Source:
Christeligh lijkpredikan som närwarande en stoor och anseende myckenheet aff höge och förnäme personer aff allehanda stånd och köön / tå then höghwälborne herre / her Jacob Casimir De la Gardie, grefwe til Läcköö och Arensborg / friherre til Eekholm / herre til Kolka / Kijda / Runsa / Arnöö / Tarwest / Tiurala och Biskopstorp / &c. Fordom kongl. May:tz wår allernådigste konungs och herres / sampt / thes rijkes / högtbetrodde man / rådh och krijgz rådh / general öfwer infanteriet, och öfwerste foot / &c. nu meera hoos Gudh saligh: Vthi Riddareholms kyrkian i Stockholm medh wederbörligh prydna på the 24. dagen vthi Iulij månadt / Anno 1659. christelighen jordades, preached by Erik Gabrielsson Emporagrius and printed by Ignatius Meurer, 1659
The letter:
Then Höghwälborne Grefwinna
och Frw /
Fru Ebba Sparre / Frijherre dotter til Croneborg / Grefwinna til Läcköö och Arensborg / Frijherrinna til Ekholm / Frw til Kolka / Kijda / Biskopstorp och Dåderöö / min Nådige Grefwinna och Frw / är thenne Predikan tienstligast inskrifwen.
Höghwälborne Nådige Grefwinna
och Frw.
Såsom E. G. N. nu länge genom Gudhachtigheeten / försporde och icke sällan pröfwade waarsamme bekymber om sin troo och Christeligha wandring / sampt tolamodh til at vthstå the swårheeter / som Gudi hafwer behagat låta tilstöta: Jagh tillägger then synnerlighe ynnest och wälgerningar / som migh bewijste äro / hafwa migh högdt förplichta til at E. G. N. rätt älska / wörda / tiena / låta migh all mißgång mißhagha / och sökia then samma genom medhlijdande / tröst och böner lindra: Altså hafwer iagh welat til itt försäkringz tekn aff min hugh och åtråå / samma mijn skyldigheet / hwar icke fullgöra / thet migh wille falla förswårt / doch framwijsa och wårda låta / thenne eenfaldighe Predikan aff Trycket vthgå / som aff then stoore wederwärdigheet / E. G. N. sal. käre Herres och Mans oförmodelighe dödelige affgångh är förorsakadt. Vnder och igenom Konung Josie exempel til lijfwet och döden / föras ther vthi E. G. N. til Gudz försyyn / then han bär om sina barn / särdeles them som han til sina Hieltar och mång stoor ting / sielff keest och förordnadt hafwer. Hon sichtar enkannerligen til thet måhl / som är fästa E. G. N.s tanckar ther vppå / at then sal. Herre är fallen aff Gudz skickelse / och nu meera effter inwunnen stoor ähra i werldenne / och / fram för henne / en stadigh troo på HErran Christum / införd i Gudz Rijke til then ewigha herligheeten. Effter nu E. G. N. migh offta hafwer hugnadt medh förståndigt samtaal (ther medh iagh i wördnadt och tacksamheet bekänner / och berömmer migh hafwa warit bewärdat) och elliest åhördt diupsinnigt omdömande / om samma Gudz skickelse / märckt och icke sällan E. G. N. meer än aff theß köön woro förmodeligit / wijßlighen slutit hafwa / thet en rätt Christen bäst höfwes och mäst är aff nödenne / ther medh i all fall wara förnögd: Men ther emoot fahrlighit wara och illa anstå / förmäteligen drista sigh at wela kogsa innerst i diupet aff hans regerande wijßheet / och löpa alla hans wägar / som doch äro obegrijpelige: Ty förmodar iagh wisserligha / E. G. N. icke allenast medh sin Gudz skickande / vnder itt så bäskt och klagelighit fall / sin käre Herres omogne dödemål / som en gudfruchtigh Christen och lydigt Gudz barn / aldeles af alt hierta är til fridz; Men låter sigh ock icke falla förtreeteligit / ther til föras och beweekas aff the helige Gudz ord / som i thenne Predikan äro sammanhämptade och författade: Theßlijkest ock vpleeta / igenkänna och göra sigh i nåder befalade the wartekn / som iagh ther i hafwer welat inströö och wijsa til min stoora och rättmätiga åstundan / E. G. N. vnder en så stoor sorg / medh tröst och styrckio / at vnder hiertat och händerna grijpa. Gud wår käre Himmelske Fadher / som alt genom sin Son wår HErra Christum i then helighe Andes krafft regerar / til sin egen ähra och menniskiones saligheet / Befaller E. G. N. iagh til lijff och siäl / til wederqweckelse och tolamodh / til nöyacht och frijmodigt hierta / och theß förvthan alt godt andelighit och timmeligit. Om min trooheet och gudelige förböner gör iagh all fast försäkring / och ther jempte bedher at E. G. N. migh til ynnest och befordran icke mindre här effter än här til wille wara benägen. Jagh wijsar min trooheet och tienst gärna / så bäst iagh någon sin kan / E. G. N:s vnderwilligste tienare
Er. Emporagrius.
