Samuel Chappuzeau on Kristina's 1656 visit to France

Source:

L'Europe vivante, ou relation nouvelle historique & politique de tous ses estats, page 525, by Samuel Chappuzeau, 1667

https://books.google.com/books?id=XqBjAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=christine+1661&source=gbs_navlinks_s

The account:

L'Entrée de la Reine Christine à Paris se fit sur la fin de l'année 1656. Le Roy en êtoit absent: mais les ordres furent donnez pour la receuoir auec toute la magnificence possible[.] Elle eut de la peine à entrer, tant étoit grande la foule du peuple, qui eut la curiosité de voir cette Reine dont toute l'Europe a tant parlé. De Paris elle se rendit à Chantilly, où le Cardinal Mazarin la vint receuoir, & où elle reconnût le Roy & Monsieur son frere, qui se cachoient entre quelques jeunes Seigneurs. De là elle fut conduite au Château de Fayelle, où la Cour se rendit, & qui fut choisi pour cette celebre entrevuë; d'où elle se rendit à Compiegne, là où le Roy faisoit alors son sejour.

With modernised spelling:

L'entrée de la reine Christine à Paris se fit sur la fin de l'année 1656. Le roi en était absent, mais les ordres furent donnés pour la recevoir avec toute la magnificence possible. Elle eut de la peine à entrer, tant était grande la foule du peuple qui eut la curiosité de voir cette reine dont toute l'Europe a tant parlé. De Paris elle se rendit à Chantilly, où le cardinal Mazarin la vint recevoir, et où elle reconnut le roi et Monsieur son frère, qui se cachaient entre quelques jeunes seigneurs. De là elle fut conduite au château de Fayelle, où la cour se rendit, et qui fut choisi pour cette célèbre entrevue, d'où elle se rendit à Compiègne, là où le roi faisait alors son séjour.

Swedish translation (my own):

Drottning Kristinas intåg i Paris skedde i slutet av 1656. Konungen var frånvarande, men order ändå gavs att ta emot henne med all möjlig magnificens. Hon hade svårt att komma in, sådan var skaran av människor som var nyfikna på att se denna drottning som hela Europa hade talat så mycket om. Från Paris gick hon till Chantilly, dit kardinal Mazarin kom för att ta emot henne, och där hon kände igen konungen och monsieur hans bror, som gömde sig bland några unga herrar. Därifrån fördes hon till château de Fayelle, dit hovet gick, och som valdes för denna berömda entrevue, varifrån hon gick till Compiègne, där konungen då vistades.

English translation (my own):

Queen Kristina's entry into Paris took place at the end of 1656. The King was absent, but orders were given to receive her with all possible magnificence. She had difficulty entering, such was the crowd of people who were curious to see this queen of whom all Europe had spoken so much. From Paris she went to Chantilly, where Cardinal Mazarin came to receive her, and where she recognised the King and Monsieur his brother, who were hiding among some young lords. From there she was taken to the château de Fayelle, where the court went, and which was chosen for this famous interview, from where she went to Compiègne, where the King was then staying.

Above: Kristina.

Samuel Chappuzeau on Kristina's abdication, June 6/16 (New Style), 1654

Source:

L'Europe vivante, ou relation nouvelle historique & politique de tous ses estats, page 508, by Samuel Chappuzeau, 1667

https://books.google.com/books?id=XqBjAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=christine+1661&source=gbs_navlinks_s

The account:

Christine Reine de Suede, vnique heritiere du grand Gustaue, le 16. Iuin l'an 1654. abandonna la Couronne à Charles Gustaue Comte Palatin son Cousin Germain. Le Sceptre Suedois qui étoit tombé en quenouïlle passa de la sorte en des mains qui le firent bien valoir.

With modernised spelling:

Christine, reine de Suède, unique héritière du grand Gustave, le 16 juin l'an 1654 abandonna la Couronne à Charles-Gustave, comte palatin, son cousin germain. Le sceptre suédois, qui était tombé en quenouille, passa de la sorte en des mains qui le firent bien valoir.

Swedish translation (my own):

Kristina, Sveriges drottning, ensam arvtagerskan till den store Gustav, övergav den 16 juni 1654 Kronan till Karl Gustav, pfalzgreve, sin kusin. Den svenska spiran, som hade fallit på rockhuvudet, övergick därmed i händer som gjorde den välkänd.

English translation (my own):

Kristina, Queen of Sweden, sole heiress of the great Gustav, on June 16, 1654, abandoned the Crown to Karl Gustav, Count Palatine, her cousin-german. The Swedish scepter, which had fallen on its distaff, thus passed into hands which made it well known.

Above: Kristina.

Above: Karl Gustav.

Samuel Chappuzeau on Kristina, year 1667

Source:

L'Europe vivante, ou relation nouvelle historique & politique de tous ses estats, pages 229 to 231, by Samuel Chappuzeau, 1667

https://books.google.com/books?id=XqBjAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=christine+1661&source=gbs_navlinks_s

The account:

La Reine Christine Fille de Gustaue Adolphe Roy de Suede & de Marie Eleonor fille de Iean Sigismond Electeur de Brandebourg a epuisé durant les premieres années de son regne toutes les loüanges des Hommes, & merité toute leur veneration. Les grans changemens de sa vie & toutes ses courses qui depuis qu'elle eut quitté la couronne ont partagé les esprits qui en ont parlé diuersement, n'empeschent pas qu'elle ne soit toûjours vne tres grande Princesse; & qu'elle n'ayt toûjours ces mémes qualitez qui luy ont fait rendre des hommages de tout l'Vniuers. Son abdication a esté sans doute vn secret du Cabinet où peu de personnes ont eu part; & quoy que tout le Monde en ayt parlé & en parle encore, ie n'examine point tous les ressorts de cette conduitte, & ie sçay le respect qu'il faut auoir pour des mysteres de Religion & d'Estat. Ie puis dire seulement qu'autant que le Prince Palatin, depuis Roy de Suede, s'est montré grand Capitaine, autant a t-il fait parêtre qu'il etoit grand Politique, puis que tandis que la Reine sa Cousine seule Heritiere du Grand Gustaue donnoit peut étre trop de tems à quelques Illustres Sçauans qu'elle auoit appellez de France & des Prouinces vnies, mais de qui elle ne pouuoit apprendre l'art de regner; il donnoit tout le soin à la connoissance des affaires & aux Senateurs qui ne vouloient qu'vn Chef sçauant dans la guerre, & se mit de la sorte adroitement la Couronne sur la teste sans peine & sans bruit. Toute l'Europe est assez instruite des grandes qualitez de cette Reine, qui ne void rien au dessus de cette vaste imagination qu'elle ne sçauroit remplir. Elle s'est fait admirer en Flandres, en France & en Italie. Tous les Roys & tous les Princes se sont efforcez de luy témoigner l'estime qu'ils en faisoient; & depuis qu'elle passe de la Religion Protestante à la Religion Romaine, elle a fait plus de sejour à Rome qu'en tout autre lieu[.] Elle en est partie depuis quelques mois pour se rendre à la Diete de Stokolm; mais si elle y demande l'exercice public de la Religion qu'elle a embrassée, plusieurs doutent qu'elle l'obtienne aisement. Tous les Cabinets des curieux & tous nos Historiens modernes sont remplis des portraits de cette Reine, & pour acheuer icy le mien, ie n'ay qu'à âjoûter qu'encore que sa taille soit mediocre, & qu'elle n'ayt pas tous les traits de visage egalement beaux, vne Majesté regne en toute sa personne qui imprime du respect & de la crainte; & ceux à qui elle parle, ou sur qui elle iette seulement les yeux ont de la peine à en soûtenir l'éclat.

With modernised spelling:

La reine Christine, fille de Gustave-Adolphe, roi de Suède, et de Marie-Éléonore, fille de Jean-Sigismond, électeur de Brandebourg, a épuisé durant les premières années de son règne toutes les louanges des hommes et mérité toute leur vénération. Les grands changements de sa vie, et toutes ses courses qui depuis qu'elle eut quitté la Couronne ont partagé les esprits qui en ont parlé diversement, n'empêchent pas qu'elle ne soit toujours une très grande princesse, et qu'elle n'ait toujours ces mêmes qualités qui lui ont fait rendre des hommages de tout l'univers.

Son abdication a été sans doute un secret du cabinet, où peu de personnes ont eu part; et quoique tout le monde en ait parlé et en parle encore, je n'examine point tous les ressorts de cette conduite, et je sais le respect qu'il faut avoir pour des mystères de religion et d'État. Je puis dire seulement qu'autant que le prince palatin, depuis roi de Suède, s'est montré grand capitaine, autant a-t-il fait paraître qu'il était grand politique, puisque tandis que la reine sa cousine, seule héritière du Grand Gustave, donnait peut-être trop de temps à quelques illustres savants qu'elle avait appelés de France et des Provinces-Unies, mais de qui elle ne pouvait apprendre l'art de régner. Il donnait tout le soin à la connaissance des affaires et aux sénateurs, qui ne voulaient qu'un chef savant dans la guerre, et se mit de la sorte adroitement la couronne sur la tête sans peine et sans bruit.

Toute l'Europe est assez instruite des grandes qualités de cette reine, qui ne voit rien au-dessus de cette vaste imagination qu'elle ne saurait remplir. Elle s'est fait admirer en Flandre, en France et en Italie. Tous les rois et tous les princes se sont efforcés de lui témoigner l'estime qu'ils en faisaient; et depuis qu'elle passe de la religion protestante à la religion romaine, elle a fait plus de séjour à Rome qu'en tout autre lieu. Elle en est partie depuis quelques mois pour se rendre à la Diète de Stockholm, mais si elle y demande l'exercice public de la religion qu'elle a embrassée, plusieurs doutent qu'elle l'obtienne aisément.

Tous les cabinets des curieux et tous nos historiens modernes sont remplis des portraits de cette reine, et pour achever ici le mien, je n'ai qu'à ajouter qu'encore que sa taille soit médiocre et qu'elle n'ait pas tous les traits de visage également beaux, une majesté régne en toute sa personne, qui imprime du respect et de la crainte; et ceux à qui elle parle, ou sur qui elle jette seulement les yeux, ont de la peine à en soutenir l'éclat.

Swedish translation (my own):

Drottning Kristina, dotter till Gustav Adolf, Sveriges konung, och Maria Eleonora, dotter till Johan Sigismund, kurfurste av Brandenburg, utmattade under de första åren av sin regering alla människors lovord och förtjänade all deras vördnad. De stora förändringarna i hennes liv, och alla hennes ärenden som sedan hon lämnade Kronan har delat de sinnen som har talat om dem olika, hindrar henne inte från att fortfarande vara en mycket stor prinsessa och från att fortfarande ha samma egenskaper som har fått henne att hyllas från hela världen.

Hennes abdikation var utan tvekan en kabinettshemlighet, som få människor hade del i; och fastän alla har talat om det och fortfarande talar om det, undersöker jag inte alla källorna till detta beteende, och jag vet vilken respekt man måste ha för religionens och Statens mysterier. Jag kan bara säga att lika mycket som pfalzgreven, sedan konung av Sverige, visade sig vara en stor kapten, så fick han det också att framstå som att han var en stor politiker, eftersom medan drottningen, hans kusin, den enda arvtagerskan till den store Gustav, kanske gav för mycket tid åt några lysande forskare som hon kallat från Frankrike och de förenade provinserna, men av vilka hon inte kunde lära sig konsten att härska. Han gav all omsorg åt sakkunskapen och rådsmännen, som endast ville ha en lärd ledare i kriget, och satte på så sätt skickligt kronan på hans huvud utan svårighet och utan buller.

Hela Europa är väl underrättat om de stora egenskaperna hos denna drottning, som inte ser något över denna enorma fantasi som hon inte kan uppfylla. Hon har beundrats i Flandern, Frankrike och Italien. Alla konungar och alla furstar har strävat efter att visa henne den aktning de hade för henne; och sedan hon övergick från den protestantiska religionen till den romerska religionen, har hon tillbringat mer tid i Rom än på någon annan plats. Hon reste därifrån för några månader sedan för att gå till Riksdagen i Stockholm, men om hon ber om offentlig utövande av den religion hon har anammat är det många som tvivlar på att hon lätt kommer att få den.

Alla kuriosakabinetter och alla våra moderna historiker är fyllda med porträtt av denna drottning, och för att avsluta mina här måste jag bara tillägga att även om hennes storlek är medelmåttig och hon inte har alla ansiktsdrag lika vackra, råder en majestät i hela hennes person, vilket imponerar respekt och rädsla; och de som hon talar till, eller som hon bara kastar blicken på, har svårt att motstå hennes briljans.

English translation (my own):

Queen Kristina, daughter of Gustav Adolf, King of Sweden, and Maria Eleonora, daughter of Johann Sigismund, Elector of Brandenburg, exhausted during the first years of her reign all the praises of men and deserved all their veneration. The great changes in her life, and all her errands which since she left the Crown have shared the minds who have spoken of them differently, do not prevent her from still being a very great princess, and from still having these same qualities which have made her be paid homage from all over the world.

Her abdication was undoubtedly a cabinet secret, in which few people had a share; and although everyone has talked about it and is still talking about it, I do not examine all the sources of this conduct, and I know the respect that one must have for the mysteries of religion and State. I can only say that as much as the Prince Palatine, since King of Sweden, showed himself to be a great captain, he also made it appear that he was a great politician, since while the Queen, his cousin, the only heiress of the great Gustav, perhaps gave too much time to some illustrious scholars whom she had called from France and the United Provinces, but from whom she could not learn the art of ruling. He gave all the care to the knowledge of affairs and to the senators, who only wanted a learned leader in the war, and in this way skillfully placed the crown on his head without difficulty and without noise.

All of Europe is well informed of the great qualities of this queen, who sees nothing above this vast imagination which she cannot fulfill. She has been admired in Flanders, France and Italy. All the kings and all the princes have endeavoured to show her the esteem they had for her; and since she passed from the Protestant religion to the Roman religion, she has spent more time in Rome than in any other place. She left there a few months ago to go to the Riksdag in Stockholm, but if she asks for the public exercise of the religion she has embraced, many doubt that she will easily obtain it.

