Source:
Riksarkivet, image 328/page 860 in April-Maj 1667; Riksregistraturet
.png)
The letter:
Carl medh Gudz Nådhe etc.
Wår sÿnnerl. etc. Wij hafwe troo Man Wårt och Wårt Rijkes Rådh och KrigzRådh, icke vthan store förundran, så wähl af H:s M:tz Dråtningh Christinæ handbreff, som af edher Vnderdånigste skrifwelse daterade JöneKiöpingh d. 13. hujus läsit och förstådt, medh hwadh oförmodelige expressioner och alterationer, som H:s M:t haf:r mött den på Wåre Wegnar af edher giorde notification angående theß Påfwiske prästs dimission och åthersändande vhr Rijket; Aldenstundh Wij icke Kunne see huruledes H:s M:tt skall medh skähl Kunna säija, sigh tillförende icke hafwa om sådhant Warit adverterade, ther lijkawähl så Wähl Wår Rijkz-Cantzler som R. Rådhet H:r Sevedh Bååth hafwa bägge vthförligen låthit Adami Weeta at Wij ingalunda Kunde tillstädia Hen:s M:tt någodt theß Religions exercitium här i Wårt Rijke eller någon theß vnderliggiande provincier. Om nu Han Adami haf:r Warit försummeligh till att rapportera dhetsam̃a H:s M:tt igen, som Wij dhet icke Kunne troo, så Kunna lijkawähl Wij thet icke bättra. Och Kan H:s M:tt ändå theß förvthan och / the man är then till Adami giorde notificationen /: hwilken Franske Ambassadeuren och Weet, sampt bewitna Kan skedd Wara :/ skulle förtijga sigh noghsampt påminna af thet som tillförende så [...] Wähl Widh H:s M:tz sidste närwarelse här i Stockholm och theß Wistande i NårKiöpingh ähr passerat, som thet samptl. Rijckzens Ständer på sidste Rijckzdagh sin[s] emellan slöto och H:s M:tt af, Oß ähr communicerat Wordet, att thetta icke ähr någon nÿ saak, och at Wij således inthet härvthinnan giöra annat än insistera Wåre förre foothspår, till föllie af Wårt Rijkes fundamental Lagh och stadgar, öfwer hwilcke Wij inthet Willie eller Kunne någodt dispensera.
Så at Wij i regard af thetta måge snarare hafwa orsaak till at låtha Oß fremmandh[e] föreKomma, thet H:s M:tt sådhant oachtat Will medh präst inKomma, är at H:s M:tt skulle Wara befogat till att vthtÿda sigh thet för en schimpf, som H:s M:tt sielff emoth Wår Willie och så månge åthwarningar sigh påskÿndar, efftersom Wij aldrigh hafwe Kunnat tänckia at H:s M:tt skulle Willia tagha sigh then Licencen medh sin Påffweske prästs införande och Religions öffwande, som af Oß inthet står att låtha eller tillåtha. Men effter H:s M:tt hafwer fattat dhen resolution att förtöffwa i JöneKiöpingh och är igenom sitt Handbreff och eder Vnderdånige rapport söckia at bringa Oß på andre tanckar, så hafwe Wij och inthet weelat medh Wårt swar och förKlaringh länge dröija låtha; Hwarföre, ehuruwähl Wij ännu Conservera medh H:s M:tt Wårt Sohnlige Hiertelagh och en så godh Affection, att Wij på theß egne handhbreff icke Willia swara, emedhan dhet icke skulle Kunna skee, vthan att förfalla medh H:s M:tt någon anstöteligh Widlöfftigheet; så hafwe Wij lijkawähl i theß ställe welat edher härmedh weta låtha, at Wij fullKombligen hafwe resolverat sampt sinnade ährre thet att maintenera, at H:s M:t icke må hafwa låff att föra någon Påffwesk präst, hijth in i Rijket medh sigh, vthan på thet äfwentÿr at be:te präst med blifwa effter Wåre Religions stadgar, och placater fast tagen, dömbdt och affstraffat; icke [h]eller att hafwa Här någodt sitt Religions exercitium, ja icke [h]eller i dhen fransöske Ambassadeurens eller någ[o]n annans främmande Ministers huus, så Wijdha H:s M:tt sådant offenteligen skulle tentera, som till clusion af Wår Willie, theß Religions öffningh angående, dragas Kunde; Dock skulle H:s M:tt vnder prætext aff visite någon sin Gudztienst thersam̃estädes hemligen och