With modernised spelling:
Den högvälborna grevinna och fru, fru Ebba Sparre, friherredotter till Kronoberg, grevinna till Läckö och Arensburg, friherrinna till Ekholm, fru till Kolcka, Kida, Biskopstorp och Dåderö, min nådiga grevinna och fru, är denna predikan tjänstligst inskriven.
Högvälborna, nådiga grevinna och fru,
Såsom Eders Grevliga Nåde nu länge genom gudaktigheten försporde och icke sällan prövade varsamma bekymmer om sin tro och kristliga vandring, samt tålamod till att utstå de svårheter som Gudi haver behagat låta tillstöta, jag tillägger den synnerliga ynnest och välgärningar som mig beviste äro, hava mig högt förplikta till att Eders Grevliga Nåde rätt älska, vörda, tjäna, låta mig all missgång, misshaga och söka densamma genom medlidande, tröst och böner lindra. Alltså haver jag velat till ett försäkringstecken av min håg och åtrå, samma min skyldighet, var icke fullgöra det mig ville falla för svårt, dock framvisa och vårda låta denna enfaldiga predikan av trycket utgå, som av den stora vedervärdighet Eders Grevliga Nådes salige käre herres och mans oförmodliga dödliga avgång är förorsakad.
Under och igenom konung Josiæ exempel till livet och döden föras däruti Eders Grevliga Nåde till Guds försyn den han bär om sina barn, särdeles dem som han till sina hjältar och mång stor ting själv kest och förordnat haver. Hon siktar enkannerligen till det mål, som är fästa Eders Grevliga Nådes tankar däruppå, att den salige herre är fallen av Guds skickelse och numera, efter invunnen stor ära i världenne och framför henne en stadig tro på Herran Kristum, införd i Guds rike, till den eviga härligheten.
Efter nu Eders Grevliga Nåde mig ofta haver hugnat med förståndigt samtal (därmed jag i vördnad och tacksamhet bekänner och berömmer mig hava varit bevärdad) och eljest åhört djupsinnigt omdömande om samma Guds skickelse, märkt och icke sällan Eders Grevliga Nåde (mer än av dess kön vore förmodligt) visligen slutit hava, det en rätt kristen bäst höves och mest är av nödenne, därmed i all fall vara förnöjd, men däremot farligt vara och illa anstå förmätligen drista sig att vilja koxa innerst i djupet av hans regerande vishet och löpa alla hans vägar, som dock äro obegripliga.
Ty förmodar jag visserliga Eders Grevliga Nåde icke allenast med sin Guds skickande under ett så beskt och klagligt fall, sin käre herres omogna dödsmål som en gudfruktig kristen och lydigt Guds barn alldeles av allt hjärta är tillfreds, men låter sig ock icke falla förtretligt, därtill föras och bevekas av de heliga Guds ord som i denna predikan äro sammanhämtade och författade, desslikest ock upleta, igenkänna och göra sig i nåder befallade de vartecken som jag däri haver velat inströ och visa till min stora och rättmätiga åstundan, Eders Grevliga Nåde under en så stor sorg med tröst och styrko att under hjärtat och händerna gripa.
