Source:
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 102, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760
The letter:
De Rome le 16. Janvier 1683.
Si l'ingratitude & la perfidie des hommes étoit capable de m'étonner, je serois surprise de celle de cet Ami, ou plutôt de cet Ennemi, dont vous me parlez; mais je ne suis pas si novice dans le monde, que de trouver étrange ce qui arrive tous les jours. Je pardonne tout de tout mon cœur, & je ne veux pas m'en venger. Je sais souffrir & dissimuler, & soyez assuré que je me moque de toutes ces intrigues & cabales; j'en ai bien d'autres à dissiper, dont je viendrai bien aussi à bout, s'il plaît à Dieu.
Cependant je croirois faire un grand tort à ma justice, si je ne témoignois pas la satisfaction que j'ai de votre conduite. Je suis aussi satisfaite de vous, que je suis mal satisfaite du reste; & après Dieu & moi-même, je mets toute ma confiance en vous seul. Vous êtes sage & fidéle. Je ne puis qu'approuver jusqu'ici tout ce que vous avez fait; continuez à me bien servir, je ne serai pas ingrate. Je vous envoie tout ce qu'il vous faut; ce qui manque suivra l'ordinaire prochain. Je souhaitte que vous deveniez Sénateur de Suède, car je voudrois qu'après le Roi & la Famille héréditaire, vous fussiez le plus puissant du Royaume; mais je crains que lorsque vous le serez, vous ne quittiez mon service, ou que vous ne changiez de conduite à mon égard. Assurez-moi que vous me serez toujours fidéle, & que vous continuerez à me servir comme vous l'avez fait. Le Marquis m'est caution pour vous, & il m'assure que vous serez toujours le même. Ne le faites pas mentir. Au reste j'approuve tout ce que vous avez fait jusqu'ici, & me remets pour le surplus à mes Dépêches Suédoises, qui sont toutes de moi, quoiqu'écrites de la main de mon Secretaire, mes Secretaires n'étant que simples copistes à mon égard. Continuez à me bien servir, & ne craignez rien. Le Marquis vous dira le reste de ma part. Adieu, je me porte bien graces à Dieu, & suis gaye & robuste.
Swedish translation (my own):
Rom, den 16 januari 1683.
Om människornas otacksamhet och trolöshet kunde förvåna mig, skulle jag bli förvånad över denne väns, eller snarare denne fiendes, om vilken Ni talar till mig; men jag är inte så ny i världen att jag finner konstigt vad som sker varje dag. Jag förlåter allt av hela mitt hjärta, och jag vill inte hämnas. Jag vet hur jag skall lida och förvirra mig, och vara säker på att jag skrattar åt alla dessa intriger och kabaler; jag har många andra att skingra, som jag också kommer till slutet av, om det behagar Gud.
Emellertid skulle jag tro att jag skulle göra ett stort fel mot min rättvisa om jag inte visade den tillfredsställelse jag har i Ert uppförande. Jag är lika nöjd med Er som jag är missnöjd med resten; och näst Gud och mig själv sätter jag all min tillit till Er ensam. Ni är vis och trogen. Jag kan bara godkänna allt Ni har gjort hittills; fortsätt att tjäna mig väl, jag kommer inte att vara otacksam. Jag skickar Er allt Ni behöver; det som saknas kommer att följa med nästa post. Jag önskar att Ni skulle bliva rådman i Sverige, ty jag vill att Ni, näst Konungen och den ärftliga Släkten, vore den mäktigaste i riket; men jag fruktar att när Ni är det, kommer Ni att lämna min tjänst eller ändra Ert beteende mot mig. Försäkra mig om att Ni alltid kommer att vara mig trogen och att Ni kommer att fortsätta att tjäna mig som Ni har gjort. Markisen är min borgen för Er, och han försäkrar mig att Ni alltid kommer att vara densamma. Tvinga honom inte ljuga. I övrigt godkänner jag allt Ni hittills har gjort, och jag förlitar mig för resten på mina svenska depescher, som alla är från mig, fastän skrivna av min sekreterares hand, mina sekreterare är bara enkla avskrivare för mig. Fortsätt att tjäna mig väl och frukta ingenting. Markisen kommer att berätta resten åt mig. Farväl, jag mår väl, Gudi lov, och är glad och robust.
English translation (my own):
Rome, January 16, 1683.
If the ingratitude and perfidy of men were capable of astonishing me, I would be surprised by that of this friend, or rather this enemy, of whom you speak to me; but I am not so new to the world as to find strange what happens every day. I forgive everything with all my heart, and I don't want revenge. I know how to suffer and dissemble, and be assured that I laugh at all these intrigues and cabals; I have many others to dissipate, which I will also come to the end of, if it pleases God.
In the meantime, I would think I would be doing a great wrong to my justice if I did not show the satisfaction I have in your conduct. I am as satisfied with you as I am unsatisfied with the rest; and after God and myself, I put all my trust in you alone. You are wise and faithful. I can only approve of everything you have done so far; continue to serve me well, I will not be ungrateful. I am sending you everything you need; what is lacking will follow the next ordinary. I wish that you might become a councilman of Sweden, because I would like that, after the King and the hereditary Family, you be the most powerful in the kingdom; but I fear that when you are that, you will leave my service or change your conduct towards me. Assure me that you will always be faithful to me and that you will continue to serve me as you have done. The Marquis is my surety for you, and he assures me that you will always be the same. Don't make him lie. For the rest, I approve of everything you have done up to now, and I rely for the rest on my Swedish despatches, which are all from me, although written by the hand of my secretary, my secretaries being only simple copyists for me. Continue to serve me well, and fear nothing. The Marquis will tell you the rest for me. Goodbye, I am doing well, thank God, and am cheerful and robust.
Above: Kristina.
Above: Johan Olivekrantz.
No comments:
Post a Comment