All the cabinets of curiosities and all our modern historians are filled with portraits of this queen, and to finish mine here, I only have to add that although her size is mediocre and she does not have all the facial features equally beautiful, a majesty reigns in her whole person, which impresses respect and fear; and those to whom she speaks, or on whom she only casts her eyes, have difficulty withstanding her brilliance.

Above: Kristina.

Jonas Petri's diary entry, dated August 22/September 1 (Old Style), 1650

Source:

Nya handlingar rörande Skandinaviens historia, volume 22, pages 138/139 to 141, Hörbergska Boktryckeriet, 1837

https://runeberg.org/hrsh/22/0144.html

The diary entry:

Dhen 22 Augusti ... gick iag ifrå Här Gustaff Horns hws till Capitelet, dher allenast dhå försambladhe woro menige presteskapet, exceptis Episcopis, dher till at consultera sin emellan om dhe högwictige saker, som dhå på ferde woro. Refereradhe och somblige, hurw presteskapet till liffuet aff adelen hotas. J synnerhett förtälde M. Magnus Jonæ, Episcopi Scarensis filius, hurw een aff dhe höge Herrarna haffuer sagdt, nödigt wara vtmunstra dhe ohyrorna (:presteskapet förståandes:) och låta swärdet gå öffuer huffuodet på dhem, och annat sådant, som åtskillige refererade. J dhet samma kom vtskåt aff bönderna till oss på Capitelet, oss wänligen föredragandes, hurw dhe dagen tilförne haffua warit hoos H. K. M:tt, wår allernådigaste Drotning, 1:0 begiärandes remission på vtlagorna, dhet H. K. M:tt haffuer sigh sagt wilia giöra, så wijda Rijckzsens stat kan tålat; 2:0 Begiärat, ath Kronones Godz änteligen måtthe till Cronan ighen komma; dher till H. K. M:tt haffuer swarat, sigh dhet icke kunna giöra, effter hon adelen dher på haffuer breff och Segell giffuit, och kan icke ryggia sin ord, och ath bönderna skulle dher om icke tala, så framft dhe wilia haffua H. K. M:ttz gunst. 3:0 Haffua dhe begiärat, H. K. M:tt wille sig medh H. F. Nåde, Hertig Carl, inlåta vthi ectenskap, och förmedelst Gudz wälsignelse medh honom liffzfructh bekomma; dher till H. K. M:tt allenast swarade, »H. F. Nåde snart wara förwäntandes.« 4:0 Haffua dhe sagdt, om här bleffuo någre arffurstar i Rijket, hwar skole dhe tagha sitt vnderhåll? Dher till haffuer H. K. M:tt för dhenne gången föga swarat. Men bönderna haffua ganska eenträgit stååt dher vppå, ath godzsen måtthe revoceras. H. K. M:tt wilia dhe allenast till öffuerhett haffua och ingalunda adelen. H. K. M:tt swarade, ath hon är bådhe adelens och theras öffuerhett, fast dhe äro vnder adelen. Men bönderna höllo fort och sadhe, dhe allenast wille wara vnder H. K. M:ttz regemente och icke vnder adelen. 5:0 Befalte H. K. M:tt, dhe wille sigh accomodera och medh presteskapet och Borgarna genom vtskåt, effter een dagz förlöpande, åther H. K. M:tt besökia och widare talas weder. 6:0 Effter dhenna berättelse kunne presteskapet (:effter theras Præses intet war tilstädes:) inthet mera dhem swara, vthan sadhe ath dhe medh dhem wille enhellige wara vthi alt dhet, som länder Gudz nampn till ähra, H. K. M:ttz myndighet till styrkia och respect, fäderneslandet till nytta och wälfärd. Bleff så beslutit, at twå aff presteskapet, twå aff borgarna, twåå aff bönderna klockan tw effter middag skole gåå till Reverendiss. D. Archiepiscopum, wår Præsidem, och wijdare sigh om dhetta ährandet samsättia, och hwad nödigt wara besluta. ...

With modernised spelling:

Den 22 augusti ... gick jag ifrå herr Gustaf Horns hus till Kapitelet, där allenast då församlade voro meniga prästerskapet, exceptis episcopis, där till att konsultera sinsemellan om de högviktiga saker som då på färde voro. Refererade ock somliga huru prästerskapet till livet av adeln hotas. I synnerhet förtälte magister Magnus Jonæ, episcopi scarensis filius, huru en av de höga herrarna haver sagt nödigt vara utmunstra de ohyrorna (prästerskapet förståendes) och låta svärdet gå över huvudet på dem, och annat sådant, som åtskilliga refererade.

I detsamma kom utskott av bönderna till oss på Kapitelet, oss vänligen föredragandes huru de dagen tillförne hava varit hos Hennes Kungliga Majestät vår allernådigste drottning, 1. begärandes remission på utlagorna, det Hennes Kungliga Majestät haver sig sagt vilja göra, såvida Riksens stat kan tålat.

2. Begärt att Kronones gods äntligen måtte till Kronan igen komma; därtill Hennes Kungliga Majestät haver svarat sig det icke kunna göra, efter hon adeln därpå haver brev och sigill givit och kan icke rygga sin ord, och att bönderna skulle därom icke tala, såframt de vilja hava Hennes Kungliga Majestäts gunst.

3. Hava de begärt Hennes Kungliga Majestät ville sig med Hans Furstliga Nåde, hertig Karl, inlåta uti äktenskap och förmedelst Guds välsignelse med honom livsfrukt bekomma; därtill Hennes Kungliga Majestät allenast svarade: »Hans Furstliga Nåde snart vara förväntandes.«

4. Hava de sagt: om här bleve några arvfurstar i Riket, var skulle de taga sitt underhåll? Därtill haver Hennes Kungliga Majestät för denna gången föga svarat, men bönderna hava ganska enträget stått däruppå, att godsen måtte revoceras. Hennes Kungliga Majestät vilja de allenast till överhet hava och ingalunda adeln. Hennes Kungliga Majestät svarade att hon är både adelns och deras överhet, fast de äro under adeln. Men bönderna höllo fort och sade de allenast ville vara under Hennes Kungliga Majestäts regemente och icke under adeln.

5. Befallte Hennes Kungliga Majestät de ville sig ackomodera och med prästerskapet och borgarna genom utskott, efter en dags förlöpande, åter Hennes Kungliga Majestät besöka och vidare talas veder.

6. Efter denna berättelse kunne prästerskapet (efter deras præses inte var tillstädes) inte mera dem svara, utan sade att de med dem ville enhälliga vara uti allt det som länder Guds namn till ära, Hennes Kungliga Majestäts myndighet till styrka och respekt, Fäderneslandet till nytta och välfärd. Blev så beslutet att två av prästerskapet, två av borgarna, två av bönderna klockan tu efter middag skole gå till reverendissimum dominum archiepiscopum, vår præsidem, och vidare sig om detta ärendet samsätta och vad nödigt vara besluta. ...

