Source:
Riksarkivet, images 429 to 432/pages 441 to 444 in Januari-Mars 1645; Riksregistraturet
Kristina's handwritten letter of the same day to Axel Oxenstierna is here:
The letter:
Christina etc.
Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Wij hafwe trogne Män och Commissarier till den Danske fredz Tractaten, beKommit twenne Eder importante bref af den 26. och 28. Februarij medh deß bijlagor, Vthj hwilcke Oß J Vthförligen förständiga, hwadh sedan Eder förre skrifwelse till Oß, af den 24. i be:te Månadt, ähr passerat och föreluppit emellan eder och dee Danske Commissarier, så och Mediatorerne: J sÿnnerheet, hwadh för conference J medh deße hafwa j medler tijdh hafft, öfwer dedh Danske swaret Eder igenom dem tillstält på Eder ofwerlefrerade Replica, hijtKommande medh be:te Edre skrifwelser, och af huadh Consideration och præiudicio J dedh befunnit: Sädan förmäle J huru wijda siälfwe Mediatorerne be:te de Danskes swar hafwa mißhagat, och detta sättet att tractera improberat, föreståendes igenom denne occasionen, att effter störste striden angår farten genom Sundet. och frijheeten af tullerna, dedh J fördenskuldh icke wille directè disputera Konungens j Danmarck prætenderade Regale in generè, men heller att igenom dem der öfwer Vthan parternes Wäxleskriffter tracteras måtte; Hwilcket emädan J befinne denne sak, och huadh mehra som förbe:de Edre bref innehålle, af sådan swårheet och Consideration, att J där öfwer behöfwe wårt betänckiande, begäre J att blifwa om wår nådige willia här öfwer Vnderrättade. Till nådigt swar måste wij medh eder beKänna denne saken wara af stor Consideration och effter tänckiande, så att dem wäl behöfde någon wijdare tijdh till öfwerläggia, och fatta en wiß resolution Vthj, besÿnnerligen Vthj dee twenne förslagh j giöre, antingen J skole nu straxt impugnera Konungens förmeente Rätt och Regale j Sundet, eller och att J på mediatorernes förslagh, skulle oppsättia och författa någre wiße Conditioner, hwar oppå frije passagen igenom Sundet woro till att tractera och erhålla? Siälfwe dee Danskes Scriptum befunne wij wara af den qualitet, att såsom den är mächta Hönisck, impudent och medh store Calumnier bespeckat, Så hålle wij skäligt, och will eder icke annat anstå, än att J henne medh behörligit swar wederläggie, på dedh der det publicerat blifwer icke måtte hafwa för werlden något skeen af sanning, hälst hoos wåre illwilliande och dem som saken inthet förståå: Och att dhe Danske siälfwe sigh icke inbilla måtte att man dem der på inthet hade att swara. Men hwilcket dera förslaget hälst Kan wara af eder till föllia och företaga, förtro Wij eder nåde- och säkerligen, att J den saken Hoos eder siälfwe wäl öfwerläggie, och fatta dedh Consilium, hwilcket dera af Eder sÿnes wara dedh bäste, och till äwentÿrs något wist Kan af eder här öfwer wara resolverat, för än thetta wårt bref Kommer eder tillHanda. Men detta tÿcker Oß widh denne Hast wara här hoos till påminna, och eder om wår nådige willia och mening förständiga: Nembligen att wij Vthan the berörde twenne förslagen, mera och heller skulle falla på Konungens j danmarck Högheetz och förmeente Rättigheets impugnation Vthj Sundet, än att J, thed sättiandes affsijdes, skulle inläggie Eder j trätor öfwer Conditionibus liberi transitus? Wij Kunne icke annars sij, än att J dömma rätt, och att J widh sådanne Opsattningar af Conditioner icke skola Kunna gå förbij till touchera samma quæstion om samma Hans rättigheet, Män nolentes Volentes ähre anstöta, särdeles nähr J Komme j Handlingen, och lätteligen Kan ÿppa sigh nagot om Machten och Wäldet, slijke Conditioner att strängia eller lindra: Der till nu skole dee Danske och straxt förwijse eder till det flackesiöbeckische Mötet, och hålle eder före, thet dhe hafua rätt giordt där uthinnan, att dee hafwa anstält inquisitioner och processer öfwer Wåre Vndersåther och Consequenter Wåre orsaker till Kriget icke hafwa warit Sufficiente. föruthan huadh disputer tå straxt skall lära ÿppa sigh öfwer certificationerne. Derföre och sÿnes wara bättre, att J sättie