Saturday, December 14, 2024

Kristina's letter to Carl Sparre, dated March 26/April 5 (Old Style), 1661

Source:

Riksarkivet, page 215 in K 89; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv


The 1,000th post of 2024 on this blog!

The letter (copy):

Christina Alexandra.
Jagh har troo Man och Gouverneur Wälb:ne H. Carl Sparre aldraförst i dhesse dagar handfångit Eder skrifwelse, af den 26. sidstledne Decemb. daterat, och dervthaf till nöije förnummit, hwadh J migh att vptäckia gått funnit hafwe, derhoos och i sÿnnerheet sport Eder begäran wara, att effter Jagh dhen dispositionen giordt hafwer, deth Ämpterne på Ösell till mitt besta förArrenderes, att J i så måtto måtte wara närmast, efftersåsom J Eder tillbiude, öfwer dhen vthreknade Summan effter Landh booken, Åhrligen 2000. RD:r att erleggia: Hwarbredewidh J iämbwäl anföre, ifall Jagh något betänkiande hadhe, Landet medh dhes Ämpter Eder Arrendewiß att vplåtha, Jagh då Eder på något annat sätt wille ihugkomma, och medh Min recommendation Secundera, effter J vthan något sådanne Medell, och dher Heela Landet åth andre förArrenderes, omögeligen dhersammastedhes kunne Subsistera: Hwarvppå låther Jagh Eder till wederbörligit genswar wetta, att hwadh ofwanbe:te Arrende widhkommer, så skulle Jagh dertill icke obenägen finnas, dher sådan Eder Jntention wore någet förr witterligen och vppenbaar blefwen, för än Min General Gouverneur å Mine wegnar medh andre, om een dheel af Ämpterne wisse Arrende Contract vprätta låthit, Aldenstundh Jagh i så måtto iu så gerna hadhe blefwet widh Eder allena, som wara medh åthskillige engagerat, i anseende migh lika mÿkit hadhe kunnat giöra först Jagh allenast af Ämpterne wore kommen att niuta någen mehra inkombst, än dhen migh hertills, och så länge Mitt Jnteresse widh dhem af egne betiändte och Ämptman har skolat i acht tagas, indragit hafwe: Men såsom deth numehra är förseent, och migh occasionen betagen, Eder begäran att willfahra, Så förmodher Jagh, J wardhe i besta måtto excuserandes, deth Jagh Eder åstundan eij förmår deferera, såsom dhen dher intet herrörer af brist på någon Min willie och benägenheet, vthan mÿkit mehra, att förmedelst förrihugkombne orsaak, dertill numehra af migh medh ingen raison och fogh kan resolverat blifwa: Jagh Hadhe och elliest önskat, att Jagh intet så Högeligen wore necessiterat worden, till dhenna resolutionen om Ämpternes bort Arrenderandhe, att samtÿckia, vthan att migh för dhen tidh, som Baron live Gouvernementet innehadhe, wore någe så när dhen nÿtta bereknat worden, som hadhe kunnat lämbnat dispositionen af Landet vthi dhes förre willkor ståendes: Men derom må Jagh nu intet widare förmehla, vthan låther deth billigen beroo, som deth nu är, aldenstundh Jagh weet åthminstone wara widh desse Arrender till Min fördeel, att Jagh någon större nÿtta af Ämpterne förmodha kan än för, såsom och, att Jagh om Jntraderne mehra än hertills kunne medh någen mehra Min avantagie, än dhe förhanden äre, vthbringas och förpensioneras, Allenast att J widh dhenna dispositionen förmehle Eder intet kunna Subsistera, sådant förnimmer Jagh heelt ogerna, effter Jagh bekenna måste, Eder Person och tienst mÿkit æstimera: Doch såsom J Sielf gifwe migh tillkenna, att åstunda Min recommendation till widare befordringh, och att komma ifrån Ösell, har Jagh Eder dermedh så genom bilagde bref till Kongl. Maij:t, som deth, att Jagh Eder ifrån deth hertills förde Gouverneur Ämbete, för medelst detta licentierer gerna welat willfahra, Eder deriempte försäkrandes, att Jagh likwäl af Eder administration har hafft ett gått nöije, och widh förrefallande occasion medh flit tillsee skall sådant medh all tacksamheet att recompansera, efftersåsom J om Min benägne willie och affection dertill Eder altidh trÿggeligen försäkra giöra kunne. Befallandes Jagh Eder i det öfrige Guds trogne beskÿdd, till all begärligh wälgångh. Datum Norköping den 26. Martij A:o 1661 ./.
Christina Alexandra.
J Stropp

With modernised spelling:

Kristina Alexandra.
Jag har, tro man och guvernör, välborne herr Carl Sparre, allraförst i dessa dagar handfångit Eder skrivelse, av den 26 sistlidna decembris daterad, och därutav till nöje förnummit vad I Mig att upptäcka gott funnit hava, därhos och i synnerhet sport Eder begäran vara att efter Jag den dispositionen gjort haver det ämterna på Ösel till mitt bästa förarrenderas att I i så måtto måtte vara närmast, eftersåsom I Eder tillbjuda över den uträknade summan efter landboken årligen 2,000 riksdaler att erlägga.

