Monday, January 24, 2022

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated April 12, 1634

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 19-20, page 290, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1848


Riksarkivet, image 32/page 301 in April-Juli 1634, Riksregistraturen









The letter:

Christina &c. Wår synnerlige ynnest &c. Wij hafwe Her Cantzlär, för någre dagar sedan, bekommitt Fem ådtskillige edre Breff, med Anders Lacquei, daterade den 3. 4. och 5. Martij, och wele eder der opå till Swar, nådeligen icke förhålla: Först såsom i gifwe tillkenna, hwadh som är förlupitt ifrån den tijden, att Secreteraren Grubbe hijt till Oss bleff depecherat, eenkannerligen huruledes j hafwe negocierat Sakerne på den Creitzdagen j Halberstadh, och hwadh der opå j Ständell, emellan eder och Churfursten aff Brandenburgh heemlighe rådh är passerat, och att han ändtligen är beweektt sigh vti dett Heillbrunniske bundett att begifwa, medh hwadh mere i vti eder samme schrifwelse ihugkomme, om den resolution då af Churfursten är fattadh; Så pröfwe wij icke mindre här vtaff, än alle andre actioner, eder store flijt, Troohet och dexteritet, Sakerne wäll att igenom gåå, och optage dett medh synnerligh Konungzligh gunst och nåder. Wij hafwe och hwadh den Pommerske Saken wedkommer, låtedt för een Månadt sedan consultera medh ett vttskott af dee förnembste Ständer här vti Rijkett, och hwadh då är afskedett, är igenom Secreteraren Grubbe förstendigett. Till hwilkett wij nu intett hafwe att läggia, vtan emädan dett ärendett, till Franckfurthe daghen är remitteradh, och eder elliest alle de Skiäl, nogsampt äre bekende, som svadere, att wij och Fädernes Landett, till een fredligh afhandling vti Tyskland, iw förr, iw heller komma måtte, och Wij sampt Cronan der igenom fåå tillfälle, Oss så myckett bättre, emott andre wåre, deels hemlige, här oppenbare Fiender att försäkra, dy tilltroo wij icke mindre eder wanlige dexteritet, detta så att moderera och lämpa, som för Fädernes Landett kan wara nyttigast, och att wij medh ähra och reputation, heller till een godh ändskap, på dett wäsendett komma måge, än att Oss någre nye och Jnextricable difficulteter, anwäxa skole, medh Fädernes Landzens ytterste ruin och Vndergång.

Sedan, låte wij oss och nådigst behaga, hwadh j medh dett Churbrandenburgiske Rådett, om Pålniske fridz tractaten discurrerat hafwe, och äre medh eder der vtinnan eense, hafwe och för detta eder meening om tijden, rummett och Commissarierne wetta låtedt; Om Fullmachten och Jnstruction, hafwer dett större betenckiande, derföre wij och altt här till, intett hafwa kunnatt någott der om resolvera, vtan meene j dett närmeste som skee kan, den Fullmacht och Jnstruction, såsom och dee Conditiones pacis et Jnduciarum, att låta reassumera, som för detta af S. K. M:tt wår högttärade käre Her fader, höglöfligh i åminnelse, Pålacken kunne föreslagne wara. Doch emädan tijderne sedan myckett äre förandrade, och wij på nästkommande Rijkzdagh, som skall begynnas i Nykiöping den 1 Junij (och sedan ändas här vti Stockholm) ärne att låta stella detta till Ständernes Consultation, och j medler tijdh edertt Consilium gerna hafwa måtte, hwarföre begiäre wij nådeligen, att j medh snareste, som någon tijdh möijeligh, oss dett meddela wele; serdeles hwad Conditioner j meene, så till fredh, som ett Stilleståndh wara att proponera, och hwar widh man stanna skulle.

Till dett Tridie; Belangande edertt Consilium om den Ambassadan till Ryssland, förnimme wij gerna, att j der utinnan äre medh Oss aff enehanda intention och meening: Wij hafwe och be:te Sändebudh, för någre wekur sedan afgå låtedt, och dem medh sådan Jnstruction och Memorialer låtitt försee, som j vtaf Copierne, Secreteraren Grubbe medgifne, warde förnimmandes.

Till dett Fierde; hwadh kopparhandelen widkommer, hafwe j twifwels förutan, allaredo förstådt, om den Commission wij Erich Larsson gifwitt hafwe, såsom och hwadh skamlige procedurer aff Elias Trippe anstälte äre, att låta arrestera den kopparen wij förledne Höstas låte Vnder eder disposition gåå här vtur Rijkett ådt Hålland, och huru wij Oss så emot dee General Stater, sampt Staden Amsteldamb här öfwer hafwe beswäratt, och ändoch Man fuller någorledes kunne suspicionera, att hwadh för detta är passerat, genom någres practiquer, måste skedt wara. Dock när wij granneligen öfwerläggia, wele wij om Erich Larsons Person bättre förmoda, effter han sigh så högtt om sin Trooheet och Redeligheet hafwer förplichtatt och elliest giordt godhe tiänster medh sijne Försträchningar, så att för hans affreesa m/70 Rijkzd:r, och sedan han dijt vtt kom m/43 R:d:r till Staten här hemma äre fournerade, förutan dett han till Her S Bielke, m/20 R:d:r hafwer remitteradt och till Salvium m/10 R:d:r om han dem behöfde och wille emott taga; Så att hwar dett icke hade skedt, skulle Staten hafft store beswär, och icke heller någon medell waritt Kopparbergett att vnderhålla, håppas och, att han sigh ey annorledes vti sin Commission skall comportera, än att wij där till kunna bära ett nådigtt behagh.