eder emoth, och impugnere för be:te Konungens förmeente Regale Vthj Sundet, widh hwilcken impetition, wij icke obilligt hoos Oß ståå an, om J en frij, oturberat och ojustificerat igenomfart skole fordra och insistera in generè för alle nationer, Så widh thed in jure gentium ähr funderat, eller och om J allenast skulle urgera wårt och Wåre Allierades Jnteresse. Och samma Jus gentium drijfwa såsom firmerat per specialia pacta, enKannerligen till wår Nation. Detta ställe Wij Eder j Skön, icke mindre, än huadh annat ther neder ähr af Eder att taga i acht, och in loco bäst Kan af Eder dijudiceras. Män för all ting, måste J stå oppå, så wijda realia widhKommer, och icke wijka ifrån Eder förste proposition, Och der J om alt annat der Vthinnan Kunne blifwa eense, och något skulle stöta sigh der på eller brÿta tractaten att uthj be:te Proposition ähr mentionerat, dedh alle dee som wår protection och Directorium förmedelst Alliance eller Garnison j Pommern och Mechlenborg åthniuta, och måtte en frij och obeswärat igenomfart j Sundet, lijka medh wåre Vndersåthere här i Swerige och finlandh tillstädias; Så Kunne i fuller i förstone stå der fast oppå: Män liqwäl på widrigit fall att dedh inthed wore till att erhålla, måge J då effter der öfwer hållem disputas thet cedera, och Eder nöija låta där medh, att de i den saken giöres lijka medh Lÿbech, Hamborg och andre Städer widh Östersiön som Vnder wår protection inthet ähre. Men i resten så mÿcket möijeligit ähr, fuller Conformera eder action till Mediatorernes förslagh, doch liqwäl för all ting gripa till det, som minste osäkerheeten och disreputation medh sigh förer; Hållandes så före, att der det skulle Vthbrista på tractaten, och Continuationen, på Kriget ähr bättre, att thet nu föres: än en annan gång, tå wij mindre avantage hafwe i händer, eller iu måste städz befara Oß af danmarck ett öfwerfall, Skulle nu fienden icke wele beqwäma eller länckia sigh till skäl j wåre postulata Vthan blifwa fast beståndande på denne deres fattade resolution, Så wele wij att J tesmoinere Wårt discontentement der öfwer, Och låte dem det sij och spöria, att wij resolverade ähre förmedelst wapnen att erhålla wår libertet, på hwilcket fall J och Kunne taga eder retret till Callmar låtandes sådan mediatorerne giöra till saken huadh dee befinna practikabela, och ifrån dem wänta wijdare beskedh. Vthi dedh öfrige effter allt annat ähr författadt Vthj wår Eder medhgifne Jnstruction, så twifle wij inthet J warde allt sådant j acht tagandes, och effter Eder Oß nogsamt beKände åhåga dexteritet och försichtigheet anwändandes all flijt att arbeta till Wår och fäderneslandzens tiänst och säkerheet. Wij förblifwe eder medh all Konungzlig nåde altidh wäl bewågne. Och befalle etc.
Christina ./.
With modernised spelling:
Kristina, etc.
Vår synnerliga ynnest, etc. Vi have, trogna män och kommissarier till den danska fredstraktaten, bekommit tvenne Eder importanta brev av den 26 och 28 februari med dess bilagor, uti vilka Oss I utförligen förständiga vad sedan Eder förra skrivelse till Oss, av den 24 i bemälte månad, är passerat och förelupet emellan Eder och de danska kommissarier, så ock mediatorerna; i synnerhet vad för konferens I med dessa hava emellertid haft över det danska svaret Eder igenom dem tillställt på Eder overlevererade replika (hitkommande med bemälte Edra skrivelser), och av vad konsideration och præjudicio I det befunnit.
Sedan förmäla I huruvida själva mediatorerna bemälte de danskas svar hava misshagat och detta sättet att traktera improberat, föreståendes igenom denna ockasionen att efter största striden angår farten genom Sundet och friheten av tullarna, det I fördenskull icke ville directe disputera konungens i Danmark pretenderade regale in genere, men heller att igenom dem däröver utan parternas växelskrifter trakteras måtte, vilket, emedan I befinna denna sak (och vad mera som förberörde Edra brev innehålla) av sådan svårhet och konsideration att I däröver behöva Vårt betänkande, begära I att bliva om Vår nådiga vilja häröver underrättade.