Gud vår käre himmelske Fader, som allt genom sin Son vår Herra Kristum i den Heliga Andes kraft regerar till sin egen ära och människones salighet, befaller Eders Grevliga Nåde jag till liv och själ, till vederkvickelse och tålamod, till nöjakt och frimodigt hjärta och dessförutan allt gott andligt och timligt. Om min trohet och gudliga förböner gör jag all fast försäkring och därjämte beder att Eders Grevliga Nåde mig till ynnest och befordran icke mindre härefter än härtill ville vara benägen. Jag visar min trohet och tjänst gärna, så bäst jag någonsin kan, Eders Grevliga Nådes undervilligste tjänare
Ericus Emporagrius.
French translation (my own):
A la comtesse et dame de très haute naissance, dame Ebba Sparre, fille baroniale de Kronoberg, comtesse de Läckö et d'Arensbourg, baronne d'Ekholmen, dame de Kolcka, Kida, Biskopstorp et Dåderö, ma gracieuse comtesse et madame, ce sermon est très dûment adressé.
Très bien née, gracieuse comtesse et dame,
Comme Votre Grâce Comitale a depuis longtemps, par piété, ressenti et montré souvent des soucis attentifs pour ses pérégrinations fidèles et chrétiennes, ainsi que de la patience pour supporter les difficultés qu'il a plu à Dieu de l'advenir, j'ajoute la faveur particulière et les bienfaits qui m'ont été témoignés, qui m'obligent à aimer, à révérer et à servir Votre Grâce Comitale avec justice, à me pardonner tous les manquements et déplaisirs et à chercher à les soulager par la pitié, la consolation et les prières. C'est pourquoi j'ai voulu que cette même obligation soit un signe de certitude de mon désir, si je ne pouvais pas l'accomplir, mais de présenter et de pouvoir faire imprimer et publier ce simple sermon, qui est causé par la grande adversité du départ inattendu et fatal du feu et cher seigneur et époux de Votre Grâce Comitale.
Sous l'exemple de vie et de mort du roi Josias, Votre Grâce Comitale est ainsi amenée à la providence de Dieu, qu'il accomplit pour ses enfants, particulièrement ceux qu'il a lui-même choisis et ordonnés comme ses héros et pour de nombreuses grandes choses. Elle vise clairement le but sur lequel se fixent les pensées de Votre Grâce Comitale, à savoir que son feu seigneur est tombé par le destin de Dieu et qu'il est maintenant, après avoir gagné de grands honneurs dans le monde et devant elle une foi ferme dans le Seigneur Christ, introduit dans le royaume de Dieu, pour la gloire éternelle.
Car maintenant, Votre Grâce Comitale m'a souvent réjoui par des conversations sensées (par là, je confesse avec révérence, gratitude et louange d'avoir été ainsi honoré) et a entendu par ailleurs des jugements profonds sur la disposition du même Dieu, et Votre Grâce Comitale a souvent remarqué et résolu sagement (plus que ce qu'on attendrait de son sexe) ce dont un vrai chrétien a le plus besoin et ce qui est le plus nécessaire, pour s'en contenter en tout cas, mais d'un autre côté, il serait dangereux et inconvenant d'oser imprudemment vouloir regarder dans les profondeurs de sa sagesse régnante et de parcourir toutes ses voies, qui cependant sont incompréhensibles.
Car je suppose certainement que Votre Grâce Comitale est non seulement en paix de tout son cœur avec le fait que Dieu vous a envoyé dans un cas si amer et lamentable la mort prématurée de votre cher seigneur, en tant que chrétien craignant Dieu et enfant obéissante de Dieu, mais qu'elle ne se permette pas de trouver désagréable d'être conduite et émue par les saintes paroles de Dieu qui sont recueillies et écrites dans ce sermon, également sans tache, pour reconnaître gracieusement et la laisser recommander aux signes de soin que j'ai voulu saupoudrer et montrer à mon grand et légitime désir de prendre Votre Comitale Grâce avec consolation et force par le cœur et les mains pendant une si grande douleur.
