Source:
Lettres secrètes de Christine, Reine de Suède, page 56, published by the Cramer Brothers, 1761
The letter:
MADAME,
Vous faites parler les muets. Les amans & les belles se plaignent de vous tour-à-tour. Les uns débitent que vous n'êtes point cruelle, les autres jalousent votre bonheur.
On sait tous les droits que vous avez sur les cœurs sensibles & tendres, mais permettez-moi de vous dire en passant, sans prétendre vous déplaire ni vous blâmer, que si l'on se plaint quelquefois de vous à Paris, on n'a pas tout-à-fait tort. Quoi, Madame, le plus aimable cavalier de France, le plus chéri des Princes, le plus vaillant des Capitaines, ne sauroit vous fixer! Condé, qui a fait tant de conquêtes brillantes & rapides, qui a soumis tant de villes, renversé tant de murailles, ne peut obtenir de vous un amour constant!
Ah, Madame, fiez-vous à moi, qui ai étudié le cœur humain, & qui le connois assez pour oser vous dire que quand on est bien, on gagne peu à changer. Fixez-vous à ce héros, il mérite toute votre tendresse.
Je ne vous dirois rien si vous quittiez ce généreux Prince pour renouer vos anciennes inclinations; mais votre mérite fait trop de bruit à Cythere pour qu'on puisse ignorer les bergers & les Dieux que vos charmes soumettent chaque jour à vos pieds.
J'ai su l'avanture galante que vous avez procurée à M. de Nemours, sans le vouloir, & vos sinceres protestations à M. de Beaufort. Comme amie, je passerois sous silence toutes ces bagatelles, si vous ne faisiez battre & mourir vos généreux amans.
C'en est trop, Madame, & je n'y puis plus tenir. Que fera donc la belle & l'incomparable Ninon, qui voit à ses genoux, du soir au matin, tous les fous & les sages de la Cour & de la ville! cependant, avec un air doucereux, vous faites clandestinement, dans la même journée, trois heureux & trois jaloux.
De grace, Madame, ménagez un peu plus vos nouveaux amis, sans quoi les belles & les laides, les jeunes & les vieilles se ligueront ensemble pour vous enlever vos conquêtes présentes & futures. Peu-à-peu vous serez tristement réduite au Duc de Châtillon, c'est-à-dire, à zero.
C'est un malheur voluptueux & attendrissant de posséder & jouir d'une beauté toujours aimable & toujours nouvelle. Il s'accroit avec le plaisir, & filtre lentement dans l'ame d'un homme sensible & passionné. Les desirs impatiens d'une épouse chérie ont des appas séducteurs; ses caresses enfantines sont le prélude amoureux de sa victoire, & menent en folâtrant, au bord du tombeau, l'amant couronné. L'amour voltige sans cesse sur les tendres fleurs, & l'himen satisfait s'endort nonchalament sur les épines.
Swedish translation (my own):
Madam,
Ni får den stumma att tala. Älskare och skönheter klagar på Er i sin tur. Vissa säger att Ni inte är grym, andra är avundsjuk på Er lycka.
Vi vet alla rättigheter Ni har över känsliga och ömma hjärtan, men låt mig säga till Er i förbigående, utan att påstå att jag misshagar eller klandrar Er, att om folk ibland klagar på Er i Paris, har de inte helt fel. Vad, madam, den vackraste kavaljeren i Frankrike, den mest älskade av prinsar, den modigaste av kaptener, kan inte bota Er? Condé, som har gjort så många briljanta och snabba erövringar, som har lagt under sig så många städer, störtat så många murar, kan inte få oupphörlig kärlek från Er!
Ah, madam, lita på mig, som har studerat det mänskliga hjärtat och som vet det tillräckligt bra för att våga säga Er att när Ni mår bra vinner Ni lite på att förändras. Fäst Er själv till denne hjälten, han förtjänar all Er ömhet.