Till nådigt svar måste Vi med Eder bekänna denna saken vara av stor konsideration och eftertänkande, så att dem väl behövde någon vidare tid till överlägga och fatta en viss resolution uti, besynnerligen uti de tvenne förslag I göra: antingen I skola nu straxt impugnera konungens förmente rätt och regale i Sundet, eller ock att I på mediatorernas förslag skola uppsätta och författa några vissa konditioner, varuppå fria passagen igenom Sundet vore till att traktera och erhålla.
Själva de danskas scriptum befunno Vi vara av den kvalitet att såsom den är mäkta hönisk, impudent och med stora kalumnier bespäckat, så hålle Vi skäligt och vill Eder icke annat anstå än att I henne med behörligt svar vederlägge, på det, där det publicerat bliver, icke måtte hava för världen något sken av sanning, helst hos Våra illviljande och dem som saken inte förstå, och att de danska själva sig icke inbilla måtte att man dem därpå intet hade att svara.
Men vilketdera förslaget helst kan vara av Eder till följa och företaga, förtro Vi Eder nåde- och säkerligen att I den saken hos Eder själva väl överlägge och fatte det konsilium, vilketdera av Eder synes vara det bästa och till äventyrs något visst kan av Eder häröver vara resolverat förrän detta Vårt brev kommer Eder tillhanda.
Men detta tycker Oss vid denna hast vara härhos till påminna och Eder om Vår nådiga vilja och mening förständiga, nämligen att Vi utan de berörde tvenne förslagen mera och hellre skulle falla på konungens i Danmark höghets och förmente rättighets impugnation uti Sundet än att I, det sättandes avsides, skulle inlägga Eder i trätor över conditionibus liberi transitus.
Vi kunne icke annars se än att I döma rätt och att I vid sådana uppsattningar av konditioner icke skola kunna gå förbi till touchera samma kvestion om samma hans rättighet, men nolentes volentes äro anstötta, särdeles när I komma i handlingen; och lättligen kan yppa sig nagot om makten och väldet, slika konditioner att stränga eller lindra.
Därtill nu skola de danska ock straxt förvisa Eder till det flacksjöbäckska mötet och hålla Eder före det de hava rätt gjort därutinnan, att de hava anställt inkvisitioner och processer över Våra undersåter, och consequenter Våra orsaker till kriget icke hava varit sufficienta förutan vad dispyter då straxt skall lära yppa sig över certifikationerna. Därföre ock synes vara bättre att I sätte Eder emot och impugnere förbemälte konungens förmente regale uti Sundet, vid vilken impetition Vi icke obilligt hos Oss stå an om I en fri, oturberad och ojustificerad igenomfart skulle fordra och insistera in genere för alla nationer (så vid det in jure gentium är funderat), eller ock om I allenast skulle urgera Vårt och Våra allierades intresse, och samma jus gentium driva såsom firmerat per specialia pacta, enkannerligen till Vår nation.
Detta ställe Vi Eder i skön, icke mindre än vad annat där neder är av Eder att taga i akt och in loco bäst kan av Eder dijudiceras. Men före allting måste I stå uppå (såvida realia vidkommer) och icke vika ifrån Eder första proposition; och där I om allt annat därutinnan kunne bliva ense, och något skulle stöta sig därpå eller bryta traktaten att uti bemälte proposition är mentionerat, det alla de som Vår protektion och direktorium förmedelst allians eller garnison i Pommern och Mecklenburg åtnjuta ock måtte en fri och obesvärad igenomfart i Sundet, lika med Våra undersåtare här i Sverige och Finland tillstädjas.
Så kunna I fuller i förstone stå där fast uppå, men likväl på vidrigt fall att det inte vore till att erhålla, måga I då efter däröver hållam disputas det cedera och Eder nöja låta därmed att de i den saken göres lika med Lübeck, Hamburg och andra städer vid Östersjön som under Vår protektion inte äro.
