Sources:
Pages 323 to 325 in Brev från Johan Ekeblad till Christoffer Johansson Ekeblad 1639-1654, Uppsala University Library via the Alvin portal
Johan Ekeblads bref 1: Från Kristinas och Cromwells hof, page 62, published by Nils Sjöberg, 1911
WARNING: ANIMAL FIGHTS.
The letter excerpt:
... ett breff bekom iagh ifrån min k. Fk. med förra posten men med den senaste inga. Ähr iagh altså sinnad denna Reßan min k. Fk. avicera om thett hwad här, sedan mitt sidsta breff passerat ähr, som ähr först att här tartariske gesandter ankomna ähro 10 personer ähr Ambassaden stark. theras anbringan weet man intet, oansedt the reda en reßa hoß Hennes Mt audiens hafft haffua. thett ähr folk wthaff ringa Complimenter, och när någon wthaff dronningens folk kommer att besöka honum, springer han strax wppå bänken, och ther wthi står all hans Civilitet. han haffuer och ibland andra en tenkwerdig person med sigh hwilken honum tiänar för präst, speleman, och kock tillika. Jnstrumentet som han spelar på, skall wara en luta, men hon seer likare en ellak Citra. Hans present som han gaff åth dronningen war ett skabrak aff gull wirkat sådant som feldtmarskalken torstensons ähr som han har till sin turkiska sadel, om min k. Fk. then sedt haffuer. Eliest är här och ett wärdskap anstält som brukas i tyskland, hwaruthi allahanda personer distribueras med små sedlar. ähr altså Hennes Mt bleffuen en hollänsk tiänstpiga, och Hans Kongeliga Högheet en spanier, hertigh adolf en hollansk dräng, landtgreffuen en hollänsk wärd, Konigsmark en Förste, och altså bortåth till then engliska greffuen som ähr kammarherre hwilken ähr hoffnarr bleffuen. theßa måste alla kläda sigh effter sitt stånd och skall lekas nästkommande måndag eller dagen effter panquets och födelsedagen. Hans Kongelig Högheets panquet skiutes wp then ena dagen effter then andra. Eliest hade the åter biörnen wth i går till att strida med en åsna och en giord kar[l] på hwilken han doch ingen skada tillfoga. en liten getebock bleff och insläpt till honom, hwilken han tog och hölt honum wel en tim̃a emillan sina kloor och reff och slett honum att ingen annat tenkte än att han skulle hafft reffuet honum i 1000 styken. men, när han öffuergaff honum gick boken effuen så stålt dedan som tijt. kunna så iägarna ehwad the förebringa ingen lust med the diuren anställa. ... Hennes Mt änkiedroningen ähr något opaßligh. ...
Sjöberg's transcript of the letter excerpt:
Af Stokholm den 4 decembris 1650.
... Ett bref bekom jag ifrån min käre farkär med förra posten, men med den senaste inga.
Är jag alltså sinnad denna resan min käre farkär avicera om det, hvad här sedan mitt sista bref passeradt är, som är först, att här tartariske gesandter ankomna äro, 10 personer är ambassaden stark. Deras anbringan vet man intet, oansedt de redan en resa hos hennes majestät audiens haft hafva. Det är folk utaf ringa complimenter, och när någon utaf dronningens folk kommer att besöka honom, springer han strax uppå bänken, och där uti står all hans civilitet. Han hafver och ibland andra en tänkvärdig person med sig, hvilken honom tjänar för prest, speleman och kock tillika. Instrumentet, som han spelar på, skall vara en luta, men hon ser likare en elak citra. Hans present, som han gaf åt dronningen, var ett skabrak af gull virkadt, sådant som fältmarskalken Torstensons är, som han har till sin turkiska sadel, om min käre farkär den sett hafver.