Jag skulle inte säga Er något om Ni lämnade denna generösa prins för att förnya Era gamla böjelser; men Er förtjänst gör för mycket ljud i Cythera för att folk skall ignorera herdarna och gudarna som Er charm dämpar varje dag för Era fötter.
Jag har hört om det tappra äventyr som Ni skaffat till monsieur de Nemours, utan att ha avsett det, och Era uppriktiga försäkringar till monsieur de Beaufort. Som vän skulle jag förbigå alla dessa bagateller i tysthet, om Ni inte lät Era generösa älskare misshandlas och dödas.
Det är för mycket, madam, och jag orkar inte längre. Vad kommer den vackra och makalösa Ninon att göra, som ser på sina knän, från kväll till morgon, alla dårar och vismän i hovet och staden! Men med en söt luft gör Ni i hemlighet tre glada och tre avundsjuka på samma dag.
Snälla, madam, skona Era nya vänner lite mer, annars kommer de vackra och fula, de unga och de gamla att slå sig samman för att ta bort Era nuvarande och framtida erövringar. Lite i taget kommer Ni tyvärr att reduceras till le duc de Châtillon, det vill säga, till noll.
Det är en vällustig och rörande olycka att äga och njuta av en skönhet som alltid är älskvärd och alltid ny. Det ökar med nöje och filtrerar långsamt in i själen på en känslig och passionerad man. En älskad hustrus otåliga begär har förföriska dragningar; hennes barnsliga smekningar är den amorösa upptakten till hennes seger och leder sportigt den krönte älskaren till gravkanten. Kärleken fladdrar oupphörligt över de ömma blommorna, och det nöjda äktenskapet sover nonchalant på törnen.
English translation (my own):
Madame,
You make the mute speak. Lovers and beauties complain about you in turn. Some say that you are not cruel, others are jealous of your happiness.
We know all the rights you have over sensitive and tender hearts, but allow me to tell you in passing, without claiming to displease or blame you, that if people sometimes complain about you in Paris, they are not entirely wrong. What, Madame, the loveliest cavalier in France, the most beloved of princes, the most valiant of captains, can't fix you? Condé, who has made so many brilliant and rapid conquests, who has subjugated so many towns, toppled so many walls, cannot obtain constant love from you!
Ah, Madame, trust me, who has studied the human heart, and who knows it well enough to dare to tell you that when you are well, you gain little by changing. Attach yourself to this hero, he deserves all your tenderness.
I would tell you nothing if you left this generous prince to renew your old inclinations; but your merit makes too much noise in Cythera for people to ignore the shepherds and the gods whom your charms subdue each day at your feet.
I have heard of the gallant adventure you procured for Monsieur de Nemours, without intending it, and your sincere assurances to Monsieur de Beaufort. As a friend, I would pass over all these trifles in silence, if you did not cause your generous lovers to be beaten and killed.
It is too much, Madame, and I cannot stand it any longer. What will the beautiful and incomparable Ninon do, who sees on her knees, from evening to morning, all the fools and sages of the court and the city! However, with a sugary air, you clandestinely make three happy and three jealous in the same day.
Please, Madame, spare your new friends a little more, otherwise the beautiful and the ugly, the young and the old will gang up together to take away your present and future conquests. Little by little you will be sadly reduced to the Duc de Châtillon, that is to say, to zero.
It is a voluptuous and touching misfortune to possess and enjoy a beauty that is always amiable and always new. It increases with pleasure, and filters slowly into the soul of a sensitive and passionate man. The impatient desires of a beloved wife have seductive appeals; her childish caresses are the amorous prelude to her victory, and sportingly lead the crowned lover to the edge of the grave. Love flutters incessantly over the tender flowers, and the satisfied marriage sleeps nonchalantly on the thorns.
Above: Kristina.
Above: Isabelle Angélique de Montmorency, Duchesse de Châtillon.
No comments:
Post a Comment