Men i resten så mycket möjligt är, fuller konformera Eder aktion till mediatorernas förslag; dock likväl före allting gripa till det som minsta osäkerheten och disreputation med sig för, hållandes så före att där det skulle utbrista på traktaten, och kontinuationen på kriget är bättre att det nu föres än en annan gång då Vi mindre avantage have i händer eller ju måste städse befara Oss av Danmark ett överfall, skulle nu fienden icke vilja bekväma eller länka sig till skäl i Våra postulata, utan bliva fast beståndande på denna deras fattade resolution, så vele Vi att I temoignere Vårt diskontentement däröver och låte dem det se och spörja att Vi resolverade äro förmedelst vapnen att erhålla Vår libertet, på vilket fall I ock kunna taga Eder reträtt till Kalmar, låtandes sådan mediatorerna göra till saken vad de befinna praktikabla och ifrån dem vänta vidare besked.
Uti det övriga, efter allt annat är författat uti Vår Eder medgivna instruktion, så tvivle Vi inte I varda allt sådant iakttagandes och efter Eder Oss nogsamt bekände åhåga, dexteritet och försiktighet användandes all flit att arbeta till Vår och Fäderneslandsens tjänst och säkerhet. Vi förblive Eder med all konungslig nåde alltid välbevågna; och befalle, etc.
Kristina.
French translation (my own):
Christine, etc.
Notre faveur spéciale, etc. Nous avons, féals hommes et commissaires du traité de paix danois, reçu vos deux importantes lettres des 26 et 28 février avec leurs annexes, dans lesquelles vous Nous expliquez en détail ce qui s'est passé et s'est passé entre vous et les commissaires danois, ainsi qu'entre vous et les médiateurs, depuis votre dernière lettre à Nous, du 24 dudit mois; en particulier, sur le genre de conférence que vous avez eu cependant avec eux au sujet de la réponse danoise que vous avez fournie par leur intermédiaire à votre réponse remise (arrivée ici avec vos lettres écrites), et de quelle considération et de quel préjugé vous avez trouvé qu'elle était.
Ensuite vous Nous dites combien les médiateurs eux-mêmes se sont plaints de ce que la réponse précitée des Danois était déplaisante et cette manière d'agir illégale, comprenant par cette occasion que parce que la plus grande bataille concerne le passage par le Sund et la liberté des douanes, que pour cette raison vous ne vouliez pas contester directement les prétendus droits royaux du roi de Danemark en général, mais plutôt les passer sans l'échange de la correspondance des parties, laquelle, parce que vous trouvez cette affaire (et ce que contient encore votre lettre) d'une telle difficulté et considération que vous avez besoin de Notre considération à ce sujet, vous désirez être informé de Notre gracieuse volonté à ce sujet.
Pour une réponse gracieuse, Nous devons avouer avec vous que cette affaire est de grande considération et de réflexion, de sorte que vous avez eu besoin de plus de temps pour délibérer et prendre une certaine résolution à ce sujet, en particulier dans les deux propositions que vous faites: ou bien vous impugnez immédiatement le prétendu droit royal du roi sur le Sund, ou bien encore, sur la proposition des médiateurs, vous établirez et écrirez certaines conditions déterminées, sur lesquelles on pourrait traiter et obtenir le libre passage à travers le Sund.
Nous trouvâmes la lettre des Danois elle-même d'une telle qualité que, comme elle est profondément méprisante, impudente et chargée de grandes calomnies, Nous la tenons pour raisonnable et ne voulons rien d'autre que de la réfuter par une réponse propre, si elle est publiée, de sorte qu'elle ne doit avoir aucune apparence de vérité pour le monde, en particulier pour Nos méchants et ceux qui ne comprennent pas la question, et que les Danois eux-mêmes ne doivent pas se faire d'illusions en pensant qu'on n'a rien à leur répondre.
Mais quelle que soit la proposition que vous suivrez et entreprendrez, Nous vous confions avec bonté et avec certitude que vous examinerez vous-mêmes la question avec soin et que vous prendrez le conseil qui vous semblera le meilleur, et peut-être que vous pourrez résoudre quelque chose de certain avant que cette Notre lettre ne vous parvienne.
Mais il Nous semble que dans cette hâte Nous devrions vous rappeler et vous représenter Notre gracieuse volonté et Notre opinion, à savoir que, sans les deux propositions en question, Nous tomberions plutôt dans l'impugnation de l'altesse du roi de Danemark et de son prétendu droit royal sur le Sund que de vous mettre, en les mettant de côté, dans des querelles au sujet des conditions de libre passage.