French translation (my own):

Le 22 août ... je suis allé de la maison de M. Gustave Horn au Capitole, où seulement à cette époque le clergé de base, à l'exception des évêques, était rassemblé, là pour se consulter sur les questions de grande importance qui étaient alors en cours. Certains ont aussi raconté à quel point le clergé est menacé par la noblesse. En particulier, M. Magnus Jonæ, fils de l'évêque de Skara, raconta comment l'un des grands seigneurs avait dit qu'il fallait chasser ces monstres (comme le comprenait le clergé) et laisser l'épée passer au-dessus de leurs têtes, et d'autres de telles choses, comme plusieurs l'ont dit.

Au même moment, un comité de paysans vint nous voir au Capitole, nous racontant gentiment comment ils avaient servi la veille auprès de Sa Majesté Royale notre très gracieuse reine, 1. demandant la remise des valeurs aberrantes, que Sa Majesté Royale avait dit qu'elle le ferait, aussi longtemps que l'état du royaume pourrait durer.

2. Ils ont demandé que les domaines de la Couronne puissent finalement revenir à la Couronne, ce à quoi Sa Majesté Royale a répondu qu'elle ne pouvait pas le faire, car elle avait donné à la noblesse une lettre et un sceau et ne pouvait pas revenir sur sa parole, et que le les paysans ne devraient pas en parler tant qu'ils veulent la faveur de Sa Majesté Royale.

3. Ils ont demandé que Sa Majesté royale souhaite contracter mariage avec Sa Grâce, le duc Charles, et, par la bénédiction de Dieu, obtenir avec lui le fruit de la vie; à quoi Sa Majesté Royale se contenta de répondre: «Sa Grâce sera bientôt attendue.»

4. Ils dirent: s'il y avait des princes héréditaires dans le royaume, où trouveraient-ils leur entretien? A cela, Sa Majesté Royale ne répondit cette fois que peu, mais les paysans insistèrent très fortement pour que les domaines soient révoqués. Ils veulent seulement que Sa Majesté Royale gouverne, et pas du tout la noblesse. Sa Majesté Royale a répondu qu'elle était à la fois la noblesse et leur autorité, bien qu'elles soient sous la noblesse. Mais les paysans tenaient bon et disaient qu'ils voulaient seulement être sous le règne de Sa Majesté Royale et non sous celui de la noblesse.

5. Sa Majesté Royale ordonna qu'ils s'accommodent eux-mêmes ainsi qu'avec le clergé et les bourgeois par le biais de comités, après l'avancement de la journée, et qu'ils rendraient de nouveau visite à Sa Majesté Royale et en discuteraient davantage.

6. Après cette histoire, le clergé (puisque leurs présidents n'étaient pas présents) ne pouvait plus leur répondre, mais disait qu'il voulait être unanime avec eux dans tout ce qui contribue à la gloire du nom de Dieu, à l'autorité, à la force et au respect de Sa Majesté Royale, et au bénéfice et au bien-être de la Patrie. Il fut donc décidé que deux membres du clergé, deux bourgeois, deux paysans, se rendraient à deux heures de l'après-midi chez le très révérend archevêque, notre président, pour discuter davantage de la question et décider de ce qui serait nécessaire. ...

English translation (my own):

On August 22 ... I went from Lord Gustaf Horn's house to the Capitol, where only at that time the rank-and-file clergy, except the bishops, were assembled, there to consult among themselves about the matters of great importance which were then in progress. Some also told of how the clergy is threatened by the nobility is threatened. In particular, Mr. Magnus Jonæ, the son of the Bishop of Skara, told how one of the high lords had said it was necessary to cast out those monsters (as the clergy understood) and let the sword pass over their heads, and other such things, as several told.

At the same time, a committee of the peasants came to us at the Capitol, kindly reporting to us how they had served the previous day with Her Royal Majesty our most gracious Queen, 1. requesting remission of the outliers, which Her Royal Majesty had said she would do, as long as the state of the kingdom could endure.

2. They requested that the Crown estates may finally revert to the Crown, to which Her Royal Majesty replied that she could not do it, as she had given the nobility a letter and seal and could not go back on her word, and that the peasants should not speak about it as long as they wanted Her Royal Majesty's favour.

3. They requested that Her Royal Majesty wish to enter into marriage with His Princely Grace, Duke Karl, and, through God's blessing, obtain the fruit of life with him; to which Her Royal Majesty merely replied: "His Princely Grace will soon be expected."

4. They said: if there were any hereditary princes in the kingdom, where would they get their maintenance? To this, Her Royal Majesty this time made little reply, but the peasants quite strongly insisted that the estates must be revoked. They only want Her Royal Majesty to rule, and not the nobility at all. Her Royal Majesty replied that she is both the nobility and their authority, although they are under the nobility. But the peasants held fast and said they only wanted to be under Her Royal Majesty's reign and not under that of the nobility.

5. Her Royal Majesty commanded that they accommodate themselves and with the clergy and burghers through committees, after the progress of a day, and that they would again visit Her Royal Majesty and they would discuss it further.

6. After this story, the clergy (since their presidents were not present) could no longer answer them, but said that they wanted to be unanimous with them in all that contributes to the glory of God's name, to Her Royal Majesty's authority, strength and respect, and to the benefit and welfare of the Fatherland. So it was decided that two of the clergy, two of the burghers, two of the peasants, at two o'clock in the afternoon, should go to the Most Reverend Lord Archbishop, our president, and discuss the matter further and decide what was necessary. ...

Above: Kristina.

Jonas Petri's diary entry, dated August 21/31 (Old Style), 1650

Source:

Nya handlingar rörande Skandinaviens historia, volume 22, pages 134 to 138, Hörbergska Boktryckeriet, 1837

https://runeberg.org/hrsh/22/0140.html

The diary entry:

Dhen 21 Augusti war Sessio på Capitelet; dhå war handlat och talat dhetta effterföliandhe.

