Source:
Riksarkivet, images 309 to 311/pages 306 to 308 in Juli-September 1645; Riksregistraturet
The letter:
Christina etc.
Wår synnerlige ynnest etc. Oß äre nu på 14 dagars tijdh tillHanda Kombne öfwer Calmare, trenne Edre bref daterade den 22. och 28. Julij, så och den 5. hujus Augusti H:r Ammiral, der af Wij Hafwe sedt tillståndet medh Flottan och der opå warande Siö- och footfolck, så och Hwadh beskaffenheet är medh fahrwatnet emellan KöpenHambn och Malmö, och Hwadh Hopp är till göra och förHindra Seglatzen der emellan, så att den fattade dessein så myckit bättre wore ställa[d] j wärcket, sampt Hwadh mehra är, som J DerHoos förfråge Eder om, i fall Krijget skulle Continuera. Nu Hade Wij fuller strax swarat Eder på deße edre brefz Contenta, Hwar Wij icke Hade sedt Sakerne medh fienden dem danskom, skulle Hafwa länckat sigh till fridh. Nu sedan Wij förnimme alt wara emellan bägge Rijkernes Commissarier afftalt, och på Vnderskrifningar när, som skulle skee och fulbordas nästleden Onßdagh, [som] war den 13 hujus, richtigt giordt, Twifle Wij inthet, att denne fridzHandelen på Cessionen af Landen och Fästningarne nähr, numehra ju Hafwer sin richtigheet, Och Wij eliest af Wåre Commissariers sidste breff förnimme, att dee opå Mediatorens starcke anHållande, så Eder, som Feldtmarskalken H:r Gustaff Horn, allaredo af den 8. hujus Här om, och särdeles, att J måtte inneHålla medh hostiliteten, Hafwe adverterat. Så Hafwe och Wij för gott och nödigt ansedt, att gifwa Eder Wår mening tillKänna, Huru J medh så beskaffade saker, Eder Hafwe tillställa och rätta medh Flottan. Så Hoppas Wij, att Wåre Commissarier och sedan jämwäl Hafwe Eder fullKomligen och wist Vnderrättat, att Friden är nu sluten, och all fiendtligh actualitet fördenskull måste cessera: Der om så frampt thet allaredo icke mera skedt, j wißheeten af dem måste förwänta; Och der Friden är slutin, der om Wij nu icke mehra twifle, då sij Wij inthet annat af Eder wara till göra, än först att J så disponere öfwer sakerne, thet J medh dee störste så Capitale som andre Skeppen, särdeles dem, J nämbne på Eder Lista, som J Hafwe lagt Hoos Edert sidste breff, och J arnade att låta gå Hijt Hem; Och således medh störste deelen af Flottan, sielfwe begifwa Eder Hijt åth Swerige och StockHolm. Och efftersom Oß blifwer berättat, att Landen och Fästningarne skole effter Tre Wekurs dagh, räknade ifrån Slutet, blifwa Oß och Sweriges Crona inrymde; Hwilket J af Commissarierne och Feldtmarskalken Vthan twifwel bäst Kunne förfara; Hwarföre och der tijden så medh Eder Hemfahrt jndrabbar, då wele Wij, att J segla och löpa Gottland förbij, J tå ett Regemente Swenske Knechtar eller 1000 Man låte Landstijga på Gottlandh, och der medh särdeles besättia Wijsby, och der någon annan Skantz af importance å Landet wore, som besättning beHöfde, Vnder en godh Commendant och Öffwerste, Och wele Wij medh förste Här[i]från försände Wåre Commissarier, som taga Eden af Landet, och förrätta dee öfrige Ceremonier, som böre tagas j acht medh wederKomelsen af samme provincie; Men sedan J Hafwe der besatt Landet, löpe J medh Flottan Hijt åth Swenske Skären, att bringa Henne in Salvum; Sedan och, effter som Wij ärne något folck låta gå öfwer till Tysklandh, som J af Feldtmarskalken H:r Gustaff Horn warde förnimmandes, Ty Kunne J låta Ammiralen Åke Hanßon Vlfsparre medh 12 eller 14 medelmåttige och mindre Skepp intaga samme folck ifrån Skåne, och det öfwerföra till Pommern att landstijga; beordrandes Honom Ammiralen, att Han sedan begifwer sigh medh samme Skepp Hijt åth Swerige: medh mindre och på Generalens Wrangels gottfinnande, eller Wåre Officianters j Pommern och Mechlenburg anHållande skulle lembnas j Strålsundh och Wißmar ett Skepp, tu eller try af dee mindre, att der förblifwa eller liggia öfwer Wintern, Men den Flottan Wij Har till Hafwe Hållet j Götheborg, meente Wij, Där wäl Kumna, för andre orsaker skuldh blifwa liggiande till något bettre fram. Der om Wij Här ifrån wele Ammiralen Mårten Tijsen AnckarHielm advertere, Honom till effterrättelse. Generalen Wrangel Hafwe Wij nu tillskrifwit och befallat, att Han Vthan dilation gör sigh färdigh till reesan opp åth armeen, som nu är j Österrijke, att Han samme resa medh dedh första och så snart Wårt breff Här näst Kommer Honom tillHanda Kan företaga. Brefwet läggie Wij Här Hoos, det J Honom tillställa wele. Wij achte eliest onödigt och öfwerflödigt, att påminna Eder till gå säkert j Hemresan medh Flottan, önskandes Eder der till lycka, och befallandes Eder Gudh etc.
