Source:
Lettres secrètes de Christine, Reine de Suède, page 37, published by the Cramer Brothers, 1761
The letter:
NOBLES SENATEURS,
Quand on a besoin d'un Magistrat éclairé, dont la sagesse est connue autant que ses lumieres, on ne doit point avoir égard à sa naissance; il faut le juger sur son mérite & non sur ses quartiers.
Salvius seroit sans doute un homme essentiel & capable de gouverner seul cet Empire dans un tems plus critique encore que celui-ci, s'il étoit, selon vous, d'une famille illustre. Cependant, je regarde comme un très-grand bonheur qu'on n'ait à lui reprocher que sa naissance.
Si un grand homme, un citoyen qui a servi l'Etat aussi long-tems que lui, n'est point, par ses qualités personnelles & par ses glorieux services, au-dessus du plus ancien & du plus grand Seigneur de Suéde, qui n'a pour toute vertu que ses titres. Salvius est indigne d'entrer dans le Sénat; mais que dis-je! quand il auroit des égaux en vertus parmi l'ancienne noblesse, ne mériteroit-il pas, à ce titre respectable, d'être décoré, ainsi que vous, du nom glorieux de Sénateur: dignité auguste & suprême, à laquelle mes ayeux ont daigné vous élever par le même motif d'honneur & de gloire.
Il m'importe, sous mon régne, d'avoir des hommes capables de gouverner sagement cet Empire, & non des nobles orgueilleux & ineptes.
Si les enfans de famille ont des talens & de la vertu, ils feront une fortune éclatante & rapide: je les comblerai d'honneurs & de biens. Qu'ils se montrent; je suis disposée à les élever au faîte des grandeurs, & à partager avec eux ma gloire & ma puissance.
Que l'envie se taise donc, & s'éloigne du throne où régne Christine. Elle ne veut y faire monter que la bravoure & la vertu.
Swedish translation (my own):
Ädla rådsmän,
När man behöver en upplyst magistrat vars visdom är känd lika mycket som hans upplysning, bör man inte ta hänsyn till hans födelse; han måste bedömas på sina förtjänster och inte på sina quartiers.
Salvius vore utan tvekan en viktig man som kunde styra detta rike ensam i en tid ännu mer kritisk än denna om han, enligt er, var av en berömd familj. Jag anser det dock vara en mycket stor lycka att man inte har något att förebrå honom förutom hans börd.
Om en stor man, en medborgare som tjänat staten lika länge som han själv, inte genom sina personliga egenskaper och genom sina härliga tjänster står över den äldste och störste herre i Sverige, som inte har annan dygd än sina titlar, är Salvius ovärdig att komma in i Rådet; men vad säger jag? När han hade jämlikar i dygder bland den gamla adeln, skulle han inte förtjäna, genom denna respektabla titel, att, som ni, dekoreras med den ärorika titeln rådsman, en upphöjd och högsta dignitet till vilken mina förfäder värdade upphöja er med samma motiv för ära och härlighet?
Det är viktigt för mig att under min regeringstid ha män som är kapabla att styra detta rike på ett klokt sätt, och inte stolta och odugliga adelsmän.
Om familjens barn har talanger och dygd, kommer de att göra en bländande och snabb förmögenhet, jag skall gärna överösa dem med äror och gods. Låt dem visa sig; jag är benägen att upphöja dem till storhetens höjdepunktet och att dela min ära och min makt med dem.
Låt därför avund vara tyst och flytta bort från tronen där Kristina regerar. Hon vill bara uppfostra tapperhet och dygd.
English translation (my own):
Noble councilmen,
When one needs an enlightened magistrate whose wisdom is known as much as his enlightenment, one should not have regard to his birth; he must be judged on his merit and not on his quarters.
Salvius would no doubt be an essential man capable of governing this empire alone in a time even more critical than this if he were, according to you, from an illustrious family. However, I consider it a very great happiness that we have nothing to reproach him with except his birth.
If a great man, a citizen who has served the State as long as himself, is not, by his personal qualities and by his glorious services, above the oldest and greatest lord in Sweden, who has no other virtue than his titles, Salvius is unworthy to enter the Council; but what am I saying? When he had equals in virtues among the ancient nobility, would he not deserve, by this respectable title, to be decorated, like you, with the glorious title of Senator, an august and supreme dignity to which my ancestors deigned elevate you by the same motive of honour and glory?
It is important to me, during my reign, to have men capable of governing this empire wisely, and not proud and inept nobles.
If the children of the family have talents and virtue, they will make a dazzling and rapid fortune, I will shower them with honours and goods. Let them show themselves; I am disposed to raise them to the summit of greatness, and to share with them my glory and my power.
Let envy therefore be silent, and move away from the throne where Kristina reigns. She wants to bring up only bravery and virtue.
Above: Kristina.
Above: Johan Adler Salvius.
No comments:
Post a Comment