Source:
Handlingar rörande Skandinaviens historia, volume 26, pages 209 to 211, published by Hörbergska Boktryckeriet, 1843
The letter excerpt:
Wälborne Herrer, Brödher, Swägrer, Fränder, och tilförlåthelige godhe Wänner.
... Sijst omm Drottninge[n]s Lijffgeding; Hafwer sin skäl, att dedh Hennes M:ijtt inrymes, och Vndersåterne tages j Hennes M:ijttz plicht; Doch så att den general eedh och skyldigheet, dhe den Vnge Drottning och Chronan ähre förbundne medh, blifwer exciperat; Så dhe allmenne contributioner vthschrifninger och hielper, effter som Jag icke rättere minnes, ähn att dhe ähre vndantagne j Hennes M:ijttz Lijffgedings notul.
Näst dette moste Jag ändå en saak hoos Eder mentionera: Jag mercker af Eder schrifwelse att J hafwe låthet Ryske Sendebudhen hafwe audientie hoos Hennes Maij:tt Fröken sielff; Dedhsamme fornimmer Jag wara skedt dem Holsteniske Gesandter, som Jag af ett deres breff till deres Wänner hafwer förnummit; Nw låther Jag denne solennitet wara j sitt wärdhe, och wille fuller icke aldeles ogillat, doch så att J godhe Herrer dijudicera sakerne och personerne rätt; Hennes M:ijtt ähr först omyndig och ett Barn; Sedhan en Quins Persohn, som adsisteras, och moste blifwa adsisterat af Fruentimber; Hwilket huru bequembt dedh altijdh ähr, till res graves står därhen. Nähr en sådan Legation som Muskowitesk ähr, och den begärer audientz hoos Drottningen sielf, han dedh för desse nations vanitet och phantasier skuldh fuller tillåthes, och nähr dedh skee skall, icke vthan medh store ceremonier, att göra Hennes Maij:ttz Persohn och Rijksens Stat deste venerablere. Men icke lätteligen och dedh ganske sellan. Elliest nähr sådane Legater som dhe Holsteniske ankomma, böre inthet föres för Drottningen; Ty dedh gifwer wår Stat in præsenti föracht, och gifwer till andre phantasier tillfälle; Dedh war en Legation, som allenast hörer för Regeringen, och behöfde inthet medh stoor solennitet att wedertages; Effter som dhe icke heller dhe Persohnerne wore, och eij heller deres werff af den natur, att dhe således hadhe behöffdz att respecteres. Wår Vnge Drottnings Persohn moste holles venerabel; och därjempte af Eder därhen sijs, att Regeringen och des krafft blifwer oförkränckt, och icke af androm vnder den Vnge Drottnings Nampn missbrukes till Regerings föracht och Rijkzsens præjudicium.
Min plicht emot Drottningen och Fäderneslandet, och mitt förtroende till Eder beweker mig, att schrifwa dette, och Eder dedh påminne; Elliest skulle Jagh inthet görat; Men försijr mig till Eder, att dedh icke tages till misstycke, och J doch göra däruthinnan, som J finna skäligst. ... Af Franckfurt am Meijn, den 4:de Augustj A:o 1633.
Eder godhe herrers
trogne tiänstwillige
Broder, Frände, Swåger
och Wen
AXELL
OXENSTIERN[A]
m. p. ...
With modernised spelling:
Välborne herrar, bröder, svägrar, fränder och tillförlåtliga goda vänner,
... Sist om drottningens livgeding, haver sin skäl att det Hennes Majestät inrymmes och undersåtarna tages i Hennes Majestäts plikt, dock så att den general ed och skyldighet de den unga drottning och Kronan äro förbundna med bliver exciperat, så de allmänna kontributioner utskrivningar och hjälper, eftersom jag icke rättare minns än att de äro undantagna i Hennes Majestäts livgedingsnotul.
Näst detta måste jag ändå en sak hos Eder mentionera: jag märker av Eder skrivelse att I hava låtit ryska sändebuden hava audientie hos Hennes Majestät Fröken själv. Detsamma förnimmer jag vara skett dem holstenska gesanter, som jag av ett deras brev till deras vänner haver förnummit. Nu låter jag den solennitet vara i sitt värde och ville fuller icke alldeles ogillat, dock så att I goda herrar dijudicera sakerna och personerna rätt.
Hennes Majestät är först omyndig och ett barn, sedan en kvinnsperson som assisteras och måste bliva assisterat av fruntimmer, vilket, huru bekvämt det alltid är, till res graves står därhän. När en sådan legation som muskovitsk är, och den begär audiens hos drottningen själv, han det för dessa nations vanitet och fantasiers skull fuller tillåtes, och när det ske skall, icke utan med stora ceremonier, att göra Hennes Majestäts person och Riksens stat desto venerablare. Men icke lättligen, och det ganska sällan.
Eljest, när sådana legater som de holstenska ankomma, böre inte föras för drottningen, ty det giver vår stat in præsenti förakt och giver till andra fantasier tillfälle. Det var en legation som allenast hör för Regeringen och behövde inte med stor solennitet att vedertagas eftersom de icke heller de personerna voro och ej heller deras värv av den natur att de således hade behövts att respekteras. Vår unga drottnings person måste hållas venerabel; och därjämte av Eder därhän ses att regeringen och dess kraft bliver oförkränkt och icke av androm under den unga drottnings namn missbrukas, till regerings förakt och Riksens præjudicium.
