Sources:
Brev från drottning Kristina till Vilhelm av Oranien, senare Vilhelm III (William III) av England: Angående mons. d'Adda, påvlig nuntie; Ämnesordnade handlingar: Autografer furstl. [Kristina]; Lund University Library via the Alvin portal
Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere a principi d'altezza e d'eccellenza; Lettere a principi d'altezza; Lettres à l'électeur palatin et à toute sa maison; Lettre manquante Christine de Suède au prince d'Orange, Rome, 22 janvier 1689
Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; Papiers de Christine de Suède, complément I (digitisation pages 62v-63r to 63v-64r)
Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément I, : , 1601-1700.
[En ligne sur https://ged.scdi-montpellier.fr/florabium/jsp/nodoc.jsp?NODOC=2023_DOC_MONT_MBUM_95] (consulté le 26/05/2024 18:52).
The Foli@ online digital heritage library is here:
Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 and shelfmark H 258 bis 1).
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 157, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760
The letter (with Kristina's handwriting in italics):
recopiela
Mons[ieu]r mon Cousin; L'on a tant de confience en l'amitié que V. A. a pour moy, qu'on S'est flatté que mes offices ne Seroient pas inutiles aupres de Vous en faueur du malheureux Comte d'Adda, que Je crois en Seureté, S'il est comme l'on dit en vostre pouuoir, et Je m'asseure que ma recommandation luy Sera inutile, puisque vostre generosité l'aura desia espargné. Toutefois Si ma consideration peut donner quelque poids pour obtenir de V. A. Sa grace, Je Vous en auray la derniere obligation. S'il m'eust creu, il ne Se Seroit pas chargé d'un employ Si dangereux; Mais n'ayant autre Crime que celuy d'auoir obey a Son Prince, il me Semble qu'il merite la grace, que Je vous demande de tout mon Coeur pour luy, Vous asseurant que Je conteray les honnestetés qu'il receuera de Vous comme estant faites a moy mesme. Je Vous demande la mesme grace pour tous les Catholiques Romains. Ce petit trouppeau ne peut troubler vos desseins. Jls Seront trop heureux de uiure. Vous ne pouuez naues rien craindre de leur foïblesse. Tout Vous est Soumis. Tout applaudira à vostre gloire et a vostre fortune. Je Suis facheé qu'elles coustent trop cher à ceux dont les malheurs meritent tant de compassion. Ne Vous en offencez pas; On ne laisse pas de Vous estimer et de Vous admirer. Et moy qui Vous demande plus qve iamais grace pour tant d'Jllustres malheureux, Je vous demande plus qve iamais la continuation de vostre estime et amitié, Vous asseurant que Je Suis
Mons[ieu]r mon Cousin
[Christine Alexandra.]
Rome ce 22 Janu[ie]r
1689.
/ André Galdenblad
With modernised spelling:
Recopiela [sic].
Monsieur mon cousin,
L'on a tant de confiance en l'amitié que Votre Altesse a pour moi qu'on s'est flatté que mes offices ne seraient pas inutiles auprès de vous en faveur du malheureux comte d'Adda, que je crois en sûreté, s'il est comme l'on dit, en votre pouvoir, et je m'assure que ma recommandation lui sera inutile, puisque votre générosité l'aura déjà épargné. Toutefois, si ma considération peut donner quelque poids pour obtenir de Votre Altesse sa grâce, je vous en aurai la dernière obligation. S'il m'eût cru, il ne se serait pas chargé d'un emploi si dangereux; mais, n'ayant autre crime que celui d'avoir obéi à son prince, il me semble qu'il mérite la grâce que je vous demande de tout mon cœur pour lui, vous assurant que je compterai les honnêtetés qu'il recevra de vous comme étant faites à moi-même.
Je vous demande la même grâce pour tous les catholiques romains. Ce petit troupeau ne peut troubler vos desseins. Ils seront trop heureux de vivre. Vous n'avez rien craindre de leur faiblesse. Tout vous est soumis, tout applaudira à votre gloire et à votre fortune. Je suis fâchée qu'elles coûtent trop cher à ceux dont les malheurs méritent tant de compassion. Ne vous en offensez pas, on ne laisse pas de vous estimer et de vous admirer. Et moi qui vous demande grâce pour tant d'illustres malheureux, je vous demande plus que jamais la continuation de votre estime et amitié, vous assurant que je suis,
Monsieur mon cousin,
[Christine Alexandra.]
Rome, ce 22 janvier 1689.
André Galdenblad.
Arckenholtz's transcript of the letter:
Le 22. Janvier 1689.