1:0 Refererade D. D. Johannes Therserus, Professor Vpsaliensis, hwadh som han och dhe andhre aff giordhe presteskapens vtskåt taladhe medh H. K. M:tt, wår allernådigaste Drotning, dhet dhem vthi Commission aff Consistorio giffuit war. 1:0 Tackadhe han H. K. M:tt för sin benevolentia och höghe gunst emoot presteskapet, tilsadhe H. K. M:tt på presteskapzens wägnar ighen all vnderdånig tiänst och lydno. 2:0 Sädan begiärte han vnderdåneligen för presteskapet i Städerna, medh alla dhe dher i Academier, Gymnasier och Scolar arbeta, dhe måtte bliffua widh dhen wanlige accijsen, och icke dubbel accijs giffua, som borgeskapet för sitt stånd bewiliat haffuer. 3:0 Begiärte han och ath Landzpresterna bliffua aff medh Mantals quarnatuls peningar och boskapzskatthen. Dher till H. K. M:tt swaradhe: 1:0 Sigh wilia favera ministerio i all måttho hon kan. 2:0 Fördublade Accijsen kan hon icke wäll affstå medh, vthan presteskapet i städerna måtthe dhen vtgiffua, eliest fölgde dher någre inconsequentije dher aff, i synnerhett at adelen i städerna, enkannerligen här i Stockholm, som månge Herrar boo, wille sigh och vndraga, dher aff Cronan eenn merkelig skadha tagha kunne. 3:0 Mantalz quarnatuls peningar angåendes, ähr een (:sadhe H. K. M:tt:) perpetuell skatt, och kan icke wäll affleggias. Men hwad medell H. K. M:tt kan giöra medh boskapz peningarna will hon taga vthi wijdare deliberation, och giöra som Rickssens stat bäst tillåta kan. Obiectionis loco låt D. Doctor Therserus H. K. M:tt see it breff aff H. K. M:ttz Herfader giffuit, såsom och it Rickzdagzbeslut Anno 1620, dher vthi förmälades, ath extraordinarie skatther, såsom mantals, boskapz peningar och andre sådana krigzhielper, inthet längre skulle durera eller bliffua, een som kriget warar, och sädan antingen aldeles affskaffas eller dher på een merkelig lindring bliffua. Dher på H. K. M:tt åther swarade, sigh giärna wilia lindra, men Rickzsens stat nu för dhenne gången inthet så kunna medhgiffua, doch wilia dhet medh tidhen giöra. Och rådde H. K. M:tt dher till, ath dhet samma breffuet skulle och införas vthi presternas privilegier. Effter dhetta inföl it tall om presternas predickningar, dhe på åtskillige tidher aff åtskillige stifft i kiyrkian hållet hadhe, besynnerligen dher dhe hadhe talat om dhe fattigas förtryck; och sadhe H. K. M:tt, at Rickzens rådh och adelen hadhe sigh för henne här öffuer storligen beswärat. Dher till D. Doctor Therserus swarade sådant icke vthan orsack wara predikat, ty månghe aff adelen, icke allenast bönderna, vthan och presternas förtryckia, taghandes ifrå kiyrkior och prestebool dhet dhem förlänt ähr aff höga öffuerheten och aff ålder och yrminne (!) dher till legat haffuer, leffnandes dhem vthi stoor fattigdom och äländighett. Dher till H. K. M:tt nådelighen sadhe, ath hon och adelen swaradhe, när dhe sig för henne beswäradhe om sådana predickningar, och wille jnbilla H. K. M:tt, lika som dhe H. K. M:tt dher medh skola haffua förstått (:dhet predikanterna ingalunda giordhe, vthan om H. K. M:tt, som dhet sig bordhe, alt godt menthe:): »Jaa« (:sadhe H. K. M:tt:) »dhee mena inthet migh, vthan edher dher medh dhesse predickningar.« Till dhet ytersta bad hon presteskapet wara wäll till modz och inthet fructa sig för adelens hotande, hon wille wäll wara dhem een nådig Drotning och haffua dhem vthi beskyd. Gudh H. K. M:tt nådeligen wälsigne och beware.

2:0 Effter dhenne giorde Relation examinerades åther ighen resolutionen, och effter presteskapsens nu länge begiäran och någre gånger voterande, nögdades (!) Episcopi consentera, at dhen clausula, som war adderat om boskapz skattentz allena lindring, och icke medh allo tilgiffuande, måtte vtplånas.

3:0 Befaltes hwar vthi sitt stifft granneligen annotera, om adelen, dher sammastädes boandes, något orettferdeligen kiyrkionnes eller prestegårdzsens egendom i äghor och annat fråntaghit haffuer; dhet skulle H. K. M:tt tilkienna giffuas.

4:0 Effter middag klockan jt war iag hoos Reverendiss. nostrum Superintendentem och tog it breff, som han hadhe affskriffa låtit, lydandes om kiyrkio eller prestehemman, dher någor dhem kiöpte vndhan kiyrkian eller presten, och togho dher på breff, skole sådant breff inthet giälla, vthan aff Gubernatoren eller Landzhöffdingen krafftlöst giöras; och bar iag samma breff till D. Doctorem Johannem Therserum, han skulle gåå på Slåtthet och låtha dhet confirmera aff H. K. M:tt, wår nådigaste Drotning. Samme gången förtälde D. Doctor Therserus för mig, hurw Finnarna inga dagzwerkie wilia giöra sina herrar widh theras gårdar i Finland, vthan ängiarna stå oburgne; sadhe och at dhet spöries i Landzänderne, ath bönderna sin emellan låta gåå budkaffle på somblige orther annorstädes i Landet, ath dhe icke wilia giöra dagzwärkie widh sina Herrars gårdar. Gud beware oss för all twist och oenighett.

5:0 Klockan 3 effter middag war iag och Magister Gunno och Magister Johannes aff Scara stifft på Capitelet och låto vpläsa för oss dhet exemplaret, som inlagt war på Consistorium aff Privilegijs ecclesiasticis, lijckformigt dhet exemplar, som H. K. M:tt öffuerleffrerat war, på dhet, om något bleffue raderat eller muterat vthi dhet som H. K. M:tt öffuerleffrerades, presteskapet som hemma finnes kunne förnimma hurw Episcopi medh [dhe] andre godhe Män dhet aff begynnelsen stelt hadhe, och dher aff see dheras stora flijt och åhuga om dhetta werket. ...

With modernised spelling:

Den 21 augusti var sessio på Kapitelet; då var handlat och talat detta efterföljande:

1. Refererade doctor divinitæ Johannes Terserus, professor upsaliensis, vad som han och de andra av gjorda prästerskapens utskott talade med Hennes Kungliga Majestät, vår allernådigste drottning, det dem uti kommission av Consistorio givet var.

1. Tackade han Hennes Kungliga Majestät för sin benevolentia och höga gunst emot prästerskapet, tillsade Hennes Kungliga Majestät på prästerskapsens vägnar igen all underdånig tjänst och lydno.

2. Sedan begärte han underdånligen för prästerskapet i städerna, med alla de där i akademier, gymnasier och skolar arbeta, de måtte bliva vid den vanliga accisen och icke dubbel accis giva som borgerskapet för sitt Stånd beviljat haver.

3. Begiärte han ock att landsprästerna bliva av med mantalskvarntullspenningar och boskapsskatten. Därtill Hennes Kungliga Majestät svarade: 1. sig vilja favera ministerio i all måtto hon kan; 2. fördubblade accisen kan hon icke väl avstå med, utan prästerskapet i städerna måtte den utgiva, eljest följde där några inkonsekventie därav, i synnerhet att adeln i städerna, enkannerligen här i Stockholm som många herrar bo, ville sig ock unddraga, därav Kronan en märklig skada taga kunne.

3. Mantallskvarntullspenningar angåendes, är en (sade Hennes Kungliga Majestät) perpetuell skatt och kan icke väl avläggas. Men vad medel Hennes Kungliga Majestät kan göra med boskapspenningarna vill hon taga uti vidare deliberation och göra som Riksens stat bäst tillåta kan.

Objectionis loco låt divinitæ doctor Terserus Hennes Kungliga Majestät se ett brev av Hennes Kungliga Majestäts herrfader givet, såsom ock ett riksdagsbeslut anno 1620, däruti förmäldes att extraordinarie skatter såsom mantals-, boskapspenningar och andra sådana krigshjälper inte längre skulle durera eller bliva än som kriget varar och sedan antingen alldeles avskaffas eller därpå en märklig lindring bliva.

