Source:
Recueil des gazettes nouvelles et relations de toute l'année 1633 (Nouvelles ordinaires du sixiesme aoust 1633), pages 317 to 318, published 1634; Gallica, Bibliothèque nationale de France
The report:
De Stettin, le 14. Iuillet 1633.
Chacun visite icy les preparatifz pour les obseques du deffunt Roy de Suede. Outre ses deux cercueilz, l'vn d'estain & l'autre d'argent, on luy fait vn Sceptre & vne Couronne d'or massif, tout couvertz de diamantz: 4. mil habits de dueil pour autant de soldatz, & 330. autres pour autant de gentilshommes de marque, montez sur des chevaux caparassonnez de mesme, portans chacun vne Cornette frangée d'or, tissuë au dedans de ses faitz plus memorables. Ils ont fait conroyer & appliquer sur vn cheval de bois, qui doit estre gardé dans vn lieu public, la peau de son grãd cheval de bataille sur lequel il estoit mõté en sa derniere journée de Lutzen, & qui mourut aussi de ses blesseures: voire ils remarquent (non sans admiration) que tous les chevaux lesquels il avoit montez durant sa vie sont morts peu de temps apres luy, comme reputans indigne de vivre invtiles, ou de porter apres vn si grand Roy, des personnes vulgaires.
With modernised spelling:
De Stetin, le 14 juillet 1633.
Chacun visite ici les préparatifs pour les obsèques du défunt roi de Suède. Outre ses deux cercueils, l'un d'étain et l'autre d'argent, on lui fait un sceptre et une couronne d'or massif, tout couverts de diamants; 4 mille habits de deuil pour autant de soldats et 330 autres pour autant de gentilhommes de marque, montés sur des chevaux caparaçonnés de même, portant chacun une cornette frangée d'or, tissue au dedans de ses faits plus mémorables. Ils ont fait conroier et appliquer sur un cheval de bois, qui doit être gardé dans un lieu public, la peau de son grand cheval de bataille sur lequel il était monté en sa dernière journée de Lützen, et qui mourut aussi de ses blessures. Voire, ils remarquent (non sans admiration) que tous les chevaux lesquels il avait montés durant sa vie sont morts peu de temps après lui, comme réputants indignes de vivre inutiles, ou de porter, après un si grand roi, des personnes vulgaires.
Swedish translation (my own):
Från Stettin, den 14 juli 1633.
Alla besöker här förberedelserna för den salige konungen av Sveriges begravning. Förutom hans två kistor, den ena av tenn och den andra av silver, gör de åt honom en spira och en krona av massivt guld, alla täckta med diamanter; 4,000 sorgkläder för lika många soldater och 330 andra för lika många herrar av mark, uppsatta på hästar kapariserade på samma sätt, var och en bärande en kornett kantad med guld, med sina mest minnesvärda gärningar invävda. De har applicerat det på en trähäst, som måste förvaras på allmän plats, skinnet på hans stora stridshäst som han hade rest på sin sista dag i Lützen och som också dog av hans sår. Visserligen anmärker man (inte utan beundran), att alla de hästar, som han ridit under sitt liv, dog en kort tid efter honom, ty de ansågs ovärdiga att leva värdelöst eller bära, efter en så stor konung, allmänna människor.
Alla besöker här förberedelserna för den salige konungen av Sveriges begravning. Förutom hans två kistor, den ena av tenn och den andra av silver, gör de åt honom en spira och en krona av massivt guld, alla täckta med diamanter; 4,000 sorgkläder för lika många soldater och 330 andra för lika många herrar av mark, uppsatta på hästar kapariserade på samma sätt, var och en bärande en kornett kantad med guld, med sina mest minnesvärda gärningar invävda. De har applicerat det på en trähäst, som måste förvaras på allmän plats, skinnet på hans stora stridshäst som han hade rest på sin sista dag i Lützen och som också dog av hans sår. Visserligen anmärker man (inte utan beundran), att alla de hästar, som han ridit under sitt liv, dog en kort tid efter honom, ty de ansågs ovärdiga att leva värdelöst eller bära, efter en så stor konung, allmänna människor.
English translation (my own):
From Stettin, July 14, 1633.
Everyone visits here the preparations for the funeral of the late King of Sweden. Besides his two coffins, one of tin and the other of silver, they are making for him a scepter and a crown of solid gold, all covered with diamonds; 4,000 mourning clothes for as many soldiers and 330 others for as many gentlemen of mark, mounted on horses caparisoned in the same way, each carrying a cornette fringed with gold, with his most memorable deeds woven within. They have applied it to a wooden horse, which must be kept in a public place, the skin of his great warhorse which he had mounted on his last day in Lützen, and on which also died of he wounds. Indeed, one remarks (not without admiration) that all the horses which he had ridden during his life died a short time after him, as they were deemed unworthy to live uselessly, or to carry, after such a great king, common persons.
Notes: Stettin is the German name for the town of Szczecin in what is now the West Pomeranian Voivodeship in Poland.
Streiff was a German Oldenburg horse and the one Gustav Adolf had been riding when he was killed during the Battle of Lützen. He survived the battle and was found afterwards wandering around the battlefield, having fled in terror back towards the other Swedes while the king lay behind him at the mercy of his killers. Streiff is even said to have mourned his master and refused to eat for three days afterwards. He was taken along to Wolgast, where he died in the spring of 1633, although it is not known whether he died from natural causes or if he had to be put down, but it probably was linked with the trauma from the battle, from losing his master, and from being trapped in all that chaos that he naturally had no way of coping with or understanding. His body was stuffed, taxidermied and taken back to Sweden along with Gustav Adolf's own embalmed body. Today Streiff can be seen on display at the Royal Armoury (Livrustkammaren) in Stockholm.
No comments:
Post a Comment