Christina.
With modernised spelling:
Kristina, etc.
Vår synnerliga ynnest, etc. Oss äro nu på 14 dagars tid tillhandakomna över Kalmare trenne Edra brev, daterade den 22 och 28 juli, så ock den 5 hujus augusti, herr amiral; därav Vi have sett tillståndet med flottan och däruppå varande sjö- och fotfolk, så ock vad beskaffenhet är med farvattnet emellan Köpenhamn och Malmö och vad hopp är till göra och förhindra seglatsen däremellan, så att den fattade dessäng så mycket bättre vore ställa[d] i verket, samt vad mera är, som I därhos förfråga Eder om, i fall kriget skulle kontinuera.
Nu hade Vi fuller strax svarat Eder på dessa Edra brevs contenta var Vi icke hade sett sakerna med fienden dem danskom skulle hava länkat sig till fred. Nu, sedan Vi förnimme allt vara emellan bägge rikernas kommissarier avtalt och på underskrivningar när som skulle ske och fullbordas nästliden onsdag, [som] var den 13 hujus, riktigt gjort, tvivle Vi inte att denna fredshandeln på cessionen av landen och fästningarna när numera ju haver sin riktighet; och Vi eljest av Våra kommissariers sista brev förnimme att de uppå mediatorens starka anhållande så Eder som fältmarskalken herr Gustaf Horn allaredo av den 8 hujus härom, och särdeles att I måtte innehålla med hostiliteten, hava averterat, så have ock Vi för gott och nödigt ansett att giva Eder Vår mening tillkänna huru I med så beskaffade saker Eder hava tillställa och rätta med flottan.
Så hoppas Vi att Våra kommissarier ock sedan jämväl hava Eder fullkomligen och visst underrättat att freden är nu sluten och all fientlig aktualitet fördenskull måste cessera därom, såframt det allaredo icke mera skett i vissheten av dem måste förvänta; och där freden är sluten (därom Vi nu icke mera tvivle), då se Vi intet annat av Eder vara till göra än först att I så disponere över sakerna det I med de största så kapitala som andra skeppen, särdeles dem I nämna på Eder lista som I hava lagt hos Edert sista brev, och I ärnade att låta gå hit hem och således med största delen av flottan själva begiva Eder hit åt Sverige och Stockholm.
Och eftersom Oss bliver berättat att landen och fästningarna skola efter tre veckors dag, räknade ifrån slutet, bliva Oss och Sveriges Krona inrymde (vilket I av kommissarierna och fältmarskalken utan tvivel bäst kunna förfara), varföre, och där tiden så med Eder hemfart indrabbar, då vele Vi att I segle och löpe Gotland förbi, I då ett regemente svenske knektar eller 1,000 man låte landstiga på Gotland, och därmed särdeles besätta Visby och där någon annan skans av importans å landet vore som besättning behövde under en god kommendant och överste; och vele Vi med första här[i]från försände Våra kommissarier som taga eden av landet och förrätta de övriga ceremonier som böra tagas i akt med vederkommelsen av samma provincie.
Men sedan I hava där besatt landet, löpa I med flottan hit åt svenska skären att bringa henne in salvum; sedan ock, eftersom Vi ärne något folk låta gå över till Tyskland (som I av fältmarskalken herr Gustaf Horn varda förnimmandes), ty kunna I låta amiralen Åke Hansson Ulfsparre med 12 eller 14 medelmåttiga och mindre skepp intaga samma folk ifrån Skåne och det överföra till Pommern att landstiga, beordrandes honom amiralen att han sedan begiver sig med samma skepp hit åt Sverige med mindre och på generalens Wrangels gottfinnande eller Våra officianters i Pommern och Mecklenburg anhållande skulle lämnas i Strålsund och Wismar ett skepp, tu eller tre av de mindre, att där förbliva eller ligga över vintern; men den flottan Vi härtill have hållit i Göteborg, mente Vi där väl komna, för andra orsakers skull bliva liggande till något bättre fram.