Därpå Hennes Kungliga Majestät åter svarade sig gärna vilja lindra, men Riksens stat nu för denna gången inte så kunna medgiva, dock vilja det med tiden göra. Och rådde Hennes Kungliga Majestät därtill att detsamma brevet skulle ock införas uti prästernas privilegier.

Efter detta inföll ett tal om prästernas predikningar de på åtskilliga tider av åtskilliga stift i kyrkan hållit hade, besynnerligen där de hade talat om de fattigas förtryck; och sade Hennes Kungliga Majestät att Riksens Råd och adeln hade sig för henne häröver storligen besvärat. Därtill divinitæ doctor Terserus svarade sådant icke utan orsak vara predikat, ty många av adeln, icke allenast bönderna, utan ock prästernas förtrycka, tagandes ifrå kyrkor och prästbol det dem förlänt är av höga Överheten och av ålder och urminne därtill legat haver, lämnandes dem uti stor fattigdom och eländighet.

Därtill Hennes Kungliga Majestät nådeligen sade att hon och adeln svarade när de sig för henne besvärade om sådana predikningar och ville inbilla Hennes Kungliga Majestät, likasom de Hennes Kungliga Majestät därmed skola hava förstått (det predikanterna ingalunda gjorde, utan om Hennes Kungliga Majestät, som det sig borde, allt gott mente).

»Ja«, (sade Hennes Kungliga Majestät) »de mena inte mig, utan eder därmed dessa predikningar.«

Till det yttersta bad hon prästerskapet vara väl till mods och inte frukta sig för adelns hotande, hon ville väl vara dem en nådig drottning och hava dem uti beskydd. Gud Hennes Kungliga Majestät nådeligen välsigne och bevare!

2. Efter denna gjorda relation examinerades återigen resolutionen, och efter prästerskapsens nu länge begäran och några gånger voterande, nödgades episcopi konsentera att den clausula som var adderat om boskapsskattens allena lindring och icke med allo tillgivande måtte utplånas.

3. Befalltes varuti sitt stift granneligen annotera om adeln därsammastädes boendes något orättfärdeligen kyrkones eller prästgårdsens egendom i ägor och annat fråntagit haver; det skulle Hennes Kungliga Majestät tillkännagivas.

4. Eftermiddag klockan ett var jag hos reverendissimum nostrum superintendentem och tog ett brev som han hade avskriva låtit, lydandes om kyrko- eller prästehemman, där någor dem köpte undan kyrkan eller prästen och togo därpå brev, skulle sådant brev inte gälla, utan av gubernatoren eller landshövdingen kraftlöst göras; och bar jag samma brev till divinitæ doctorem Johannem Terserum. Han skulle gå på slottet och låta det konfirmera av Hennes Kungliga Majestät vår nådigste drottning.

Samma gången förtälte divinitæ doctor Terserus för mig huru finnarna inga dagsverke vilja göra sina herrar vid deras gårdar i Finland, utan ängarna stå oburgna; sade ock att det spörjes i landsänderna att bönderna sinsemellan låta gå budkavle på somliga orter annorstädes i landet, att de icke vilja göra dagsverke vid sina herrars gårdar. Gud bevare oss för all tvist och oenighet!

5. Klockan 3 eftermiddag var jag och magister Gunno och magister Johannes av Skara stift på Kapitelet och låto uppläsa för oss det exemplaret som inlagt var på Konsistorium av privilegiis ecclesiasticis, likformigt det exemplar som Hennes Kungliga Majestät överlevererat var, på det, om något bleve raderat eller muterat uti det som Hennes Kungliga Majestät överlevererades, prästerskapet som hemma finnes kunna förnimma huru episcopi med [de] andra goda män det av begynnelsen ställt hade och därav se deras stora flit och åhåga om detta verket. ...

French translation (my own):

Le 21 août, il y eut une séance au Capitole; puis ce qui suit fut traité et prononcé:

1. Le docteur en divinité Jean Terserus, professeur d'Upsal, a raconté ce que lui et les autres membres du comité constitué du clergé avaient parlé avec Sa Majesté Royale, notre très gracieuse reine, de ce qui leur avait été donné dans la commission du Consistoire.

1. Il a remercié Sa Majesté Royale pour sa bienveillance et sa haute faveur envers le clergé, il a de nouveau enjoint tout service de soumission et d'obéissance à Sa Majesté Royale au nom du clergé.

2. Puis il demanda humblement au clergé des villes, ainsi qu'à tous ceux qui travaillent dans les académies, les gymnases et les écoles, qu'ils restent à l'impôt ordinaire et ne donnent pas l'impôt double qui avait été accordé aux bourgeois pour leur État.

3. Il a aussi demandé que les prêtres des campagnes se débarrassent de l'argent des péages du mantal et des moulins ainsi que de la taxe sur le bétail. A cela Sa Majesté Royale répondit que: 1. elle veut favoriser le clergé par tous les moyens possibles; 2. elle ne peut pas renoncer à la taxe d'accise doublée, mais le clergé des villes devait la payer, sinon il y aurait des incohérences, d'autant plus que la noblesse des villes, peut-être ici à Stockholm où vivent de nombreux messieurs, voulait aussi l'éviter, dont la Couronne pourrait subir un préjudice particulier.

3. Concernant l'argent des péages du mantal et des moulins, il s'agit (a dit Sa Majesté Royale) d'un impôt perpétuel et ne peut pas être supprimé. Mais quant à ce que Sa Majesté Royale peut faire avec l'argent du bétail, elle souhaite poursuivre les délibérations et faire ce que l'état du Royaume peut le mieux lui permettre.

Au lieu d'une objection, le docteur en divinité Terserus a montré à Sa Majesté Royale une lettre donnée par le seigneur père de Sa Majesté Royale, ainsi qu'une résolution de la Diète de 1620, dans laquelle il était déclaré que les impôts extraordinaires tels que l'argent du mantal, l'argent du bétail et autres ces aides de guerre ne dureraient plus ou resteraient aussi longtemps que dure la guerre et seraient alors soit complètement abolies, soit bénéficieraient d'un allègement particulier.

Là-dessus, Sa Majesté Royale répondit de nouveau qu'elle serait heureuse de le soulager, mais que l'état du Royaume ne pouvait pas le permettre à ce moment-là, mais qu'elle aimerait le faire à temps. Et Sa Majesté Royale conseilla en outre que la même lettre soit aussi introduite dans les privilèges du clergé.

Ensuite, il y eut un discours sur les sermons des prêtres qu'ils avaient prêchés dans l'église à différentes époques et dans différents évêchés, surtout là où ils avaient parlé de l'oppression des pauvres; et Sa Majesté Royale dit que le Conseil du Royaume et la noblesse l'avaient grandement troublée à ce sujet. A cela, le docteur en divinité Terserus répondit que de telles choses n'étaient pas prêchées sans raison, car l'oppression d'une grande partie de la noblesse, non seulement des paysans, mais aussi des prêtres, était retirée des églises et des presbytères qui leur avaient été concédés par le haut Gouvernement et qui étaient là depuis des temps immémoriaux, les laissant dans une grande pauvreté et misère.