Eljest är här ock ett värdskap anställt, som brukas i Tyskland, hvaruti allahanda personer distribueras med små sedlar. Är alltså hennes majestät blefven en holländsk tjänstpiga och hans kongeliga höghet en spanjor, hertig Adolf en hollänsk dräng, landtgreven en hollänsk värd, Konigsmark en förste, och alltså bortåt till den engliska grefven, som är kammarherre, hvilken är hofnarr blefven. Dessa måste alla kläda sig efter sitt stånd och skall lekas nästkommande måndag eller dagen efter panquets och födelsedagen. Hans kongelig höghets panquet skjutes upp den ena dagen efter den andra.
Eljest hade de åter björnen ut i går till att strida med en åsna och en gjord karl, på hvilken han dock ingen skada tillfoga. En liten getabock blef och insläppt till honom, hvilken han tog, och hölt honom väl en timma emellan sina klor och ref och slet honom, att ingen annat tänkte, än att han skulle haft refvet honom i 1000 stycken. Men när han öfvergaf honom, gick bocken äfven så stolt dädan som dit. Kunna så jägarna, ehvad de förebringa, ingen lust med de djuren anställa.
... Hennes majestät änkedronningen är något opasslig. ...
Joan Ekeblad.
With more modernised spelling:
Av Stockholm, den 4 decembris 1650.
... Ett brev bekom jag ifrån min käre farkär med förra posten, men med den senaste inga.
Är jag alltså sinnad denna resan min käre farkär avisera om det, vad här sedan mitt sista brev passerat är, som är först att här tartarska gesanter ankomna äro, 10 personer är ambassaden stark. Deras anbringan vet man inte, oansett de redan en resa hos Hennes Majestät audiens haft hava. Det är folk utav ringa komplimanger, och när någon utav drottningens folk kommer att besöka honom, springer han strax uppå bänken, och däruti står all hans civilitet. Han haver ock ibland andra en tänkvärdig person med sig, vilken honom tjänar för präst, spelman och kock tillika. Instrumentet som han spelar på skall vara en luta, men hon ser likare en elak cittra. Hans present, som han gav åt drottningen, var ett skabrak av gull virkat, sådant som fältmarskalken Torstenssons är, som han har till sin turkiska sadel, om min käre farkär den sett haver.
Eljest är här ock ett värdskap anställt, som brukas i Tyskland, varuti allahanda personer distribueras med små sedlar. Är alltså Hennes Majestät bleven en holländsk tjänstpiga och Hans Kungliga Höghet en spanjor, hertig Adolf en hollänsk dräng, landtgreven en hollänsk värd, Königsmarck en furste, och alltså bortåt till den engelske greven, som är kammarherre, vilken är hovnarr bleven. Dessa måste alla kläda sig efter sitt stånd och skall lekas nästkommande måndag eller dagen efter banketts och födelsedagen. Hans Kungliga Höghets bankett skjutes upp den ena dagen efter den andra.
Eljest hade de åter björnen ut igår till att strida med en åsna och en gjord karl, på vilken han dock ingen skada tillfoga. En liten getabock blev och insläppt till honom, vilken han tog, och hölt honom väl en timma emellan sina klor och rev och slet honom, att ingen annat tänkte än att han skulle haft revet honom i 1000 stycken. Men när han övergav honom, gick bocken även så stolt dädan som dit. Kunna så jägarna, evad de förebringa, ingen lust med de djuren anställa.
... Hennes Majestät änkedrottningen är något opasslig. ...
Johan Ekeblad.
French translation (my own):
Stockholm, le 4 décembre 1650.
... J'ai reçu une lettre de mon cher père avec l'ordinaire précédent, mais rien dans le dernier.
