Source:
Lettres secrètes de Christine, Reine de Suède, pages 127 to 128, published by the Cramer Brothers, 1761
The letter:
MONSIEUR L'EVÈQUE,
Vous arrivez dans un temps orageux; si vous jugiez de moi sur ce que le Saint Siége pourroit hasarder malignement, vous n'auriez pas une grande opinion de la fille de Gustave, qui connoit assez vos lumieres & votre droiture, pour compter dans l'occasion sur votre amitié.
Quand vous aurez passé quelque tems à cette Cour, vous verrez qu'il faut nécessairement que l'Eglise soit gouvernée par le Saint Esprit; car depuis que je vis à Rome, j'ai vu quatre Papes, & je vous proteste qu'aucun d'eux n'a eu le sens commun. Je suis témoin qu'ils ont été, à la lettre, les premiers & les derniers des hommes.
C'est ici le pays de la duplicité, de la hauteur & de la bassesse. On caresse tous les vices à la fois, & chacun d'eux y a un temple particulier.
Je me souviens toujours, avec un nouveau plaisir, que le Pape Alexandre VII dit au grand maître de sa chambre, en parlant du Cardinal de Retz, qui avoit fait un éloge ironique de Sa Sainteté: «Questi maledetti Francesi sono piu furbi di noi altri.» Ces maudits François sont encore plus fourbes que nous autres.
Swedish translation (my own):
Herr biskopen,
Ni anländer i stormigt väder; om Ni dömde mig efter vad den heliga stolen kunde göra illvilligt, skulle Ni inte ha en stor uppfattning om Gustavs dotter, som känner Er upplysning och Er rättfärdighet tillräckligt väl för att vid tillfälle räkna med Er vänskap.
När Ni har tillbringat en tid vid detta hov, kommer Ni att se att Kyrkan nödvändigtvis måste styras av den Helige Ande; för sedan jag har bott i Rom har jag sett fyra påvar, och jag försäkrar Er att ingen av dem hade sunt förnuft. Jag är ett vittne om att de bokstavligen var den första och den sista av män.
Detta är tvåfaldighetens, högmodighetens och elakhetens land. Man smeker alla laster på samma gång, och var och en av dem har ett speciellt tempel.
Jag minns alltid, med nytt nöje, att påven Alexander VII sade till sin kammarherre, när han talade om kardinal de Retz, som hade lovordat Hans Helighet ironiskt: »Questi maledetti Francesi sono piu furbi di noi altri.« »Dessa förbannade fransmän är ännu mer bedrägliga än vi andra.«
English translation (my own):
Lord Bishop,
You arrive in stormy weather; if you judged me on what the Holy See might do maliciously, you would not have a great opinion of the daughter of Gustav, who knows your enlightenment and your righteousness well enough to count on your friendship on occasion.
When you have spent some time at this court, you will see that the Church must necessarily be governed by the Holy Spirit; because since I have lived in Rome, I have seen four popes, and I protest to you that none of them had common sense. I am a witness that they were, literally, the first and the last of men.
This is the land of duplicity, of haughtiness and baseness. One caresses all the vices at the same time, and each of them has a particular temple.
I always remember, with new pleasure, that Pope Alexander VII said to the grand master of his chamber, speaking of Cardinal de Retz, who had made ironic praise of His Holiness: "Questi maledetti Francesi sono piu furbi di noi altri." "These accursed Frenchmen are even more deceitful than the rest of us."
Above: Kristina.
Above: Bishop Gilbert Burnet.
No comments:
Post a Comment