inom lÿchta dörar förrätta Willia, måge Wij dhet Connivera och allenast på 4 eller 6. Wekor som H:s M:tt sitt Påffweske håfffålck behåller effterlåtha; Men effter then tijdhen Willie Wij eij [h]eller nu slijk connivence länger bruka, vthan tå wara försäckrade, at så H:s M:tt sielff, som theß håfffålck och betiendte, heela tijdhen ifrån begÿnnelsen aff theß anKombst och till ändan Willie och skole Wåre berörde Religions stadgar och placater hålla och effterlofwa: Hwilcken Wår beständige åfwanberörde remonstrationer Welle H:s M:t tilbörligen weta låtha, Kunnandes Wij inthet annat troo så frambt annars H:s M:tt Will thet medh opræoccuperat swar ansee, än att H:s M:tt Warder finnandes Oß hafwa skähl till thetta Wårt procedere, som inthet nu nÿß leggat, vthan af Långh tijdh, i Krafft af Wårt Rijkes fundamental Lagh och stadgar ähr practicerat Wordet, och altså medh inthe fogh Kan eller böör hållas af H:s M:t för främmande eller anstöteligit; efftersom H:s M:tt Wähl sielff skall Kunna sigh besinna och påminna, huruWijdha the jemwähl ännu Kunna till föllie af theß egne reverser och försäckringar, Wara Obligerade till Observation af berörde Wår Fundamental Lagh och stadgar, sampt Ständernes giorde besluth och affskedh. Hwarföre Wij och förmodhe at H:s M:t i anseende af alt thetta sigh bättre beqvämmandes och vthlåtandes warder; Kunnandes J försäckra H:s M:tt ther på att Wij theß anKombst (ther then allenast skeer på behörliget sätt) gärna skole see, sampt fatta thensam̃e såsom en lÿckeligh occasion till att Wijsa hwadh Sohnligh respect och affection Wij till H:s M:tt bähra, sampt att städze Conservera Oß beflijta skole. J thet öfrige måste J tijdigt låtha Oß Weeta hwadh resolution H:s M:tt nu uppå thetta enteligen fattandes Warder, på thet Wij måge i tijdh wara betänckte, huru Wij Oß ther Wijdh skole hafwa att skicka, Och Wij befalle etc.
Hed: Eleonora.
P. B. L. L. G. O. S. M. G. D. G. Soop.
With modernised spelling:
Karl med Guds nåde, etc.
Vår synnerl[iga ynnest], etc. Vi have, tro man, Vårt och Vårt Rikes råd och krigsråd, icke utan stora förundran, såväl av Hennes Majestäts drottning Christinæ handbrev som av Eder underdånigste skrivelse, daterade Jönköping den 13 hujus, läsit och förstått med vad oförmodliga expressioner och alterationer som Hennes Majestät haver mött den på Våra vägnar av Eder gjorda notifikation angående dess påviske prästs dimission och återsändande ur Riket. Alldenstund Vi icke kunne se huruledes Hennes Majestät skall med skäl kunna säga sig tillförne icke hava om sådant varit averterade, där likaväl såväl Vår Rikskansler som riksrådet herr Seved Bååth hava bägge utförligen låtit Adami veta att Vi ingalunda kunde tillstädja Hennes Majestät något dess religionsexercitium här i Vårt Rike eller någon dess underliggande provincier. Om nu han Adami haver varit försumlig till att rapportera detsamma Hennes Majestät igen, som Vi det icke kunne tro, så kunne likaväl Vi det icke bättra.
Och kan Hennes Majestät ändå dessförutan och de man är den till Adami gjorda notifikationen (vilken franske ambassadören ock vet samt bevittna kan skedd vara) skulle förtiga sig nogsamt påminna av det som tillförne såväl vid Hennes Majestäts sista närvarelse här i Stockholm och dess vistande i Norrköping är passerat som det samtliga Riksens Ständer på siste Riksdag sinsemellan slöto och Hennes Majestät av Oss är kommunicerat vordet att detta icke är någon ny sak och att Vi således inte härutinnan göre annat än insistera Våra förra fotspår, till följe av Vårt Rikes fundamental lag och stadgar, över vilka Vi inte vilje eller kunne något dispensera.
