes vices and debauchery.
574.
Reading teaches that everything is forgotten and everything perishes.
575.
Reading charms evils, it consoles misfortunes.
576.
Hunting strengthens the body, but it turns one into a brute.
[Variant: Hunting turns one into a brute when one does it with excess; one must enjoy it, but soberly.]
577.
Foolishness has the effect of wounds; the older it gets, the more noticeable it becomes.
578.
One must not imagine that great men are exempt from faults and errors; the only advantage they have over ordinary people is that they know them.
579.
Those who preach against luxury do not know the bad they are doing.
580.
Luxury does not ruin States; it enriches and polishes them.
581.
Luxury, which ruins some, enriches others. The public loses nothing.
582.
Luxury is a kind of secret almsgiving.
583.
The poor and the rich cannot do without each other.
584.
The money of the rich is due to the poor, and the work of the poor is due to the rich.
585.
For being dirty and unclean, one is neither braver nor more devout.
586.
We must banish from the State everything that effeminates men and everything that makes money useless.
587.
People who spend life occupied between a comb and a mirror do not deserve it.
588.
People at court must be dressed in such a way that they can always use their sword and their horses without hindrance.
589.
In matters of clothing, anything that is heavy and which burdens one does not adorn one.
590.
Mourning clothes serve nothing to the dead and inconvenience the living.
591.
Whatever contempt one has for men and things, one must act outwardly as if one were touched by them.
592.
The contempt that all things deserve only serves to calm men's inner being.
593.
One must consider one's body as nothing and live as if one had none.
594.
The soul must preserve such an absolute empire over the body that it is always submissive to it and never rebellious.
595.
One must neither flatter nor reproach one's body too much.
596.
One must cultivate the soul more than torment the body.
597.
One suffers many things for the sake of the beloved person that one would not suffer for any other consideration.
598.
Those who profess to be friends with everyone are friends with no one.
599.
A man of honour can have friends who are enemies without betraying them, but, unfortunately, few people will be obliging enough to believe it.
600.
Virtue does not produce all extraordinary actions.
_c_1685.jpg)
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment