Source:
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 91, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760
The letter:
Le 6. Juillet 1669.
Monsieur le Prince d'Avellino, je vous remercie de l'occasion que vous m'avez donnée de vous renouveller l'amitié & l'estime que j'ai pour votre mérite; mais j'avoue que cette satisfaction est bien troublée par le regret que je sens d'avoir employé inutilement mes offices en faveur du Pére Pignatelli, votre Oncle, que vous m'avez recommandé pour l'Evêché d'Avellino, puisqu'on l'avoit déjà destiné à un autre. Je souhaitte de plus heureuses rencontres, qui me donnent la joie de pouvoir vous témoigner utilement la volonté que j'ai de vous obliger, priant cependant &c.
Swedish translation (my own):
Den 6 juli 1669.
Signor principe di Avellino,
Jag tackar Er för den möjlighet Ni givit mig att förnya den vänskap och aktning jag har för Er förtjänst; men jag erkänner att denna tillfredsställelse är mycket störd av den ånger jag känner över att ha använt mina tjänster förgäves till förmån för fader Pignatelli, Er onkel, som Ni har rekommenderat mig till biskopsstolen i Avellino, eftersom de redan hade avsett en annan. Jag önskar lyckligare möten som ger mig glädjen att på ett användbart sätt kunna vittna om den vilja jag har att förplikta Er, bedjande under tiden, osv.
English translation (my own):
July 6, 1669.
Signor principe di Avellino,
I thank you for the opportunity you have given me to renew the friendship and esteem I have for your merit; but I confess that this satisfaction is greatly disturbed by the regret I feel at having used my services in vain in favour of Father Pignatelli, your uncle, whom you have recommended to me for the Bishopric of Avellino, since they had already intended for another. I wish happier encounters which give me the joy of being able to usefully testify to you the will that I have to oblige you, praying in the meantime, etc.
Above: Kristina.
Above: Francesco Marino I Caracciolo, 4th Prince di Avellino.
No comments:
Post a Comment