Så att Vi i regard av detta måge snarare hava orsak till att låta Oss främmande förekomma det Hennes Majestät sådant oaktat vill med präst inkomma är att Hennes Majestät skulle vara befogat till att uttyda sig det för en skymf som Hennes Majestät själv emot Vår vilje och så många åtvarningar sig påskyndar, eftersom Vi aldrig have kunnat tänka att Hennes Majestät skulle vilja taga sig den licensen med sin påviska prästs införande och religionsövande, som av Oss inte står att låta eller tillåta.
Men efter Hennes Majestät haver fattat den resolution att förtöva i Jönköping och är igenom sitt handbrev och Eder underdåniga rapport söka att bringa Oss på andra tankar, så have Vi ock inte velat med Vårt svar och förklaring länge dröja låta. Varföre, ehuruväl Vi ännu konservera med Hennes Majestät Vårt sonliga hjärtelag och en så god affektion att Vi på dess egna handbrev icke vilja svara emedan det icke skulle kunna ske, utan att förfalla med Hennes Majestät någon anstötlig vidlyftighet, så have Vi likaväl i dess ställe velat Eder härmed veta låta att Vi fullkomligen have resolverat samt sinnade äro det att maintenera att Hennes Majestät icke må hava lov att föra någon påvisk präst hit in i Riket med sig, utan på det äventyr att bemälte präst medbliva efter Våra religionsstadgar och placater fast tagen, dömd och avstraffad, icke heller att hava här något sitt religionsexercitium, ja icke heller i den fransyske ambassadörens eller någon annans främmande ministers hus, såvida Hennes Majestät sådant offentligen skulle tentera som till klusion av Vår vilje dess religionsövning angående dragas kunde.
Dock skulle Hennes Majestät under pretext av visit någon sin gudstjänst därsammastädes hemligen och inom lykta dörrar förrätta vilja, måge Vi det konnivera och allenast på 4 eller 6 veckor som Hennes Majestät sitt påviska hovfolk behåller efterlåta; men efter den tiden vilje Vi ej heller nu slik konnivens längre bruka, utan då vara försäkrade att så Hennes Majestät själv som dess hovfolk och betjänte hela tiden ifrån begynnelsen av dess ankomst och till ändan vilja och skola Våra berörda religionsstadgar och plakater hålla och efterlova. Vilken Vår beständiga ovanberörda remonstrationer vele Hennes Majestät tillbörligen veta låta, kunnandes Vi intet annat tro, såframt annars Hennes Majestät vill det med opreockuperat svar anse än att Hennes Majestät varder finnandes oss hava skäl till detta Vårt procedur, som intet nu nyss legat, utan av lång tid i kraft av Vårt Rikes fundamental lag och stadgar är prakticerat vordet, och alltså med inte[t] fog kan eller bör hållas av Hennes Majestät för främmande eller anstötligt; eftersom Hennes Majestät väl själv skall kunna sig besinna och påminna huruvida de jämväl ännu kunna till följe av dess egna reverser och försäkringar vara obligerade till observation av berörda vår fundamental lag och stadgar, samt Ständernas gjorda beslut och avsked.
Varföre Vi ock förmode att Hennes Majestät i anseende av allt detta sig bättre bekvämandes och utlåtandes varder, kunnandes I försäkra Hennes Majestät därpå att Vi dess ankomst (där den allenast sker på behörligt sätt) gärna skole se samt fatta densamma såsom en lycklig ockasion till att visa vad sonlig respekt och affektion Vi till Hennes Majestät bära samt att städse konservera Oss beflita skole. I det övriga måste I tidigt låta Oss veta vad resolution Hennes Majestät nu uppå detta äntligen fattandes varder, på det Vi måge i tid vara betänkte huru Vi Oss därvid skole hava att skicka. Och Vi befalle, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Lorentz Linde.
Gustaf Otto Stenbock.
Magnus Gabriel d[e la Gardie].
Gustaf Soop.
French translation (my own):
Charles, par la grâce de Dieu, etc.