Därom Vi härifrån vele amiralen Mårten Thyssen Anckarhielm avertera, honom till efterrättelse; generalen Wrangel have Vi nu tillskrivit och befallat att han utan dilation gör sig färdig till resan upp åt armén (som nu är i Österrike), att han samma resa med det första och så snart Vårt brev härnäst kommer honom tillhanda kan företaga. Brevet lägge Vi härhos, det I honom tillställa vilja. Vi akte eljest onödigt och överflödigt att påminna Eder till gå säkert i hemresan med flottan, önskandes Eder därtill lycka och befallandes Eder Gud, etc.
Kristina.
French translation (my own):
Christine, etc.
Notre faveur spéciale, etc. Nous avons maintenant reçu vos trois lettres de Calmar dans un délai de 14 jours, datées des 22 et 28 juillet, et aussi du 5 août, Monsieur l'amiral; d'après lesquelles Nous avons vu l'état de la flotte et des marins et fantassins à bord, ainsi que l'état de la voie navigable entre Copenhague et Malmø et quelle espérance il y a d'empêcher la navigation entre elles, afin que le projet soit d'autant mieux mis à exécution, et ce que vous demandez d'autre, au cas où la guerre continuerait.
Nous vous aurions répondu plus rapidement sur le contenu de vos lettres si Nous n'avions pas constaté que la situation avec l'ennemi, les Danois, avait évolué vers la paix. Or, voyant que tout a été convenu entre les commissaires des deux royaumes et dûment signé lors de la signature et de l'achèvement du traité de paix ce mercredi dernier, soit le 13 du courant, Nous ne doutons pas que ce traité de paix, relatif à la cession des terres et des forteresses, soit désormais une réalité. De plus, Nous constatons, d'après la dernière lettre de Nos commissaires, qu'à la demande expresse du médiateur, ils vous ont informé, ainsi que M. le feldmaréchal Gustave Horn, dès le 8 du courant, de ce fait, et surtout de votre abstention des hostilités. Nous avons donc jugé utile et nécessaire de vous donner Notre avis sur la manière dont vous avez géré et organisé la flotte à cet égard.
Nous espérons donc que Nos commissaires vous ont depuis lors également pleinement et certainement informé que la paix est maintenant conclue et que toutes les réalités hostiles doivent donc cesser, à moins que cela ne soit déjà arrivé, il faut en attendre la certitude; et si la paix est conclue (ce dont Nous ne doutons plus maintenant), alors Nous ne voyons rien d'autre à faire que de d'abord disposer des choses que vous avez avec les navires les plus grands et les plus capitaux, en particulier ceux que vous mentionnez sur votre liste que vous avez jointe à votre dernière lettre, et que vous avez l'intention de les faire rentrer chez eux et ainsi, avec la plus grande partie de la flotte, de les laisser vous-même ici en Suède et à Stockholm.
Et parce qu'il Nous est dit que les terres et les forteresses seront occupées après trois semaines, comptées à partir de la fin, par Nous et la Couronne de Suède (ce que vous pouvez sans doute mieux vous renseigner auprès des commissaires et du feldmaréchal), et si le temps le permet pour votre voyage de retour, alors Nous voulons donc que vous naviguiez et passiez par Gotlande, puis que vous laissiez débarquer un régiment de mercenaires suédois ou 1 000 hommes sur Gotlande, et que vous occupiez ainsi spécialement Visby et s'il y a quelque autre place forte d'importance sur le pays qui aurait besoin d'une garnison sous un bon commandant et colonel; et Nous voulons d'abord envoyer Nos commissaires d'ici qui prêteront le serment du pays et accompliront les autres cérémonies qui doivent être observées au retour de la même province.
Mais parce que vous avez occupé le territoire là-bas, vous courez avec la flotte ici vers les écueils suédois pour la ramener en salut; puis aussi, comme Nous avons l'intention de laisser passer quelques personnes en Allemagne (comme vous l'apprendrez du M. le feldmaréchal Gustave Horn), vous pouvez laisser l'amiral Åke Hansson Ulfsparre avec 12 ou 14 navires de taille moyenne et plus petite prendre les mêmes personnes de Scanie et les transférer en Poméranie pour y débarquer, en ordonnant à l'amiral qu'il parte ensuite avec les mêmes navires ici en Suède avec des plus petits et, avec l'approbation du général Wrangel ou celle de Nos officiers en Poméranie et au Mecklembourg, un navire et deux ou trois des plus petits devraient être laissés à Stralsund et Wismar pour y rester ou y rester pendant l'hiver; mais la flotte que Nous avons gardée à Gothembourg jusqu'à présent, Nous avons pensé, étant bien arrivée là-bas, qu'elle y resterait pour d'autres raisons jusqu'à ce que quelque chose de mieux se présente.
