Source:
Lettres secrètes de Christine, Reine de Suède, page 64, published by the Cramer Brothers, 1761
The letter:
MONSIEUR MON FRERE,
Le dessein que j'ai formé de passer mes jours chez l'étranger, m'a paru si nécessaire à votre repos & à celui de la Suéde, que Votre Majesté devroit m'en témoigner une reconnoissance sans bornes.
Seroit-il sensé que Christine, qui a donné sa couronné à son sujet; qui l'a élevé au-dessus d'elle-même, pour s'ensevelir dans la retraite, vît tous les jours devant elle le Roi d'un œil tranquille & doux.
Eloignée du throne où je vous ai placé, Votre Majesté goûtera sans interruption & sans inquiétude les brillantes faveurs de la fortune & ses délicieuses caresses; votre gloire éclatera en tous lieux sans obstacle, & votre cœur généreux ne souffrira plus à ma vue.
La Majesté suprême résidera toute en vous; elle ne sera plus partagée. La Suéde offrira à vous seul ses hommages & son respect. Quelque bien que vous puissiez faire à ma patrie, ma seule présence en diminueroit le prix. La mémoire glorieuse de mon pere, & l'amour qu'elle inspire pour moi, terniroit l'éclat de vos vertus. Jugez si Christine est utile à votre bonheur & à celui de mon Empire. C'est pour votre gloire, & pour le salut de ma patrie, que je me suis enfin déterminée à vous laisser l'arbitre souverain du sort de mes fidéles sujets, & le maître absolu de vos volontés.
Faites donc cesser une fois les clameurs importunes de ces esprits turbulens & audacieux, qui s'épuisent en vain à me noircir, & qui osent me braver. Vous le devez par honneur; balancer plus long-tems à me satisfaire, seroit vous avilir à mes yeux, & vous vous attireriez l'indignation & le mépris de toute l'Europe. Adieu.
Swedish translation (my own):
Min bror,
Den dessäng som jag har skapat för att tillbringa mina dagar utomlands föreföll mig så nödvändig för Er och Sveriges fred, att Ers Majestät borde visa mig obegränsad tacksamhet för den.
Skulle det vara meningsfullt att Kristina, som gav sin krönte undersåtar, som höjde honom över sig själv, att begrava sig i pension, såg konungen framför sig varje dag med ett lugnt och mildt öga?
Långt från tronen, där jag har placerat dig, kommer Ers Majestät utan avbrott och utan ångest att smaka lyckans lysande ynnest och dess läckra smekningar; din härlighet kommer att brista ut överallt utan hinder, och ditt generösa hjärta kommer inte längre att lida vid min åsyn.
Det högsta majestätet kommer att bo helt och hållet inom Er; den skall inte längre delas. Sverige skall enbart erbjuda Er sin hyllning och respekt. Vilken nytta Ni än kan göra för mitt land, min blotta närvaro skulle minska dess värde. Det härliga minnet av min far, och den kärlek det inger mig, skulle fördärva glansen av dina dygder. Bedöm om Kristina är användbar för Ert och mitt rikes lycka. Det är för Eder ära och för mitt fäderneslands frälsning som jag äntligen har bestämt mig för att lämna Er den suveräna domaren över mina trogna undersåtars öde och Er viljas absoluta mästare.
Sluta därför en gång med de påfrestande ropen från dessa turbulenta och vågade andar som sliter ut sig förgäves för att svärta ner mig och som vågar trotsa mig. Ni är skyldig mig det av heder; att tveka längre för att tillfredsställa mig skulle vara att förnedra Er i mina ögon, och Ni skulle locka till Er hela Europas indignation och förakt. Farväl.
English translation (my own):
My brother,
The design I have formed of spending my days abroad seemed to me so necessary to your peace and that of Sweden, that Your Majesty ought to show me unbounded gratitude for it.
Would it make sense that Kristina, who gave her crowned subject, who raised him above herself, to bury herself in retirement, saw the King before her every day with a tranquil and gentle eye?
Far from the throne where I have placed you, Your Majesty will taste without interruption and without anxiety the brilliant favours of fortune and its delicious caresses; your glory will burst out everywhere without hindrance, and your generous heart will no longer suffer at my sight.
The supreme majesty will reside entirely within you; it will no longer be shared. Sweden will offer you her homage and respect alone. Whatever good you can do for my country, my mere presence would diminish its value. The glorious memory of my father, and the love it inspires for me, would tarnish the luster of your virtues. Judge if Kristina is useful to your happiness and that of my empire. It is for your glory, and for the salvation of my country, that I have finally determined to leave you the sovereign arbiter of the fate of my faithful subjects, and the absolute master of your will.
Stop once, therefore, the importunate clamours of these turbulent and daring spirits who wear themselves out in vain to blacken me, and who dare to defy me. You owe it to me out of honour; to hesitate any longer to satisfy me would be to degrade you in my eyes, and you would attract the indignation and contempt of all Europe. Goodbye.
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings.
No comments:
Post a Comment