Varbredvid I jämväl anföra, ifall Jag något betänkande hade landet med dess ämter Eder arrendevis att upplåta, Jag då Eder på något annat sätt ville ihågkomma och med Min rekommendation sekundera, efter I utan något sådana medel, och där hela landet åt andra förarrenderes, omöjligen därsammastädes kunde subsistera. Varuppå låter Jag Eder till vederbörligt gensvar veta att vad ovanbemälte arrende vidkommer, så skulle Jag därtill icke obenägen finnas där sådan Eder intention vore något förr vitterligen och uppenbar bliven förrän min generalguvernör å Mina vägnar med andra om en del av ämterna vissa arrendekontrakt upprätta låtit, alldenstund Jag i så måtto ju så gärna hade blivit vid Eder allena, som vara med åtskilliga engagerad, i anseende Mig lika mycket hade kunnat göra först Jag allenast av ämterna vore kommen att njuta någon mera inkomst än den Mig härtills och så länge Mitt intresse vid dem av egna betjänte och ämtman har skolat iakttagas indragit hava.

Men såsom det numera är för sent och Mig ockasionen betagen Eder begäran att villfara, så förmoder Jag I varda i bästa måtto exkyserandes det Jag Eder åstundan ej förmår deferera såsom den där inte härrör av brist på någon Min vilje och benägenhet, utan mycket mera att förmedelst förr ihågkomna orsak därtill numera av Mig med ingen reson och fog kan resolverad bliva. Jag hade ock eljest önskat att Jag inte så högeligen vore necessiterad vorden till denna resolutionen om ämternas bortarrenderande att samtycka, utan att Mig förr den tid som baron Liwe guvernemanget innehade vore någe så när den nytta beräknad vorden, som hade kunnat lämnat dispositionen av landet uti dess förra villkor ståendes.

Men därom må Jag nu intet vidare förmäla, utan låter det billigen bero som det nu är, alldenstund Jag vet åtminstone vara vid dessa arrender till min fördel, att Jag någon större nytta av ämterna förmoda kan än förr, såsom ock att Jag om intraderna mera än härtills kunde med någon mera Min avantage än de för handen äro utbringas och förpensioneras, allenast att I vid denna dispositionen förmäle Eder inte kunna subsistera, sådant förnimmer Jag helt ogärna, efter Jag bekänna måste Eder person och tjänst mycket estimera.

Dock, såsom I själv giva Mig tillkänna att åstunda Min rekommendation till vidare befordring och att komma ifrån Ösel, har Jag Eder därmed så genom bilagda brev till Kungliga Majestät som det att Jag Eder ifrån det härtills förde guvernörämbete förmedelst detta licentierer gärna velat villfara, Eder därjämte försäkrandes att Jag likväl av Eder administration har haft ett gott nöje, och vid förefallande ockasion med flit tillse skall sådant med all tacksamhet att rekompensera, eftersåsom I om Min benägna vilje och affektion därtill Eder alltid tryggeligen försäkra göra kunna; befallandes Jag Eder i det övriga Guds trogna beskydd, till all begärlig välgång. Datum Norrköping, den 26 martii anno 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.

French translation (my own):

Christine Alexandra.
J'ai bien reçu, féal homme et gouverneur, le bien-né sieur Charles Sparre, votre lettre datée du 26 décembre dernier, la première de ces jours, et j'ai appris par elle, à mon grand plaisir, ce que vous avez jugé bon que je découvre. J'ai aussi appris en particulier par votre demande que, puisque j'ai pris la disposition que les terres d'Ösel soient sous-louées à mon profit, vous pouvez y être aussi proche que possible, car vous proposez de payer annuellement la somme calculée de 2 000 riksdalers, selon le cadastre.

En outre, vous dites aussi que si j'avais l'intention de vous louer le terrain avec ses comtés, je me souviendrais de vous d'une autre manière et que je vous seconderais dans ma recommandation, car il vous est impossible de subsister là-bas sans de tels moyens, et si tout le terrain est loué à d’autres. Sur quoi je vous fais savoir en guise de réponse que, en ce qui concerne ledit bail, je ne serais pas réticent à l'accepter si telle était votre intention, jusqu'à ce qu'elle devienne réelle et évidente jusqu’à ce que mon gouverneur général fasse rédiger en mon nom certains contrats de bail avec d'autres sur une partie des comtés, car j'aurais si volontiers été seul avec vous dans une telle mesure, vous qui, étant engagé avec tant de personnes, à mon avis, j'aurais pu faire tout autant seulement si j'avais pu seul jouir de revenus des comtés plus élevés que ceux dont j'ai joui jusqu'à présent et aussi longtemps que mes propres serviteurs et fonctionnaires des comtés m'ont retiré mon intérêt dans ces derniers.