Min plikt emot drottningen och Fäderneslandet — och mitt förtroende till Eder — beveker mig att skriva detta och Eder det påminna, eljest skulle jag inte görat; men förser mig till Eder att det icke tages till misstycke, och I dock göra därutinnan som I finna skäligst. ... Av Frankfurt am Main, den 4 augusti anno 1633.
Eder goda herrars
trogne, tjänstvillige broder, frände, svåger och vän
Axel Oxenstiern[a], m. p. ...
French translation (my own):
Messieurs bien nés, mes frères, beaux-frères, parents et bons amis sûrs,
... Enfin, au sujet du douaire de la reine, il y a une raison pour que Sa Majesté soit accommodée et que les sujets soient pris en charge par ses devoirs, cependant, de manière à ce que le serment général et l'obligation auxquels ils sont liés envers la jeune reine et la Couronne, ainsi que les contributions, décharges et assistances générales soient exceptés, car je ne me souviens pas plus correctement que cela soit exclu dans l'accord sur le douaire de Sa Majesté.
A côté de cela, je dois encore vous dire une chose: j'apprends par votre lettre que vous avez permis aux envoyés russes d'avoir une audience avec Sa Majesté la Demoiselle elle-même. J'apprends que la même chose est arrivée aux émissaires du Holstein, comme je l'ai appris par une de leurs lettres à leurs amis. Or, je donne à cette solennité sa valeur, et je ne la désapprouverais certainement pas complètement, mais pour que vous, Messieurs, puissiez juger correctement les choses et les gens.
Sa Majesté est d'abord une mineure et une enfant, puis une femme qui est assistée et doit être assistée par des dames, ce qui, aussi pratique soit-il, comporte des problèmes graves. Lorsqu'une légation telle que celle de Moscovite vient et demande une audience à la reine elle-même, pour la vanité et les fantaisies de ces nations, cela est pleinement permis, et quand cela arrive, non sans de grandes cérémonies, de manière à rendre la personne de Sa Majesté et l'état du royaume d'autant plus vénérables. Mais ce ne doit pas être facile, et ce doit être très rare.
Au reste, quand des légats comme ceux du Holstein arrivent, il ne faut pas les amener devant la reine, car cela fait mépriser notre état actuel et donne lieu à des fantaisies. C'est une légation qui ne doit être entendue que par la régence et qui n'a pas besoin d'être reçue avec une grande solennité, car ce n'est ni la personne ni la nomination qui doivent les honorer de cette façon. La personne de notre jeune reine doit être tenue pour vénérable; et en même temps vous devez veiller à ce que le gouvernement et son pouvoir soient inviolables et qu'on n'en abuse pas au nom de la jeune reine, au mépris du gouvernement et au préjudice du royaume.
Mon devoir envers la reine et envers la patrie — et la confiance que j'ai en vous — m'incite à écrire ceci et à vous le rappeler, sinon je ne l'aurais pas fait; mais je m'assure que vous ne prendrez pas cela comme un déplaisir et que vous ferez ce que vous jugerez le plus raisonnable à cet égard. ... De Francfort-sur-le-Main, le 4 août 1633.
De vous, bons Messieurs,
le fidèle, servile frère, cousin, beau-frère et ami
Axel Oxenstierna, m. p. ...
English translation (my own):
Well-born gentlemen, brothers, brothers-in-law, kinsmen and reliable good friends,
... Finally, about the Queen's dower estate, there is a reason that Her Majesty should be accommodated and the subjects be taken into her duty, however, in a manner so that the general oath and obligation to which they are bound to the young Queen and the Crown, and also the general contributions, discharges and assistances are excepted, because I do not remember more correctly than that they are excluded in the agreement about Her Majesty's dower estate.
Next to this, I still have to mention one thing to you: I learn from your letter that you have allowed the Russian envoys to have an audience with Her Majesty the Lady herself. I learn the same thing to have happened with the Holstein emissaries, as I have learned from one of their letters to their friends. Now, I let that solemnity have its value, and I would certainly not completely disapprove of it — however, so that you good gentlemen judge things and people correctly.
Her Majesty is first a minor and a child, then she is a female who is assisted and must be assisted by ladies, which, however convenient it always is, stands to serious matters there. When such a legation as a Muscovite one comes, and it requests an audience with the Queen herself, for the sake of the vanity and fancies of these nations, it is fully permitted, and when it happens, not without great ceremonies, so as to make Her Majesty's person and the state of the Realm all the more venerable. But not easily, and quite rarely.
For the rest, when such legates as the ones from Holstein arrive, they should not be brought before the Queen because it gives our present state contempt and gives others occasion to fancies. It was a legation that should have been heard only by the regency and did not need to be received with great solemnity because they were neither the persons nor was the appointment of such a nature that they had to be respected in that way. The person of our young Queen must be held venerable; and at the same time you must ensure that the government and its power will be inviolable and not abused in the young Queen's name, to the contempt of the government and the prejudice of the kingdom.
My duty to the Queen and to the Fatherland — and my trust in you — moves me to write this and remind you of it, otherwise I would not have done it; but I assure myself that you will not take this as displeasing and that you will do what you think is most reasonable herein. ... From Frankfurt am Main, August 4, 1633.
You good gentlemen's
faithful, servile brother, cousin, brother-in-law and friend
Axel Oxenstierna, m. p. ...
Above: Kristina.
Above: Maria Eleonora.
Above: Axel Oxenstierna.
No comments:
Post a Comment