Till dett Fempte, see wij nådigst eder meening om wårtt interesse j dett Tydske wäsendet och huruledes j till dess conservation hålle rådeligitt wara, att Garnisonerne widh Siökanten, måge af wåre och Cronones egne medell blifwa vnderhåldne, eller jw tillåtes, att aff Pryske Licenterne m/100 Rijkzd:r eller någott mere till m/150 R:d:r dertill förordnade blifwa, Så äre wij icke mindre här vtinnan medh eder aff lijka meening, och pröfwe nogsampt dett wela af nöden wara, att wij eenkannerligen hoc rerum statu Oss Siökanten och dee Plattzerne wäll försäkra, af dee wichtige motiver j här iämpte ihugkomme, och skulle fördenskull Licenterne på een sådan händelse, wara dett nermeste medell att angrijpa, kan och wäll gåå för sigh der Erich Larssons Commission lyckeligen aflöper, och han wijsse affnämmare till kopparen der kan bekomma; Men såsom wij för detta, genom eder skrifwelse till Wällborne Her Claes Flemming hafwe förstådt eder wela aff be:te Licenter m/250 R:d:r hijt in remittera; Altså wore på den hendelsen, att wij wår Jntention medh Kopparen ey nåå kunne, myckett nyttigtt och gott, hwar be:te summa kunne blifwa præsteradh, der emott wij heller så månge gäld medh koppar wele låta betala, att wij må hafwa Rijkzd:r och Sölfwer som till myntett tiänar j Landett, och Sölfwermyntt derigenom så myckett mere kunne bringas på gång. Elliest hwadh Folck här vtur Rijkett kan wara till att mista, hafwe wij eder een Liste medh Secreteraren Grubbe tillsändt, och ändoch wij fuller för detta hade ärna 3 Regementer Knechter till Tyskland att sända, som dee gamble Regementerne der vte, serdeles widh Garnisonerne j Pomeren och Mekelburg aflösa kunne, såsom och 12 Compagnie Ryttere till recruer; Lickwäll mädan wij så ifrån Fäldtmarskalcken Wrangell som andre Orther, serdeles vtur Lifland blifwe adviserede, huru som Pålacken skall hafwa erhållitt merkelige Successer emott Ryssen, twungitt honom till itt neeseligitt accord att ingå, och nu ändtligen wara sinnad att quartera sigh widh Pryssiske Grentzen, effter som wij intett twifle dett samma tidender äre eder Communicerade wordne; Och Feldtmarskalcken till den ända begiärer medh Folck hädan effter att blifwa adsisteradh, deels platzerne der igenom så myckett bättre att försäkra, dels att hwadh som vnder warande Stillestånd medh byggninger böer förbättras, deste snarare forttgång winna må; Hwarföre äre wij resolverede vtaff be:te Try Regementer, Ett j tillstundande Majo eller Junio, till Pryssen att gåå låta, j lijka måtto ett Regemente framdeles medh Tw eller Try Compagnie Ryttare effter att sända, och see fördenskull icke, att så myckett Folck, som j förstonne war ärnadt öfwer till Tyskland, skall kunna skickatt blifwa, vtan mene, att ett af dee Prysche Regementerne här emott till Tyskland bädst kan förwässlas. Doch emädan detta Regementett, ännu icke så hastigtt afgår här ifrån, dy wele wij j medler tijdh edertt Consilium nådigst förwänta, hwarest dee för denne tijdh bättre antingen vti Tyskland eller j Pryssen, till wår och Chronones Tiänst kunne wara att bruka. Om Officererne förnimme wij edertt gode betenckiande, att vti distributionen af krijgzämbeten hwars och eens capacitet ansees måtte, och icke någre tillsättias, som der till oduglige äre; Så wette wij inge till någre charger, serdeles Öfwerster och Öfwerste Leutnanter, att wara förordnade, än däm S. K. M:tt wår högtärade kiäre Herfader sielff der till deputeradh hafwer, Vndantagandes någre fåå, som doch qualificerade nogh äre: Wele och här effter goodh vpsicht der medh hafwa låta. Och emädan j begiäre, dett Axell Lillie dijt till Wissmar sändas måtte, så är eder wäll witterligitt, hwad feel oppå godhe Officerare här hemma finnas, serdeles der wij vti krijgett medh Pålacken råka skole, då be:te Öfwerste wore tiänligh j Pryssen att brukas, kunde och elliest på Calmar emploijeras, effter som S. K. M:tt dett samma medh honom hade j sinnett. Doch der Åke Ulfsparre, kunde här emott hijt hem förordnas, effter som wij förnimme, dett Spandow blifwer Churfursten igen inrymbdt, hålle wij dett wäll kunna skee, och wele Fyra Compagnie Norländingar, sampt Thomas Thomassons Regemente dijt förordna, så att den Orthen förhåpligen wäll skall blifwa provideradh; Dessförutan, ärne wij och sända Nilss Ribbing medh sitt Regemente till Strållsund; Men så hemställe wij edertt godhe betenckiande, att emädan ett Regemente ey synes skola kunna wara bastant, att hålla den Staden j devotion, så frampt de wele illa, vtan skole snarare medh beneficijs än twång obligeres oss och Sweriges Chrono, om icke derföre skulle wara rådeligare, att draga Garnisonen der vtt, doch att Man först Capitulerar medh Staden, att der någon serdeles fara sigh yppar, dee wår Garnison igen intage.

Sidst hwadh j mentionere om dett gewärett, j synnerheet Musquetter och ådtskillige Lodh, Jtem allehanda Skantze redskap, måtte till Pomeren sändas, wele wij nådigst i åtanckar hafwa, och låta där Vppå anordning giöra, att dijt må skaffas, så myckett någon tijdh kan möijeligitt wara. Och befalle Edher &c.
G. G. O.        J. D.        C. C.        C. F.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

No comments:

Post a Comment