J'ai donc l'intention de faire ce voyage, mon cher père, pour vous informer de ce qui s'est passé ici depuis ma dernière lettre, dont la première est que des émissaires tartares sont arrivés ici, l'ambassade compte 10 personnes. Leur but n'est pas connu, mais quoi qu'il en soit, ils se sont déjà rendus à l'audience de Sa Majesté. Ce sont des gens de bas compliments, et quand un des gens de la reine vient lui rendre visite, il court jusqu'au banc, et c'est là toute sa civilité. Il a aussi, entre autres, avec lui une personne de confiance qui lui sert à la fois de prêtre, de musicien et de cuisinier. L'instrument dont il joue est censé être un luth, mais il ressemble plus à une mauvaise cithare. Son présent, qu'il fit à la reine, était un fourreau d'or, comme celui du général Torstensson, qu'il a pour sa selle turque, si mon cher père l'a vu.
Pour le reste, un divertissement hébergé est également mis en place ici, comme c'est la coutume en Allemagne, dans lequel de petites notes sont distribuées à toutes sortes de personnes. Ainsi Sa Majesté est devenue une domestique hollandaise et Son Altesse Royale un Espagnol, le duc Adolphe un paysan hollandais, le landgrave un hôte hollandais, Königsmarck un prince, et ainsi de suite jusqu'au comte anglais, qui est chambellan et est devenu bouffon de cour. Ils doivent tous s'habiller selon leur statut et doivent jouer le lundi suivant ou le lendemain du banquet et de l'anniversaire. Le banquet de Son Altesse Royale a été différé un jour après l'autre.
Pour le reste, ils ont ressorti l'ours hier pour se battre avec un âne et un mannequin, auquel il n'a pourtant fait aucun mal. On lui fit entrer un petit bouc, qu'il prit, et il le tenait pendant une heure entre ses griffes et le déchira, de sorte que personne ne pensa autrement qu'il l'aurait déchiré en mille morceaux. Mais quand il l'a quitté, le bouc s'est aussi éloignée aussi fièrement qu'il était venu. Ainsi, les chasseurs, quoi qu'ils offrent, ne peuvent obtenir aucun désir de ces animaux.
... Sa Majesté la reine-mère est quelque peu indisposée. ...
Jean Ekeblad.
English translation (my own):
Stockholm, December 4, 1650.
... I received a letter from my dear Father with the previous post, but nothing in the latest.
I therefore intend this journey, my dear Father, to inform you of what has happened here since my last letter, first of which is that Tartar emissaries have arrived here, the embassy is 10 people strong. Their purpose is not known, but regardless they have already traveled to Her Majesty's audience. They are people of low compliments, and when one of the Queen's people comes to visit him, he runs right up to the bench, and therein lies all his civility. He also has, among others, a trustworthy person with him who serves him as priest, musician and cook at the same time. The instrument he plays is supposed to be a lute, but it looks more like a bad zither. His present, which he gave to the Queen, was a scabbard made of gold, such as Field Marshal Torstensson's, which he has for his Turkish saddle, if my dear father has seen it.
For the rest, a hosted entertainment is also being set up here, as is the custom in Germany, in which small notes are distributed to all kinds of people. So Her Majesty has become a Dutch maid and His Royal Highness a Spaniard, Duke Adolf a Dutch peasant, the Landgrave a Dutch host, Königsmarck a prince, and so on to the English count, who is a chamberlain and has become a court jester. They must all dress according to their status and must play on the following Monday or the day after the banquet and the birthday. His Royal Highness's banquet was postponed one day after another.
For the rest, they brought the bear out again yesterday to fight with a donkey and a mannequin, to which he did no harm, however. A little he-goat was let in to him, which he took, and he held him for an hour between his claws and ripped and tore him, so that no one thought otherwise than that he would have torn him into 1,000 pieces. But when he left him, the goat also walked away just as proudly as he came. So the hunters, whatever they offer, cannot get any desire out of those animals.
... Her Majesty the Dowager Queen is somewhat indisposed. ...
Johan Ekeblad.
Above: Kristina.
_-_Nationalmuseum_-_39839.tif.jpg)
Above: Maria Eleonora.
Above: Johan Ekeblad.
Above: Christoffer Ekeblad.
No comments:
Post a Comment