Monsieur mon Cousin, on a tant de confiance en l'amitié que V. A. a pour moi, qu'on s'est flatté que mes offices ne seroient pas inutiles auprès de vous en faveur du malheureux Comte d'Adda, que je crois en sûreté, s'il est, comme on le dit, en votre pouvoir; & je m'assure que ma recommandation lui sera inutile, puisque votre générosité l'aura déjà épargné. Cependant si ma considération peut donner quelque poids pour obtenir sa grace de V. A. je vous en aurai la derniére obligation. S'il m'eût cru, il ne se seroit pas chargé d'un emploi si dangereux; mais n'ayant fait d'autre crime que celui d'avoir obéi à son Prince, il me semble qu'il mérite la grace que je vous demande de tout mon cœur pour lui, vous assurant que je compterai les honnêtetés que vous lui ferez comme étant faites à moi-même. Je vous demande la même grace pour tous les Catholiques-Romains. Ce petit troupeau ne peut troubler vos desseins. Ils seront trop heureux de vivre. Vous n'avez rien à craindre de leur foiblesse, tout vous est soumis. Tout applaudira à votre gloire & votre fortune. Je suis fâchée qu'elles coûtent trop cher à ceux dont les malheurs méritent tant de compassion. Ne vous en offensez pas. On ne laisse pas de vous estimer, & de vous admirer. Et moi qui vous demande grace pour tant d'illustres malheureux, je vous demande plus que jamais la continuation de votre amitié, vous assurant que je suis,
Monsieur mon Cousin, &c.
Christine Alessandra.
André Galdenblad.
Swedish translation (my own):
Den 22 januari 1689.
Min herr kusin,
Man har så stort förtroende för den vänskap som Ers Höghet har för mig att man har smickrat sig för att mina tjänster inte vore värdelösa hos er till förmån för den olycklige greve d'Adda, som jag tror är säker, om det är, som de säger, i Er makt; och jag försäkrar mig själv att min rekommendation kommer att vara värdelös för honom, ty Er generositet redan har skonat honom. Men om min övervägande kan ge viss tyngd åt att erhålla Ers Höghet benådning, kommer jag att ha den största skyldigheten mot Er. Om han hade trott mig, skulle han inte ha tagit på sig en sådan farlig sysselsättning; men när han inte har begått något annat brott än att ha lydt sin prins, förefaller det mig som om han förtjänar den förlåtelse som jag ber Er av hela mitt hjärta för honom, försäkrande Er att jag kommer att räkna med den ärlighet Ni kommer att göra för honom som gjort mot mig själv. Jag ber Er samma nåd för alla romerska katoliker. Den här lilla flocken kan inte störa Era dessänger. De kommer att vara alltför glada över att leva. Ni har inget att frukta för deras svaghet, allt är Era undersåtare. Alla kommer att applådera Er ära och Er fortun. Jag är ledsen att de kostar för mycket för dem vars olyckor förtjänar så mycket medkänsla. Bli inte förolämpad av det. Man slutar inte att uppskatta Er och beundra Er. Och jag, som ber Er om ursäkt för så många lysande olyckliga, jag ber Er mer än någonsin om fortsättningen av Er vänskap, försäkrande Er att jag är,
Min herr kusin, osv.
Kristina Alessandra.
Andreas Galdenblad.
English translation (my own):
January 22, 1689.
My lord cousin,
One has so much confidence in the friendship that Your Highness has for me that one has flattered oneself that my services would not be useless with you in favour of the unfortunate Count d'Adda, whom I believe to be safe, if it is, as they say, in your power; and I assure myself that my recommendation will be useless to him, as your generosity will have already spared him. However, if my consideration can give some weight to obtaining Your Highness' pardon, I shall have the greatest obligation to you. If he had believed me, he would not have taken on such a dangerous employ; but, him having committed no other crime than that of having obeyed his prince, it seems to me that he deserves the pardon that I ask of you with all my heart for him, assuring you that I will count the honesty that you will do to him as being done to myself. I ask you the same grace for all Roman Catholics. This little herd cannot disturb your plans. They will be only too happy to live. You have nothing to fear from their weakness, everything is subject to you. All will applaud your glory and your fortune. I am sorry that they cost too much to those whose misfortunes deserve so much compassion. Do not be offended at it. One does not cease to esteem you and admire you. And I, who beg your pardon for so many illustrious unfortunates, I ask you more than ever for the continuation of your friendship, assuring you that I am,
My lord cousin, etc.
Kristina Alessandra.
Andreas Galdenblad.
Dutch translation of the original (my own):
Rekopieer dit.
