Source:
Sveriges ridderskapets och adels riksdags-protokoll, 1652-1654, pages 233 to 235, Stockholm, Ivar Hæggströms Boktryckeri, 1872
Above: Kristina.
The speech:
Som iagh har hafft den ähran nu i så månge åhr att förestå Regementhe, och kan i mitt samweet seija, det iagh har altidh hafft god willje till att tiäna ij det Embethe som Gudh migh har tillbetrodt; så afseijer iagh migh ock här publice ij alles Edres åsyyn. Jagh påminner migh med god skiäl den underdånige lydnan som J alle hafwa migh bewijst mädan iagh har regerat. Jagh har orsak att beröma den store åhåga och flijt, som dhe gode Herrar af Rådet haa för min och Riksens wälfärd skuld hafft ospard; är skyldig sådant med all tacksamheet att ihugkomma. Här stå dhe, som i mine omyndige åhr, effter min Sahl. Faders dödh, hafwe burit för migh störste omsårgh; hafwa conserverat migh Rijket, som af Gudh och Naturen migh tillkommer; hafwe wäl fördt direction öfwer det Tyske wäsendet, som genom min Sahl. Faders hastige frånfälle lembnades i stor desordre; och omsider, då iagh till mine myndige åhr war kommen, hafwe dhe, effter den plicht dhe sigh tillförenne tillbundit hafwe, öfwerlefrerat migh Rijket, icke allenast i allo oförrycht, uthan märkeligen förmehrat: Jagh är der emot Edher tacksamheet skyldigh, och der iagh i någen måtto kan bewijsa edher någen tienst, blifwer iagh der till altidh wälwilligh. Dhe andre gode Herrar och samptlige Rådet tackar iagh ock i lijka måtto, som inthet hafwe försumat af det som eder skyldigheet uthaf Edher har fordrat: dhe andre af Ständerne, så i synnerheet som gemeen, har iagh ock orsaak att beröma för all lydna och hörsamheet. Der emot kan iagh fuller ock seija, att iagh har hafft stoor willje och dessein till alles deres bästa och altid har efftertrachtat till att främia deres wälfärd; och dhe i Rådet äre witne till mine actioner.
Och såsom the uthi Nårkepings Besluth hafwa deriverat in på migh denne rätt till Chronan för min Faders skuld, som med sin blodh har köpt edher mycket, der öfwer J hafwe Eder nu att hugna, menandes på det sätt göra Edher önskan för dhe tillkommande thider tillfyllest; så hafwer iagh denne Edher åstundan inthet kunnat fullgöra, uthan welat den fauten ij bäste måtto remediera, och fördenskull opdraga Hans Kärlighet min käre Frände Rijkzens Scepter och Regering, att iagh på dette sätt måtte continuera för eder succession, som eliest genom Naturen icke skee kan. Önskar både honom och Edher der till den lycka som J meriteren. Jagh æstimerar migh glorieuxe, att iagh på denne stundh kan seija Edher hwem iagh är, wetandes i mitt samweet att iagh ingen orsaak har att begära pardon af någen. Jagh skulle räkna det högt, att dhe wille komma ihugh den gode intention iagh altid har hafft till deres wälfärd: tackar ock dem, som uthi deres hörsame plicht inthet har welat försuma sitt devoir; der emot iagh ock dem försäkrar att wela i alle occasioner sökia deres wälstånd; dhe wille ock hafwa det förtroende till migh, att om iagh changerar condition, så förandrar iagh doch aldrigh den affection iagh bärer till Eder. Och der iagh icke hafwer kunnat beneficera alle effter deres önskan och willje, så wille dhe der hoos sij på den wälwilligheet iagh der til har hafft: Och som sådanne beneficier äre inthet annat än ett tekn af een siäl, så kan iagh wäl seija, att dhe, som dhe mine hafwe åthniutit, hafwe dem af een willigh Siäl. Önskar att Gudh Edher alle uthi ett önskeligit tillstånd wille uppehålla, och att iagh altidh höra motte, det eder wäl går; der af skulle iagh hafwa min satisfaction: dhe wille ock göra migh den ähran, och troo att iagh skall hafwa dem altidh uthi ett gott minne etc.