A Dieu, notre cher père céleste, qui gouverne toutes choses par son fils, notre Seigneur Jésus-Christ, dans la puissance du Saint-Esprit pour sa propre gloire et pour le bonheur des hommes, je recommande Votre Grâce Comitale pour sa vie et son âme, pour son rétablissement et sa patience, pour un cœur content et hardi et, au reste, à tout bien spirituel et temporel. De ma fidélité et de mes intercessions divines, je lui donne toutes les assurances fermes, et en même temps je prie pour que Votre Grâce Comitale ne soit pas moins disposée à me favoriser et à me promouvoir à l'avenir qu'auparavant. Je témoigne volontiers de ma fidélité et de mon service, du mieux que je peux, en tant que le serviteur très disposé de Votre Grâce Comitale
Éric Emporagrius.
English translation (my own):
To the Most High-Born Countess and Lady, Lady Ebba Sparre, baronial daughter of Kronoberg, Countess of Läckö and Arensburg, Baroness of Ekholmen, Lady of Kolcka, Kida, Biskopstorp and Dåderö, my gracious countess and lady, this sermon is most dutifully inscribed.
Most Well-Born, Gracious Countess and Lady,
As Your Comital Grace has for a long time through godliness felt and not infrequently shown careful worries about your faithful and Christian wandering, as well as patience to endure the difficulties that it has pleased God to allow to befall you, I add the particular favour and benefactions that have been proved to me, which oblige me to rightly love, revere and serve Your Comital Grace, to forgive me for all failure and displeasure and to seek to alleviate the same through pity, consolation and prayers. Therefore, I have wanted my same obligation to be a sign of assurance of my desire if not fulfilling it would be too difficult for me, but to present and to be able to let this simple sermon be printed and published, which is caused by the great adversity of Your Comital Grace's late dear lord and husband's unexpected and fatal departure.
Under and through King Josiah's example of life and death, Your Comital Grace is thereby brought to the providence of God, which He bears for His children, particularly those whom He Himself has chosen and ordained as his heroes and for many great things. It is clearly aiming at the goal which Your Comital Grace's thoughts are fixed on, that your late lord has fallen by God's fate and is now, after having won great honour in the world and before it a firm faith in the Lord Christ, introduced into the kingdom of God, to eternal glory.
Because now Your Comital Grace has often gladdened me with sensible conversation (thereby I confess in reverence and gratitude and praise myself to have been thus honoured) and has otherwise heard profound judgments about the same God's disposition, and Your Comital Grace has not infrequently noticed and wisely resolved (more than one would expect of your sex) what a true Christian best needs and is most of necessity, to be content with that in any case, but on the other hand it would be dangerous and improper to recklessly dare to want to stare into the depths of His reigning wisdom and run all His ways, which, however, are incomprehensible.
For I certainly suppose that Your Comital Grace is not only at peace with all your heart with the fact that God has sent you in such a bitter and lamentable case the untimely death of your dear lord, as a God-fearing Christian and obedient child of God, but that you do not allow yourself to find it unpleasant to be led and moved by the holy words of God which are collected and written in this sermon, likewise unblemished, to graciously recognise and let yourself be commended to the signs of care that I have wanted to sprinkle in and show to my great and rightful desire to take Your Comital Grace with consolation and strength by the heart and hands during a such great sorrow.
To God, our dear Heavenly Father, who rules all things through His Son, our Lord Christ, in the power of the Holy Spirit for His own glory and for the happiness of men, I commend Your Comital Grace for your life and soul, for your recovery and patience, for a contented and bold heart and, for the rest, to all spiritual and temporal good. Of my faithfulness and divine intercessions I make all firm assurances, and at the same time I pray that Your Comital Grace will be no less hereafter than heretofore inclined to favour and promote me. I gladly testify my fidelity and service, as best I ever can, as Your Comital Grace's most willing servant
Erik Emporagrius.
Above: Ebba Sparre.
Above: Erik Emporagrius.
Notes: Arensburg is the old German and Swedish name for the city of Kuressaare on the Estonian island of Saaremaa (formerly Ösel).
Kolck or Kolcka (Kolk) is the old German and Swedish name for the village of Kolga in Estonia's Kuusalu Parish in Harju County.
Kida is the German name of the borough of Kiiu, also located in Harju County.
No comments:
Post a Comment