Mijn heer neef,
Er is zoveel vertrouwen in de vriendschap die Uwe Hoogheid voor mij heeft dat men zich heeft gevleid dat mijn diensten niet nutteloos zouden zijn bij u ten gunste van de ongelukkige Graaf d'Adda, van wie ik geloof dat hij veilig is, als het is zoals ze zeggen, in uw macht, en ik weet zeker dat mijn aanbeveling nutteloos voor hem zal zijn, aangezien uw edelmoedigheid hem al zal hebben gespaard. Als mijn overweging echter enig gewicht kan geven om van Uwe Hoogheid uw genade te verkrijgen, zal ik u de grootste verplichting op mij nemen. Als hij mij had geloofd, zou hij niet zo'n gevaarlijke baan hebben aangenomen; maar aangezien hij geen andere misdaad heeft dan zijn prins te hebben gehoorzaamd, lijkt het mij dat hij de genade verdient die ik u met heel mijn hart voor hem smeek, u verzekerend dat ik de eerlijkheid die hij van u zal ontvangen, zal beschouwen als iets dat mij is aangedaan.
Ik smeek u om dezelfde genade voor alle Rooms-Katholieken. Deze kleine kuddetje kan uw plannen niet verstoren. Ze zullen te gelukkig zijn om te leven. U heeft niets te vrezen van hun zwakheid. Alles is aan u onderworpen, alles zal uw glorie en uw fortuin toejuichen. Het spijt me dat ze te veel kosten voor degenen wiens ongelukken zoveel mededogen verdienen. Wees hier niet beledigd over, men acht u nog steeds hoog en bewondert u. En ik die u smeek om genade voor zoveel illustere ongelukkigen, ik smeek u meer dan ooit om de voortzetting van uw achting en vriendschap, u verzekerend dat ik ben,
mijn heer neef,
[Christina Alexandra.]
Rome, 22 januari 1689.
Andreas Galdenblad.
Swedish translation of the original (my own):
Rekopiera detta.
Min herr kusin,
Det finns så mycket förtroende för den vänskap Ers Höghet har för mig att man har smickrat sig för att mina tjänster inte skulle vara värdelösa hos Er till förmån för den olycklige greve d'Adda, som jag tror är säker, om det är som man säger, i Er makt, och jag är säker på att min rekommendation kommer att vara värdelös för honom, ty Er generositet redan har skonat honom. Men om min omtanke kan ge viss tyngd för att av Ers Höghet få Er nåd, kommer jag att ha den största skyldigheten mot Er. Om han hade trott mig, skulle han inte ha tagit på sig en sådan farlig sysselsättning; men eftersom jag inte har något annat brott än att ha lydt sin prins, förefaller det mig som om han förtjänar den nåd att jag ber Er av hela mitt hjärta för honom, försäkrande Er att jag kommer att räkna den ärlighet som han kommer att få från Er som den gjorts mot mig själv.
Jag ber Er om samma nåd för alla romerska katoliker. Denna lilla flock kan inte störa Era dessänger. De kommer att vara för glada för att leva. Ni har inget att frukta för deras svaghet. Allt är Er underkastad, allt kommer att applådera Er ära och Er lycka. Jag är ledsen att de kostar för mycket för dem vars olyckor förtjänar så mycket medkänsla. Bli inte förolämpad av detta, man uppskattar och beundrar Er fortfarande. Och jag som ber Er om nåd för så många lysande olyckliga, jag ber Er mer än någonsin om fortsättningen av Er aktning och vänskap, försäkrande Er att jag är,
min herr kusin,
[Kristina Alexandra.]
Rom, den 22 januari 1689.
Andreas Galdenblad.
English translation of the original (my own):
Recopy this.
My lord cousin,
There is so much confidence in the friendship that Your Highness has for me that one has flattered oneself that my offices would not be useless with you in favour of the unfortunate Count d'Adda, whom I believe to be safe, if it is as they say, in your power, and I am sure that my recommendation will be useless to him, as your generosity will have already spared him. However, if my consideration can give some weight to obtain from Your Highness your grace, I will have the greatest obligation to you. If he had believed me, he would not have taken on such a dangerous employ; but, having no other crime than that of having obeyed his prince, it seems to me that he deserves the grace that I beg you with all my heart for him, assuring you that I will count the honesty that he will receive from you as being done to myself.
I beg you for the same grace for all Roman Catholics. This little flock cannot disturb your designs. They will be too happy to live. You have nothing to fear from their weakness. Everything is subject to you, everything will applaud your glory and your fortune. I am sorry that they cost too much for those whose misfortunes deserve so much compassion. Do not be offended at this, one still esteems and admires you. And I who beg you for mercy for so many illustrious unfortunates, I beg you more than ever for the continuation of your esteem and friendship, assuring you that I am,
my lord cousin,
[Kristina Alexandra.]
Rome, January 22, 1689.
Andreas Galdenblad.
Above: Kristina.
Above: Willem (William), Prince of Orange, future King William III of England.
Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings; when talking to someone of a lower rank than their own, they would refer to that person as "my cousin", regardless of whether or not they were related.
No comments:
Post a Comment