Nous ne pouvons pas voir autrement que vous jugez correctement et qu'avec de telles conditions vous ne pourrez pas négliger de toucher la même question au sujet de son même droit, mais sans vouloir être offensé, surtout quand vous entrez en action; et il peut facilement surgir quelque chose au sujet du pouvoir et de l'autorité, quelque chose qui peut resserrer ou assouplir de telles conditions.
En outre, les Danois vous convoqueront immédiatement à la réunion de Flacksjöbäck et vous feront valoir ce qu'ils ont fait de bien, c'est-à-dire qu'ils ont exercé des enquêtes et des procès sur Nos sujets, et que par conséquent Nos raisons de guerre n'ont pas été suffisantes, à l'exception des disputes qui surgiront alors immédiatement au sujet des certificats. Il semble donc préférable que vous vous opposiez et contestiez le prétendu droit royal du roi sur le Sund, ce sur quoi Nous ne Nous opposerions pas déraisonnablement si vous deviez exiger et insister sur un passage libre, sans restriction et injustifié pour toutes les nations (dans la mesure où cela est fondé sur le droit des gens), ou encore si vous vouliez seulement faire valoir Nos intérêts et ceux de Nos alliés et faire valoir le même droit des gens, tel qu'il est confirmé par des traités spéciaux exclusivement pour Notre nation.
Nous vous rassurons par la présente, tout comme ce qui doit être pris en compte par vous là-bas et ce qui peut être le mieux jugé par vous. Mais surtout, vous devez vous lever (en ce qui concerne les realia) et ne pas vous écarter de votre première proposition; et si vous pouvez vous mettre d'accord sur tout le reste à l'intérieur de celle-ci, et si quelque chose devait s'y opposer ou rompre le traité qui est mentionné dans ladite proposition, que tous ceux qui jouissent de Notre protection et de Notre direction au moyen d'alliance ou de garnison en Poméranie et dans le Mecklembourg se voient également accorder un passage libre et sans molestation dans le Sund, tout comme cela est accordé à Nos sujets ici en Suède et en Finlande.
Vous pouvez donc, en premier lieu, vous y tenir fermement; mais même ainsi, dans le cas malheureux où cela ne serait pas possible, vous pouvez ensuite considérer ces différends comme cédés et vous contenter de les mettre à égalité sur ce point avec Lübeck, Hambourg et d'autres villes de la mer Baltique qui ne sont pas sous Notre protection.
Mais au reste, et autant que possible, conformez-vous entièrement aux suggestions des médiateurs; mais avant tout, vous devez saisir la moindre incertitude et le moindre déshonneur, de sorte que si le traité est rompu et que la guerre continue, il vaut mieux qu'elle soit menée maintenant qu'à un autre moment où Nous aurons moins d'avantages entre Nos mains ou où Nous devrons toujours craindre une attaque du Danemark, si l'ennemi ne veut pas se rallier à Nos postulats ou s'y engager par des raisons, mais reste ferme et persistant dans la résolution qu'il a prise, Nous voulons que vous lui témoigniez Notre mécontentement et que vous lui fassiez voir et sentir que Nous sommes résolues à obtenir Notre liberté par les armes, auquel cas vous pourrez vous retirer à Calmar, en laissant les médiateurs faire ce qu'ils jugeront possible et en attendant de plus amples informations de leur part.
Au reste, comme tout le reste est écrit dans les instructions que Nous vous avons données, Nous ne doutons pas que vous observerez toutes ces choses et que vous emploierez toute votre sollicitude, toute votre dextérité et toute votre prudence qui Nous sont connues pour travailler à Notre service et à Notre sécurité et aux ceux de la Patrie. Nous restons toujours bien enclines envers vous avec toute la grâce royale; et Nous vous recommandons, etc.
Christine.
English translation (my own):
Kristina, etc.
Our especial favour, etc. We have, faithful men and commissioners to the Danish peace treaty, received your two important letters of February 26th and 28th with their appendices, in which you explain to Us in detail what has passed and gone on between you and the Danish commissioners, as well as between you and the mediators, since your last letter to Us, of the 24th of the said month; in particular, about what kind of conference you have had in the meantime with them about the Danish answer you have provided through them to your delivered reply (arriving here with your written letters), and of what consideration and prejudice you found it to be.