With modernised spelling:
Som jag har haft den äran nu i så många år att förestå Regemente, och kan i mitt samvet säga det jag har alltid haft god vilje till att tjäna i det ämbete som Gud mig har tillbetrott, så avsäger jag mig ock här publice i allas edras åsyn. Jag påminner mig med god skäl den underdåniga lydnan som I alla hava mig bevist medan jag har regerat. Jag har orsak att beröma den stora åhåga och flit som de goda herrar av Rådet ha för min och Riksens välfärd skull haft ospard; är skyldig sådant med all tacksamhet att ihågkomma. Här stå de som i mina omyndiga år, efter min salige faders död, hava burit för mig störste omsorg, hava konserverat mig Riket, som av Gud och naturen mig tillkommer; hava väl fört direktion över det tyska väsendet som genom min salige faders hastiga frånfälle lämnades i stor désordre. Och omsider, då jag till mina myndiga år var kommen, hava de, efter den plikt de sig tillförne tillbundit hava, överlevererat mig Riket, icke allenast i allo oförrykt, utan märkligen förmerat. Jag är däremot eder tacksamhet skyldig, och där jag i någon måtto kan bevisa eder någon tjänst, bliver jag därtill alltid välvillig. De andra goda herrar och samtliga Rådet tackar jag ock i lika måtto, som inte hava försummat av det som eder skyldighet utav eder har fordrat; de andra av Ständerna, så i synnerhet som gemen, har jag ock orsak att berömma för all lydna och hörsamhet. Däremot kan jag fuller ock säga att jag har haft stor vilje och dessäng till allas deras bästa och alltid har eftertraktat till att främja deras välfärd; och de i Rådet äro vittne till mina aktioner.
Och såsom de uti Norrköpings beslut hava deriverat inpå mig denna rätt till Kronan för min faders skuld, som med sin blod har köpt eder mycket däröver I hava eder nu att hugna, menandes på det sätt göra eder önskan för de tillkommande tider tillfyllest, så haver jag denna eder åstundan inte kunnat fullgöra, utan velat den fåten i bästa måtto remediera, och fördenskull uppdraga Hans Kärlighet, min käre frände, Riksens Scepter och Regering, att jag på detta sätt måtte kontinuera för eder succession, som eljest genom naturen icke ske kan. Önskar både honom och eder därtill den lycka som I meriteren. Jag estimerar mig glorieuse att jag på denna stund kan säga eder vem jag är, vetandes i mitt samvet att jag ingen orsak har att begära pardon av någon. Jag skulle räkna det högt att de ville komma ihåg den goda intention jag alltid har haft till deras välfärd; tackar ock dem som uti deras hörsamma plikt inte har velat försumma sitt devoir. Däremot jag ock dem försäkrar att vilja i alla ockasioner söka deras välstånd; de ville ock hava det förtroende till mig att, om jag changerar kondition, så förandrar jag dock aldrig den affektion jag bärer till eder. Och där jag icke haver kunnat beneficera alla efter deras önskan och vilje, så ville de därhos se på den välvillighet jag därtill har haft. Och som sådana beneficier äro intet annat än ett tecken av en själ, så kan jag väl säga att de, som de mina hava åtnjutit, hava dem av en villig själ. Önskar att Gud eder alla uti ett önskligt tillstånd ville uppehålla, och att jag alltid höra måtte det eder väl går. Därav skulle jag hava min satisfaktion; de ville ock göra mig den äran och tro att jag skall hava dem alltid uti ett gott minne, etc.
French translation (my own):
Comme j'ai eu l'honneur depuis tant d'années d'avoir le pouvoir, et que je peux dire en ma conscience que j'ai toujours eu la bonne volonté de servir dans la fonction que Dieu m'a confiée, j'abdique aussi ici publiquement, en vue de vous tous. Je me souviens avec raison de l'obéissance soumise dont vous m'avez tous témoigné pendant mon règne. J'ai des raisons de louer le grand soin et la diligence que les bons messieurs du Conseil ont eu sans ménagement pour moi et le bien-être du royaume; je leur dois de m'en souvenir avec toute ma gratitude. Voici ceux qui, dans ma minorité, après la mort de mon feu père, ont pris le plus grand soin de moi, ils m'ont conservé le Royaume, qui m'appartient par Dieu et par nature; ils devaient s'occuper de l'affaire allemande, laissée dans un grand désordre par la mort subite de mon feu père. Et enfin, quand j'atteignit la majorité, ils m'ont, selon le devoir auquel ils s'étaient engagés, remis le royaume, non seulement intact en tout, mais sensiblement accru. Je vous dois de la gratitude pour cela, et là où je peux, dans une certaine mesure, vous rendre service, je serai toujours disposée à le faire. Je remercie aussi les autres bons messieurs et tout le Conseil dans une égale mesure, vous qui n'avez pas négligé ce que votre devoir a exigé de vous; les autres des États, en particulier et en général, j'ai aussi lieu de vous louer de toute votre obéissance. Je peux certainement dire en retour que j'ai eu une grande volonté et un dessein pour le bien de tous et que j'ai toujours cherché à promouvoir leur bien-être; et ceux du Conseil sont témoins de mes actions.
Et comme, dans la résolution de Norrköping, ils m'ont accordé ce droit à la Couronne pour le bien de mon père, qui, avec son sang, vous a acheté bien plus que cela, je n'ai pas été en mesure de réaliser votre désir, mais j'ai voulu pourtant y remédier de mon mieux, et c'est pourquoi je charge Sa Dilection, mon cher cousin, du sceptre et du gouvernement du royaume, afin que de cette manière je puisse continuer pour vous la succession, qui autrement ne peut se produire, sauf par nature. Je lui souhaite ainsi qu'à vous le bonheur que vous méritez. Je m'estime glorieuse de pouvoir vous dire en ce moment qui je suis, sachant dans ma conscience que je n'ai aucune raison de demander pardon à qui que ce soit. Je compterais hautement qu'ils souhaitent se souvenir de la bonne intention que j'ai toujours eue pour leur bien-être; aussi je remercie ceux qui, dans leur devoir obéissant, n'ont pas voulu négliger leur devoir. Je leur assure aussi en retour que je chercherai en toute occasion leur prospérité; qu'ils veuillent avoir aussi confiance en moi que, si je change de condition, je ne changerai jamais l'affection que j'ai pour vous. Et là où je n'aurais pu faire profiter chacun selon son désir et sa volonté, qu'ils voient la bienveillance que j'ai eue pour cela. Et comme de tels bienfaits ne sont que le signe d'une âme, je puis bien dire que ceux dont les miens ont joui, ils les tiennent d'une âme consentante. Je souhaite que Dieu vous garde tous dans un état désirable, et que je puisse toujours entendre comment les choses vont avec vous. De là j'aurais ma satisfaction; qu'ils veuillent me faire aussi cet honneur et croire que je les garderai toujours en bon souvenir, etc.
English translation (my own):
As I have had the honour now for so many years of having rulership, and can say in my conscience that I have always had a good will to serve in the office that God has entrusted to me, so I also abdicate here publicly, in sight of all of you. I remember with good reason the submissive obedience which you have all shown me during my reign. I have reason to praise the great care and diligence which the good gentlemen of the Council have had unsparingly for my sake and the welfare of the Realm; I owe it to them to remember that with all my gratitude. Here stand those who, in my minor years, after the death of my late father, have taken the greatest care for me, they have preserved for me the Kingdom, which belongs to me by God and nature; they had to be in charge of the German affair, which was left in great disorder by the sudden death of my late father. And at last, when I had come of age, they, according to the duty they had bound themselves to, handed over the Kingdom to me, not only in all unimpaired, but noticeably increased. I owe you gratitude for that, and where I can in some measure show you some service, I will always be willing to do so. I also thank the other good gentlemen and all the Council in equal measure, you who have not neglected what your duty has demanded of you; the others of the Estates, both particularly and in general, I also have reason to praise you for all your obedience. I can certainly say in return that I have had a great will and design for everyone's good and have always sought to promote their welfare; and those in the Council are witness to my actions.
And as they in the Norrköping resolution have bestowed upon me this right to the Crown for the sake of my father, who, with his blood has bought you much more than that, I have not been able to fulfill your desire, but I have wanted to remedy it as best I could, and therefore I commission His Lovingness, my dear cousin, with the Scepter and Government of the Realm, so that in this way I may continue for you the succession, which otherwise cannot happen, except by nature. I wish both him and you the happiness that you deserve. I esteem myself glorious that at this moment I can tell you who I am, knowing in my conscience that I have no reason to ask pardon from anyone. I would count it highly that they wish to remember the good intention I have always had for their welfare; also I thank those who, in their obedient duty, have not wanted to neglect their duty. I also assure them in return that I shall on all occasions seek their prosperity; they would also have the confidence in me that, if I change my condition, I will never change the affection I have for you. And where I had not been able to benefit everyone according to their desire and will, they would see the benevolence I have had for that. And as such benefits are nothing but a sign of a soul, so I may well say that those which mine have enjoyed, they have them from a willing soul. I wish that God keep you all in desirable condition, and that I may always hear how things are going with you. From thence I should have my satisfaction; they would also do me that honour and believe that I will always have them in good memory, etc.
No comments:
Post a Comment