En outre, Sa Majesté Royale a gracieusement déclaré qu'elle et la noblesse répondaient lorsqu'ils la dérangeaient à propos de tels sermons et voulaient convaincre Sa Majesté Royale, car ils les auraient ainsi présentés à Sa Majesté Royale (ce que les prédicateurs n'ont en aucun cas fait), mais ils avaient pensé à tout ce qui était bon à propos de Sa Majesté Royale, comme ils le devraient).

«Oui», (dit Sa Majesté Royale) «ils ne parlent pas de moi, mais de vous, dans ces sermons.»

Elle demandait instamment au clergé d'être à l'aise et de ne pas craindre les menaces de la noblesse, elle voulait être pour eux une reine gracieuse et les avoir sous sa protection. Que Dieu bénisse et conserve Sa Majesté Royale!

2. Après que cette relation ait été établie, la résolution fut de nouveau examinée, et après la demande désormais longue du clergé et plusieurs votes, les évêques furent forcés d'accepter que la clause qui avait été ajoutée concernant l'allégement de l'impôt sur le bétail ne soit pas effacée avec tout le pardon.

3. Il fut ordonné dans quel évêché d'annoter soigneusement si la noblesse qui y vivait avait injustement soustrait la propriété de l'église ou du presbytère en biens et autres choses; cela serait annoncé à Sa Majesté Royale.

4. Dans l'après-midi, à une heure, j'étais chez notre très révérend surintendant et j'ai pris une lettre qu'il avait laissée copier, concernant les propriétés de l'église ou des prêtres, où certains d'entre eux les achetaient à l'église ou aux prêtres; et puis il prenait des lettres là-dessus, une telle lettre ne serait pas valide, mais elle serait rendue impuissante par le gouverneur; et j'ai porté la même lettre au docteur en théologie Jean Terserus. Il devait se rendre au château et le faire confirmer par Sa Majesté Royale, notre très gracieuse reine.

En même temps, le docteur en divinité Terserus m'a raconté que les Finlandais ne voulaient pas faire du travail journalier dans les domaines de leurs maîtres en Finlande, mais que les prairies n'étaient pas coupées; il a dit aussi que l'on demande dans le pays que les paysans laissent parfois aller les budkavlar dans certains endroits du pays, qu'ils ne veulent pas faire du travail journalier dans les domaines de leurs maîtres. Que Dieu nous préserve de toute dispute et de toute discorde!

5. A 3 heures l'après-midi, moi, M. Gunnar et M. Jean de l'évêché de Skara étions au Capitole et nous avons fait lire la copie qui a été déposée au Consistoire des privilèges ecclésiastiques, ainsi que comme la copie qui avait été remise à Sa Majesté Royale, afin que, si quelque chose était effacé ou changé dans celui qui avait été donné à Sa Majesté Royale, le clergé qui est chez lui puisse percevoir comment les évêques, ainsi que les autres bons hommes, l'avaient mis en place dès le début et de là voient leur grande diligence et leur souci pour ce travail. ...

English translation (my own):

On August 21 there was a session at the Capitol; then the following was dealt with and spoken:

1. Doctor of Divinity Johannes Terserus, Professor of Uppsala, told about what he and the others of the made committee of the clergy had spoken with Her Royal Majesty, our most gracious Queen, about what was given to them in the commission of the Consistorium.

1. He thanked Her Royal Majesty for her benevolence and high favour towards the clergy, he again enjoined all submissive service and obedience to Her Royal Majesty on behalf of the clergy.

2. Then he submissively requested for the clergy in the cities, with all those who work in academies, gymnasiums and schools, that they may remain at the ordinary excise and not give the double excise which had been granted to the burghers for their Estate.

3. He also requested that the country priests get rid of the mantal and mill toll money and the livestock tax. To this Her Royal Majesty replied that: 1. she wants to favour the clergy in every way she can; 2. she cannot waive the doubled excise tax, but the clergy in the cities had to pay it, otherwise there would be some inconsistencies, especially that the nobility in the cities, perhaps here in Stockholm where many gentlemen live, also wanted to avoid it, from which the Crown could sustain particular damage.

3. Concerning the mantal and mill toll money, it is (Her Royal Majesty said) a perpetual tax and cannot well be laid off. But as for what Her Royal Majesty can do with the livestock money, she wants to take it into further deliberation and do as the state of the Realm can best allow.

Instead of an objection, the Doctor of Divinity Terserus showed Her Royal Majesty a letter given by Her Royal Majesty's lord father, as well as a Riksdag resolution from 1620, in which it was stated that extraordinary taxes such as mantal money, livestock money and other such war aids would no longer last or remain as long as the war lasts and would then be either completely abolished or receive a particular relief on it.

Thereupon Her Royal Majesty again replied that she would be happy to relieve it, but that the state of the Realm could not allow it at this time, but that she would like to do so in time. And Her Royal Majesty further advised that the same letter should also be introduced into the clergy's privileges.

After this there was a discourse about the sermons of the priests they had preached in the church at different times in different bishoprics, especially where they had spoken about the oppression of the poor; and Her Royal Majesty said that the Council of the Realm and the nobility had greatly troubled her about this. To this the Doctor of Divinity Terserus replied that such things were not preached without reason, for the oppression of much of the nobility, not only of the peasants, but also of the priests, were taken from the churches and vicarages which had been granted to them by the high Government and which had been there since time immemorial, leaving them in great poverty and misery.

In addition, Her Royal Majesty graciously said that she and the nobility answered when they troubled her about such sermons and wanted to convince Her Royal Majesty, as they shall have presented them to Her Royal Majesty thereby (which the preachers did not do by any means, but they had meant everything good about Her Royal Majesty, as they should).

"Yes", (Her Royal Majesty said) "they do not mean me, but you, in these sermons."

She strongly asked the clergy to be at ease and not to fear the threats of the nobility, she wanted to be a gracious queen to them and have them under her protection. May God graciously bless and preserve Her Royal Majesty!

2. After this relation was made, the resolution was again examined, and after the clergy's now long request and several times' voting, the bishops were forced to consent that the clause that had been added about the alleviation of the cattle tax not be obliterated with all forgiveness.

3. It was ordered in which bishopric to carefully annotate if the nobility living there had unjustly taken away the property of the church or the rectory in possessions and other things; it would be announced to Her Royal Majesty.

4. In the afternoon at one o'clock I was with Our Most Reverend Superintendent and took a letter which he had let be copied, about the homesteads of the church or the priests, where some of them bought them from the church or the priests and then took letters thereupon, such a letter would not be valid, but it would be rendered powerless by the governor; and I carried the same letter to the Doctor of Divinity Johannes Terserus. He was to go to the castle and have it confirmed by Her Royal Majesty, our most gracious Queen.

At the same time the Doctor of Divinity Terserus told me how the Finns do not want to do day labour at their masters' estates in Finland, but the meadows are left uncut; he also said that it is being asked in the country that the peasants sometimes let bidding sticks go to some places elsewhere in the country, that they do not want to do day labour on their masters' estates. May God preserve us from all dispute and discord!

5. At 3 o'clock in the afternoon, I and Mr. Gunnar and Mr. Johannes of the bishopric of Skara were at the Capitol and had one read to us the copy that was deposited in the Consistorium of the ecclesiastical privileges, as well as the copy that had been given to Her Royal Majesty, so that, if anything were erased or changed in the one that was given to Her Royal Majesty, the clergy who are at home can perceive how the bishops, along with the other good men, had set it from the beginning and thence see their great diligence and concern for this work. ...