Notre faveur particulière, etc. Nous n'avons pas sans grand étonnement, féal homme, Notre conseiller du Royaume et de guerre, lu la lettre manuscrite de Sa Majesté la reine Christine et votre très humble lettre, datée de Jönköping le 13 de ce mois, et j'ai compris avec quelles expressions et altérations incroyables Sa Majesté a accueilli la notification faite par vous en Notre nom concernant la démission et le rapatriement de son prêtre papal du Royaume. Parce que Nous ne voyons pas comment Sa Majesté peut raisonnablement prétendre ne pas avoir été prévenue d'une telle chose, alors que Notre chancelier et le conseiller sieur Seved Bååth ont tous deux certainement fait savoir à Adami que Nous ne pouvions en aucun cas permettre à Sa Majesté de pouvoir exercer sa religion ici dans Notre royaume ou dans l'une de ses provinces subordonnées; maintenant, si Adami avait fait preuve de négligence en signalant à nouveau la même chose à Sa Majesté, ce que Nous ne pouvions pas croire, Nous ne pourrions de toute façon pas arranger le problème.
Et Sa Majesté peut d'ailleurs, en plus de cela et de ceux qui ont fait la notification à l'Adami (ce que l'ambassadeur de France sait aussi et a vu se produire), s'abstenir de suffisamment se rappeler ce qui s'est passé lors de sa dernière présence ici à Stockholm et pendant son séjour à Norrköping, comme tous les États du Royaume l'ont conclu entre eux à la dernière Diète, et il a été communiqué par Nous à Sa Majesté, que ce n'est pas une chose nouvelle et que Nous ne faisons donc qu'insister sur Nos traces antérieures, conformément aux lois et statuts fondamentaux de Notre royaume, sur lesquels Nous ne voulons ou ne pouvons rien dispenser.
Mais comme Sa Majesté a pris la résolution de rester à Jönköping et essaie, par sa lettre manuscrite et votre rapport soumis, de Nous faire changer d'avis, Nous n'avons pas non plus voulu retarder longtemps Notre réponse et Nos explications. C'est pourquoi, bien que Nous conservions encore Notre affection filiale pour Sa Majesté et une si bonne affection que Nous ne voulons pas répondre à sa propre lettre manuscrite parce que cela ne pourrait pas se produire sans tomber dans le chemin de Sa Majesté avec une légèreté répréhensible, Nous voulons toujours à la place savoir que Nous sommes pleinement résolus et décidés à maintenir que Sa Majesté ne doit pas être autorisée à amener avec elle aucun prêtre papiste dans le Royaume, au risque que ledit prêtre soit reconnu coupable et puni conformément à Nos règles, statuts et pancartes sur la religion. Elle ne fera pas non plus d'exercice de sa religion ici, ni même dans la maison de l'ambassadeur de France ou de tout autre ministre des Affaires étrangères, à moins que Sa Majesté ne tente publiquement ceux qui pourraient être amenés à la conclusion de Notre volonté concernant l'exercice de sa religion.
Cependant, sous prétexte d'une visite, Sa Majesté voudrait y accomplir son service divin en secret et à huis clos, Nous pouvons être de connivence et seulement dans 4 ou 6 semaines autoriser les courtisans papistes que les courtisans papaux de Sa Majesté retiennent; mais après ce délai, Nous n'utiliserons plus cette connivence non plus, mais Nous serons alors assurés que Sa Majesté elle-même, ainsi que ses courtisans et ses serviteurs, tout le temps depuis le début de son arrivée jusqu'à la fin, observeront et observeront notre statuts religieux et pancartes susmentionnés. Vous voulant correctement informer Sa Majesté de Nos remontrances susmentionnées, Nous ne pourrions rien croire d'autre à ce sujet, sinon Sa Majesté souhaite l'examiner avec une réponse sans préoccupation, sinon que Sa Majesté Nous trouverait correct dans Notre procédure, ce qui est non seulement récente, mais qui est pratiquée depuis longtemps, en vertu de la loi et des statuts fondamentaux de Notre royaume, et par conséquent, sans aucune raison, elle peut ou doit être considérée par Sa Majesté comme étrange ou offensante; car Sa Majesté elle-même doit pouvoir reprendre ses esprits et se rappeler si elle peut encore, à la suite de ses propres revers et assurances, être obligée d'observer Nos dits lois et statuts fondamentaux, ainsi que les décisions des États.