Nous tenons donc à informer l'amiral Martin Thijssen Anckarhielm de cette situation, pour son information. Nous avons maintenant écrit au général Wrangel et lui avons ordonné de se préparer sans délai pour son voyage vers l'armée (actuellement en Autriche), afin qu'il puisse entreprendre le même voyage dès que Notre prochaine lettre lui parviendra. Nous joignons ci-joint la lettre que vous lui ferez suivre. D'ailleurs, Nous jugeons inutile et superflu de vous rappeler de reprendre le chemin du retour avec la flotte, vous souhaitant bonne chance et vous recommandant à Dieu, etc.
Christine.
English translation (my own):
Kristina, etc.
Our especial favour, etc. We have now received your three letters from Kalmar within 14 days' time, dated July 22 and 28, and also August 5, Lord Admiral; from which We have seen the condition of the fleet and the seamen and infantrymen on board it, as well as what the condition is of the waterway between Copenhagen and Malmø and what hope there is of preventing sailing between them, so that the intended design would be all the better put into effect, and what else you also ask about, in case the war should continue.
Now, We would have answered you more immediately on the contents of these your letters if We had not seen matters with the enemy, the Danes, to have turned to peace. Now, as We perceive everything to be agreed on between the commissioners of both realms and properly done by signatures when it was to take place and be completed this past Wednesday, which was the 13th of this month, We do not doubt that this peace treaty, on the cession of the lands and fortresses, has now become a reality; and We also perceive from the last letter from Our commissioners that, on the strong request of the mediator, they have notified both you and Field Marshal Lord Gustaf Horn already on the 8th of this month about this, and especially that you must refrain from hostilities, so We have also deemed it good and necessary to give you Our opinion on how you have dealt with and arranged the fleet in such matters.
So We hope that Our commissioners have also since then also fully and certainly informed you that peace is now concluded and all hostile actualities must therefore cease, unless it has already happened, one must expect the certainty of them; and if peace is concluded (which We now no longer doubt), then We see nothing else for you to do than first to dispose of the things that you have with the largest and most capital ships, especially those you mention on your list that you have attached to your last letter, and you intend to have them go home and thus, with the greater part of the fleet, to yourself leave hither to Sweden and Stockholm.
And because it is told to Us that the lands and fortresses will after three weeks, counted from the end, be occupied by Us and the Crown of Sweden (which you can undoubtedly best find out from the commissioners and the Field Marshal), and if time so agrees with your return journey, then We therefore want you to sail and run past Gotland, then that you let a regiment of Swedish mercenaries or 1,000 men land on Gotland, and that you thereby especially occupy Visby and if there be any other stronghold of importance on the land that needed a garrison under a good commandant and colonel; and We want to first send Our commissioners from here, who will take the oath of the land and perform the other ceremonies that should be observed with the return of the same province.
But because you have occupied the land there, you run with the fleet here to the Swedish skerries to bring it in salvum; then also, as We intend to let some people go over to Germany (as you will learn from Field Marshal Lord Gustaf Horn), you can let Admiral Åke Hansson Ulfsparre with 12 or 14 medium-sized and smaller ships take the same people from Skåne and transfer them to Pomerania to land there, ordering the Admiral that he then set out with the same ships here to Sweden with smaller ones and, with the approval of General Wrangel or that of Our officers in Pomerania and Mecklenburg, one ship and two or three of the smaller ones should be left in Stralsund and Wismar to remain there or lie there over the winter; but the fleet We have kept in Gothenburg until now, We thought, having well arrived there, it would be left lying there for other reasons until something better comes along.
We therefore want to inform Admiral Mårten Thijssen Anckarhielm from here about this, for his information; We have now written to and ordered General Wrangel that he prepare without delay for his journey up to the army (which is now in Austria), that he may undertake the same journey as soon as Our next letter reaches him. We enclose the letter here, which you will forward to him. We otherwise consider it unnecessary and superfluous to remind you to go safely in the journey home with the fleet, wishing you luck therein and commending you to God, etc.
Kristina.
Above: Kristina.
Notes: I refer to Malmö by its Danish name in the translations here in light of the fact that it did not become Swedish territory until 1658.
Mårten Thijssen Anckarhielm (born Maerten Thijssen; died 1657) was a Dutch admiral in Swedish service. In 1644 he was ennobled under the Swedish name Mårten Anckarhielm.
.jpg)
_-_Nationalmuseum_-_15117.tif.jpg)
.tif.jpg)