Mais comme il est maintenant trop tard et que je n'ai plus l'occasion d'accéder à votre requête, je suppose que vous m'excuserez dans toute la mesure du possible de ne pas pouvoir y accéder, car cela ne résulte pas d'un manque de volonté ou d'inclination de ma part, mais bien plutôt d'une raison que j'ai déjà rappelée et que je ne peux maintenant résoudre avec raison et logique. J'aurais aussi souhaité ne pas être si fortement obligée de consentir à cette résolution sur la location des comtés, mais que le temps où le baron Liwe était gouverneur m'ait suffi pour calculer le bénéfice, ce qui aurait pu laisser la disposition des terres dans son état antérieur.

Mais je ne dois rien dire de plus à ce sujet, mais plutôt et justement le laisser tel qu'il est maintenant, car je sais que ces baux sont au moins à mon avantage, que je peux espérer un plus grand bénéfice des comtés qu'auparavant, ainsi que du point de vue des revenus plus que jusqu'à présent, avec plus de mon avantage que ceux qui ont été sortis et retirés, seulement que vous vous trouvez incapable de subsister sur cette disposition, ce que j'apprends très à contrecœur, car je dois avouer que j'estime beaucoup votre personne et votre service.

Cependant, comme vous m'avez vous-même fait savoir que vous désirez ma recommandation jusqu'à votre promotion ultérieure et votre départ d'Ösel, j'ai donc, par la lettre ci-jointe à Sa Majesté Royale, voulu volontiers vous accorder que je vous ai jusqu'ici relevé de la fonction de gouverneur au moyen de cette licence, vous assurant en outre que j'ai néanmoins pris un bon plaisir de votre administration, et je veillerai à l'occasion à vous récompenser d'une telle chose avec toute ma gratitude, car vous pouvez toujours vous assurer en toute sécurité de ma volonté et de mon affection pour vous; je vous recommande pour le reste à la fidèle protection de Dieu et à toute la prospérité désirable. Donné à Norrköping, le 26 mars 1661.
Christine Alexandra.
J. Stropp.

English translation (my own):

Kristina Alexandra.
I have, faithful man and governor, well-born Lord Carl Sparre, received your letter, dated this past December 26, as the very first one in these days, and from it I have learned, to my pleasure, what you have thought it good for me to discover. I have also especially learned from your request that, because I have made the disposition that the estates on Ösel be sublet for my benefit, that you may be as close as possible, as you offer to annually pay the calculated sum of 2,000 riksdalers, according to the land register.

Whereby you also state, in case I had any consideration of leasing the land to you with its counties, that I then would remember you in some other way and that I would second you with my recommendation, as it is impossible for you to be able to subsist there without any such means, and if the whole land is leased to others. Whereupon I let you know as a due response that as far as the said lease is concerned, I would not be disinclined to it if such your intention were something until it became real and obvious until my governor general has certain lease contracts drawn up on my behalf with others about a part of the counties, because I would so gladly have been with you alone in such a measure, who, being engaged with so many, in my opinion I would have been able to do just as much only if I alone were to come to enjoy any more income from the counties than that which I had enjoyed until now and for as long as my interest in them has been withdrawn by my own servants and county officials.

But because it is now too late and the occasion to grant your request has been taken from me, I presume you will excuse in the best measure that I am not able to defer to your request, as it does not arise from any lack of will or inclination on my part, but much more by means of a previously remembered reason for it which now cannot be resolved by me with reason and logic. I had also otherwise wished that I had not been so greatly required to consent to this resolution about the leasing of the counties, but that the time when Baron Liwe held the governorship had been enough for me when the benefit was calculated, which could have left the disposition of the land to remain in its previous conditions.

But I must not say anything further about that, but rather I justly let it remain as it is now, because I know that these leases are at least to my advantage, that I can expect a greater benefit from the counties than before, as also about the income more than until now, with any more of my advantage than those which have been brought out and retired, only that you find yourself unable to subsist on this disposition, which I learn of very unwillingly, as I must confess that I greatly esteem your person and your service.

However, as you yourself let me know that you desire my recommendation until your further promotion and to come from Ösel, I have thus, by the attached letter to His Royal Majesty, gladly wanted to grant that I have heretofore removed you from the office of governor by means of this licensure, assuring you in addition that I have nevertheless had a good pleasure from your administration, and I shall on the occasion see to it that I recompense you for such a thing with all gratitude, as you can always safely assure yourself of my inclined will and affection for you; I commending you for the rest to God's faithful protection and to all desirable prosperity. Given at Norrköping, March 26, 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.


Above: Kristina.

Notes: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.

Baron Liwe = Reinhold Liwe (1621-1665), a Swedish baron and military man. He was appointed governor of Ösel in 1654.

No comments:

Post a Comment