C'est pourquoi Nous supposons aussi que Sa Majesté, compte tenu de tout cela, fera mieux de se donner la peine de faire quelque chose et de s'exprimer, vous pouvant alors assurer Sa Majesté que Nous la verrons arriver avec plaisir (si seulement cela se déroule de manière convenable), et Nous en profiterions pour montrer le respect filial et l'affection que Nous avons pour Sa Majesté et pour toujours Nous efforcer de les préserver. Pour le reste, vous devez Nous faire savoir en temps opportun quelle résolution Sa Majesté va finalement prendre à ce sujet, afin que Nous puissions en temps utile réfléchir à la manière dont Nous devrions l'envoyer. Et Nous vous recommandons, etc.
Hedwige Éléonore.
Pierre Brahe.
Laurent Linde.
Gustave Otto Stenbock.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Soop.
English translation (my own):
Karl, by the grace of God, etc.
Our special favour, etc. We have not without great astonishment, faithful man, Our and Our Realm's councilman and councilman of war, both from Her Majesty Queen Kristina's handwritten letter and from your most submissive letter, dated Jönköping the 13th of this month, read and understood with what incredible expressions and alterations Her Majesty has met with the notification made by you on Our behalf regarding the resignation and repatriation of her papal priest from the Kingdom. Because We could not see how Her Majesty can reasonably claim to have not been warned about such a thing, where equally both Our Chancellor and the councilman Lord Seved Bååth have both certainly let Adami know that We could in no way allow Her Majesty any exercise of her religion here in Our kingdom or any of its subordinate provinces; now, if Adami had been negligent in reporting the same to Her Majesty again, which We could not believe, We could not fix it anyway.
And Her Majesty can moreover, in addition to that and those who have made the notification to Adami (which the French ambassador also knows and witnessed to have happened), refrain from sufficiently reminding herself about what happened during her last presence here in Stockholm and during her stay in Norrköping, as all the Estates of the Realm concluded amongst themselves at the last Riksdag, and it has been communicated by Us to Her Majesty, that this is not a new thing and that We therefore do nothing but insist on Our previous footsteps, in accordance with Our kingdom's fundamental laws and statutes, over which We will not or cannot dispense anything.
But as Her Majesty has made the resolution to tarry in Jönköping and tries through her handwritten letter and your submissive report to make Us change Our mind, We also have not wanted to delay Our answer and explanation for long. Wherefore, although We still preserve Our filial affection for Her Majesty and such a good affection that We do not want to respond to her own handwritten letter because it could not happen without falling into Her Majesty's way with some objectionable levity, We still want to instead let you know that We have fully resolved and made up our mind to maintain that Her Majesty must not be allowed to bring any popish priest into the Kingdom with her, at the risk of having the said priest be convicted and punished in accordance with Our religious statutes and placards. Neither shall she have any religious exercise here, nor even in the house of the French ambassador or any other foreign minister, unless Her Majesty should publicly tempt such as could be drawn to the conclusion of Our will regarding the exercise of her religion.
However, under the pretext of a visit, Her Majesty would want to perform her divine service there secretly and behind closed doors, We may connive and only in 4 or 6 weeks allow the popish courtiers Her Majesty's papal courtiers retains; but after that time We will no longer use such connivance either, but We will then be assured that Her Majesty herself, as well as her courtiers and servants, all the time from the beginning of her arrival until the end, will and shall observe Our aforementioned religious statutes and placards. You wanting to properly let Her Majesty know of Our aforementioned remonstrances, We could believe nothing else so far as that otherwise Her Majesty wishes to consider it with an unpreoccupied answer than that Her Majesty would find Us to be right in this Our procedure, which is not only recent, but which has been practiced for a long time, by virtue of Our kingdom's fundamental law and statutes, and it therefore with no reason can or should be held by Her Majesty to be strange or offensive; because Her Majesty herself must be able to come to her senses and remind herself whether they can still, as a result of her own reverses and assurances, be obliged to observe these Our aforementioned fundamental laws and statutes, as well as the decisions of the Estates.
Wherefore We also suppose that Her Majesty, in view of all this, will better bother to do something and express herself, you being able to then assure Her Majesty that We would gladly see her arrival (if it only takes place in a proper manner) and We would take it as a happy occasion to show what filial respect and affection We have for Her Majesty and to always make an effort to preserve them. For the rest, you must let Us know in a timely manner what resolution Her Majesty will now finally make upon this, so that We may in time consider how We should send. And We commend you, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Lorentz Linde.
Gustaf Otto Stenbock.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Soop.
Above: Kristina.
Above: Pontus de la Gardie.
Above: King Karl XI of Sweden.
No comments:
Post a Comment