Biographical article on Princess Katarina by Åke Kromnow in "Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok", year 1948

Source:

Katarina, article written by Åke Kromnow for Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok: 4. I-Lindner, page 204, published by Albert Bonniers Förlag, 1948

https://runeberg.org/smok/4/0242.html

The biography:

Katarina, prinsessa, f. 9 eller 10 nov. 1584 i Nyköping, † 13 dec. 1638 i Västerås. Föräldrar: konung Karl IX och drottning Maria, f. prinsessa av Pfalz. Om K:s ätt se Pfalziska ätten och Vasaätten. — Endast fem år gammal förlorade K. sin moder. Karl IX:s plan att sända dottern till Heidelberg för att uppfostras hos sin morbroder, kurfursten av Pfalz, blev icke satt i verket. Den närmaste vården om henne anförtroddes i stället åt den tyskfödda Euphrosina Heldin von Diefenau, vilken synes ha varit en varmt religiös och efter tidens förhållanden bildad kvinna, som av K. omfattades med stor tillgivenhet. Efter faderns omgifte med Kristina av Holstein-Gottorp 1592 torde K:s uppfostran ha stått under styvmoderns överinseende. K:s förhållande till den viljestarka och statskloka Kristina har prisats som förtroendefullt och harmoniskt men var i verkligheten tidvis icke det bästa. K. synes emellertid städse ha visat ett gott omdöme och ett lojalt uppträdande gentemot styvmodern. Hennes uppfostran var vårdad, varom bl. a. hennes i sv. riksarkivet förvarade brevväxling vittnar. Förhållandet till halvsyskonen var gott. Gustav Adolf var henne sålunda varmt tillgiven, uppskattade hennes klokhet och omdöme och sökte gärna hennes råd. De sv. prinsessorna under äldre vasatid räknades till Europas rikaste furstinnor, men dynastins svaga ställning minskade deras utsikter till förmånliga giften. Trots vissa tidigare giftermålsplaner var K. nära trettioett år gammal, innan hon som följd av de politiska och dynastiska förbindelserna mellan Sverige och Pfalz den 11 juni 1615 förmäldes med pfalzgreven Johan Kasimir av Zweibrücken. Makarna stannade i Sverige till början av 1618, varefter de bosatte sig i Elsass. Trettioåriga kriget tvang K. 1622 att med sin familj återflytta till Sverige, där hon i pant för sin aldrig erhållna brudskatt erhöll Stegeborgs slott och län i Östergötland. På Stegeborg levde hon i regel ett tillbakadraget familjeliv. Ett bevis på det anseende K. åtnjöt för sin klokhet och sin redbara karaktär var, att hon 1636, trots den rådande spänningen mellan hennes make och riksrådet, fick övertaga den unga drottning Kristinas uppfostran, sedan Maria Eleonora visat sig olämplig att handha den. Redan under Maria Eleonoras vistelse i Tyskland 1631—32 hade K. varit anförtrodd Kristinas uppfostran. K. ligger begravd i Strängnäs domkyrka. — Genom sin son Karl X Gustavs upphöjelse på den sv. tronen blev K. stammoder för det pfalziska kungahuset i Sverige. — Litt.: N. Lundh-Eriksson. "Sv. prinsessor 1539—1829" (1929).

Å. Kw.

English translation (my own):

Katarina, princess, born November 9 or 10, 1584 in Nyköping, † December 13, 1638 in Västerås. Parents: King Karl IX and Queen Maria, born Princess of the Palatinate. For K.'s family, see the Palatine dynasty and the Vasa dynasty. — K. lost her mother at the age of only five. Karl IX's plan to send his daughter to Heidelberg to be raised by her maternal uncle, the Elector of the Palatinate, was not implemented. Her closest care was instead entrusted to the German-born Euphrosina Heldin von Diefenau, who seems to have been a warmly religious and educated woman according to the conditions of the time, whom K. embraced with great affection.

After her father's remarriage to Christina of Holstein-Gottorp in 1592, K.'s upbringing must have been under the supervision of her stepmother. K.'s relationship with the strong-willed and statesmanlike Christina has been praised as trusting and harmonious, but in reality was not always the best. K., however, seems to have always shown good judgement and loyal behaviour towards her stepmother. Her upbringing was well-cared for, as evidenced by her correspondence preserved in the Swedish National Archives (Riksarkivet).

Her relationship with her half-siblings was good. Gustav Adolf was thus warmly affectionate towards her, appreciated her wisdom and judgement, and gladly sought her advice.

The Swedish princesses during the early Vasa period were considered among the richest princesses in Europe, but the dynasty's weak position reduced their prospects for favourable marriages. Despite some earlier marriage plans, K. was nearly thirty-one years old before, as a result of the political and dynastic relations between Sweden and the Palatinate, she was betrothed to Count Palatine Johan Kasimir of Zweibrücken on June 11, 1615. The couple stayed in Sweden until the beginning of 1618, after which they settled in Alsace. The Thirty Years' War forced K. to move back to Sweden with her family in 1622, where she received Stegeborg Castle and the county of Östergötland as a pledge for her never-received bride price.

At Stegeborg she generally lived a withdrawn family life. Proof of the reputation K. enjoyed for her wisdom and her honest character was that in 1636, despite the prevailing tension between her husband and the Council of the Realm, she was allowed to take over the upbringing of the young Queen Kristina, after Maria Eleonora had proven herself unfit to handle it. Already during Maria Eleonora's stay in Germany in 1631-32, K. had been entrusted with Kristina's upbringing. K. is buried in Strängnäs Cathedral. — Through the elevation of her son Karl X Gustav to the Swedish throne, K. became the ancestress of the Palatine royal House in Sweden. — Literature: N. Lundh-Eriksson. "Svenska prinsessor 1539-1829" (1929).

Å. Kw.