Above: Kristina.

Above: Johannes Elai Terserus, the Bishop of Åbo.

Note: A bidding stick is a term for a wooden object, such as a club or baton, carried by a messenger and used by Northern Europeans, for example in Scotland and Scandinavia, to rally people for things (assemblies) and for defense or rebellion.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated October 9/19 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 94, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0100.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 9 Okt. 1652[.] Pimentelli offererar drottningen 300 läster salt. — Drottningen 2 millioner af C. Ulfeld. — Radzijewski på nytt i nåd.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 9 oktober 1652. Pimentelli offererar drottningen 300 läster salt. — Drottningen 2 millioner av Corfitz Ulfeldt. — Radziejowski på nytt i nåd.

English translation (my own):

... Stockholm, October 9, 1652. Pimentel offers the Queen 300 gallons of salt. — The Queen 2 million from Corfitz Ulfeldt. — Radziejowski is again in grace.

Above: Kristina.

Above: Antonio Pimentel.

Above: Corfitz Ulfeldt.

Above: Hieronim Radziejowski.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Excerpt from the summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated October 2/12 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 94, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0100.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary excerpt:

... [Stockholm] 2 Okt. 1652. Radzijewski fått pengar af Kristina. — Kristina underhandlar med C. Ulfeld om några tunnor guld. ...

With modernised spelling:

... [Stockholm] 2 oktober 1652. Radziejowski fått pengar av Kristina. — Kristina underhandlar med Corfitz Ulfeldt om några tunnor guld. ...

English translation (my own):

... Stockholm, October 2, 1652. Radziejowski has received money from Kristina. — Kristina is negotiating with Corfitz Ulfeldt for a few barrels of gold. ...

Above: Kristina.

Above: Hieronim Radziejowski.

Above: Corfitz Ulfeldt.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Excerpt from the summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated September 11/21 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 94, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0100.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary excerpt:

... [Stockholm] 11 Sept. 1652. Pimentelli sänder sin svit hem, — hans rum möbleras från slottet. ...

With modernised spelling:

... [Stockholm] 11 september 1652. Pimentelli sänder sin svit hem, — hans rum möbleras från slottet. ...

English translation (my own):

... Stockholm, September 11, 1652. Pimentel sends his suite home, — his rooms are furnished from the castle. ...

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated August 21/31 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 94, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0100.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 21 Aug. 1652. Pimentellis ankomst och audiens. — C. Ulfeld var i vakstugan öfver J. De la Gardies lik.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 21 augusti 1652. Pimentellis ankomst och audiens. — Corfitz Ulfeldt var i vakstugan över Jakob de la Gardies lik.

English translation (my own):

... Stockholm, August 21, 1652. Pimentel's arrival and audience. —Corfitz Ulfeldt was in the vigil house over the body of Jakob de la Gardie.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated August 14/24 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

Kristina's letter of the same day to Chancellor Axel Oxenstierna is here:

https://kingkristina.blogspot.com/2019/05/kristinas-letter-to-chancellor-axel.html

The letter summary:

... [Stockholm] 14 Aug. 1652. Pålska musikanters affärdande och föräring. — Spanska ambassadörs kommen till staden.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 14 augusti 1652. Polska musikanters avfärdande och föräring. — Spanska ambassadörs kommen till staden.

English translation (my own):

... Stockholm, August 14, 1652. Dismissal and payment of the Polish musicians. — Arrival of the Spanish ambassador to the city.

Above: Kristina.

Above: Antonio Pimentel, the Spanish ambassador.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated July 31/August 10 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 31 Juli 1652. Mycket sjukdom, blodsot, febris tertiana; många dö. — Grefve B. Oxenstjerna till Wien. — C. Ulfeld lånte Kristina pengar.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 31 juli 1652. Mycket sjukdom, blodsot, febris tertiana; många dö. — Greve Bengt Oxenstierna till Wien. — Corfitz Ulfeldt lånte Kristina pengar.

English translation (my own):

... Stockholm, July 31, 1652. A lot of illness, dysentery, tertian fever; many are dying. — Count Bengt Oxenstierna to Vienna. — Corfitz Ulfeldt lent Kristina money.

Above: Kristina.

Above: Bengt Oxenstierna.

Above: Corfitz Ulfeldt.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated July 17/27 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 17 Juli 1652. Om en officerer guarde och en Suitzer. — Gr. Magni ambassad till Wien. — Hertig Karl Gustaf och M. G. De la Gardie sjuka.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 17 juli 1652. Om en officerer garde och en Svitser. — Greve Magni ambassad till Wien. — Hertig Karl Gustav och Magnus Gabriel de la Gardie sjuka.

English translation (my own):

... Stockholm, July 17, 1652. About a guard of officers and a Swiss. — Count Magnus's embassy to Vienna. — Duke Karl Gustav and Magnus Gabriel de la Gardie are ill.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated June 26/July 6 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] den 26 Juni 1652. Ulfeld låtsar ej hafva pengar. — Ebbe Ulfeld bröt ett ben. — ... Man bad Kristina förbjuda tryckningen af Ulfelds apologi.

With modernised spelling:

... [Stockholm] den 26 juni 1652. Ulfeldt låtsar ej hava pengar. — Ebbe Ulfeldt bröt ett ben. — ... Man bad Kristina förbjuda tryckningen av Ulfeldts apologi.

English translation (my own):

... Stockholm, June 26, 1652. Ulfeldt pretends not to have money. —Ebbe Ulfeldt broke a leg. — ... Kristina was asked to forbid the printing of Ulfeldt's apologia.

Above: Kristina.

Above: Corfitz Ulfeldt.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated June 19/29 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 19 Juni 1652. Hofm. Ulfeldts och fru Eleonoras ankomst.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 19 juni 1652. Hovmästaren Ulfeldts och fru Eleonoras ankomst.

English translation (my own):

... Stockholm, June 19, 1652. The arrival of the Court Steward Ulfeldt and Lady Eleonora.

Above: Corfitz Ulfeldt and Leonora Christina Ulfeldt.

Above: Peder Vibe.

Above: Christoffer Urne.

Note: Corfitz Ulfeldt and Leonora Christina Ulfeldt had arrived in Stockholm on June 6.

Summary of Peder Vibe's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated June 5/15 (Old Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 93, published by Anders Fryxell, 1836

http://runeberg.org/afhandlsve/1/0099.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The 3,700th post to this blog!

The letter summary:

... [Stockholm] 5 Juni 1652. Om sekret. Scunk. — Ebbe Ulfeldts quereller. — Om den sjelfgjorda Engelska grefvinnan. — De lånta pengarnas distribution.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 5 juni 1652. Om sekreteraren Skunck. — Ebbe Ulfeldts kvereller. — Om den självgjorda engelska grevinnan. — De lånta pengarnas distribution.

English translation (my own):

... Stockholm, June 5, 1652. About the secretary Skunck. — Ebbe Ulfeldt's quarrels. — Of the self-made English countess. — The distribution of the borrowed money.