Then you tell us how much the mediators themselves complained that the Danes' aforementioned answer was displeasing and this way of dealing unlawful, understanding through this occasion that because the biggest battle concerns passage through the Sound and the freedom of customs, that for this reason you did not want to directly dispute the King of Denmark's pretended royal rights in general, but rather to go through them without the exchange of the parties' correspondence, which, because you find this matter (and what else your letter contains) to be of such difficulty and consideration that you need Our consideration on it, you desire to be notified of Our gracious will about it.
For a gracious answer, We must confess with you that this matter is of great consideration and reflection, so that you have needed some further time to deliberate and make a certain resolution on them, particularly in the two propositions you make: either you will now immediately impugn the king's pretended royal right in the Sound, or also that you, on the proposition of the mediators, will set up and write some certain conditions, upon which one would be able to treat and obtain free passage through the Sound.
We found the Danes' letter itself to be of such a quality that as it is deeply scornful, impudent and loaded with great slanders, so We hold it reasonable and want nothing more than to refute it with a proper answer, if it is published, so that it must not have any semblance of truth to the world, particularly with our ill-wishers and those who do not understand the matter, and that the Danes themselves must not delude themselves that one did not have nothing to answer to them.
But whichever proposition may be followed and undertaken by you, we graciously and certainly entrust to you that you yourselves consider the matter well and take the counsel, whichever seems to you to be the best, and peradventure that something certain can be hereafter resolved by you before this Our letter reaches you.
But it seems to Us that in this haste We should remind you and represent to you Our gracious will and opinion, namely that, without the two propositions in question, We would sooner fall to the impugnation of the King of Denmark's highness and pretended royal right in the Sound than that you, setting it aside, would put you in quarrels over the conditions of free passage.
We cannot see otherwise than that you judge rightly and that with such setting of conditions you will not be able to neglect to touch the same question about his same right, but not willing to be offended, particularly when you get into the act; and there can easily arise something about power and authority, something that can tighten or ease such conditions.
In addition, the Danes will also immediately banish you to the Flacksjöbäck meeting and hold up to you what they have done right therein, that they have employed inquisitions and processes over Our subjects, and that consequently Our reasons for the war have not been sufficient excepting what disputes then immediately will arise over the certifications. It therefore also seems better that you oppose and impugn the King's supposed royal right in the Sound, the which challenge We would not unreasonably insist upon if you were to demand and insist on a free, unrestricted and unjustified passage for all nations (as far as is founded in the law of nations), or also if you would only urge Our interest and that of Our allies and push the same law of nations, as is firmed by special pacts exclusively for Our nation.
We hereby place you at ease, no less than what else down there must be taken into account by you and in that place can best be judged by you. But above all, you must stand up (as far as concerns realia) and not deviate from your first proposition; and if you can agree on everything else within it, and if something should come up against it or break the treaty that is mentioned in the said proposition, that all those who enjoy Our protection and directory by means of alliance or garrison in Pomerania and Mecklenburg also be granted a free and unmolested passage in the Sound, just as is allowed to Our subjects here in Sweden and Finland.
So you can certainly in the first place stand firm there; but even so, in the bad case that it would not be obtainable, may you afterwards hold those disputes as ceded and be content thereby to let them be made equal in that matter with Lübeck, Hamburg and other cities on the Baltic Sea which are not under Our protection.
But for the rest, and as much as possible, do fully conform your action to the mediators' suggestions; however, nevertheless, before all else, you must seize on the least uncertainty and disreputation, so that if there is a rupture of the treaty, and the continuation of the war, it is better that it be conducted now than at another time when We have less advantage in Our hands or when We must always be in fear of an attack from Denmark, should the enemy not want to be agree with or commit himself to reasons in Our postulates, but to remain firm and persistent in this resolution they have taken, then We want you to testify Our discontentment at it and let them see and feel that We are resolved to obtain Our liberty by means of weapons, in which case you too can retreat to Kalmar, letting the mediators do what they find practicable to the matter and to await further information from them.
For the rest, as everything else is written in Our instructions given to you, We do not doubt that you will observe all such things and that you will use all your concern, dexterity and caution that are known to Us to work for Our and the Fatherland's service and security. We remain always well-inclined to you with all royal grace; and We commend you, etc.
Kristina.
_(David_Beck)_-_Nationalmuseum_-_17258.tif.jpg)
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment