Source:
Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, page 493, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759
The letter:
Le 10. Septembre 1675.
Il y a quelque tems que je me suis expliquée à vous en réponse à votre Lettre, touchant la Livre auquel on a faussement donné le nom de Mr. Chanut; mais comme j'étois alors persuadée que cet Ouvrage n'étoit qu'une production de la rage de quelque particulier, & que j'ai fait diligence pour en découvrir l'Auteur, je me suis bientôt desabusée de tous mes soupçons, & j'ai connu clairement que celui qui l'a publié, quel qu'il soit, ne l'a composé que pour faire mieux sa cour. J'ai depuis peu des preuves convaincantes de me le persuader, & je sai de bonne part que c'est-là le fin du mystére; je vous dirai mon sentiment là-dessus, afin qu'on ne l'ignore pas. J'aurois eu de la peine à me persuader quelque chose de semblable, si l'expérience des années passées ne m'empêchoit d'en douter. Ceux qui se sont mis en devoir d'attenter aussi à ma vie, s'en prennent enfin à mon honneur. Quel sentiment croyez-vous que me donnent toutes ces connoissances? Rien que du mépris & de la pitié de tant d'inutiles desseins qui réussissent si mal; car enfin, malgré toutes les intrigues qu'on suscite contre moi en Suède, j'y suis entrée & en suis sortie deux fois glorieuse & triomphante, & mon Bien est encore à moi, en dépit de tout ce qu'on fait tous les jours pour me le faire ôter. Du côté de l'honneur, on y réussira aussi mal que dans le reste, & graces à Dieu on ne persuadera personne. Me calomnier c'est attaquer le Soleil, un peu de bonne Philosophie m'élevant si fort au-dessus de tout cela, que vous pouvez assurer les gens que je suis invulnérable de toutes parts. Nous verrons si ceux qui sont les promoteurs de ces pauvretés, seront aussi invulnérables que moi quand on les mettra quelque jour à des épreuves, auxquelles ils ne s'attendent pas. Cependant je voudrois bien savoir, & vous me rendrez service en découvrant ce que j'ai fait aux gens, pour les obliger à s'oublier jusqu'à être si peu équitables, que j'en rougis pour eux. Je crois pourtant avoir rendu plus d'un service considérable à ceux qui sont si acharnés contre moi. En-vérité j'ai pitié de ceux qui savent si mal l'art de se venger. Si l'on a du chagrin, que ne s'explique-t-on pour s'éclaircir? Pour moi, quelque offense que j'eusse reçue, je ne voudrois pas me venger à mes propres dépens, & je crois que c'est se venger contre soi-même, que de se venger ainsi. Toutefois je pardonne de tout mon cœur à la rage qu'on témoigne avoir contre moi. Je ne puis, je ne veux forcer personne à être de mes amis, & je veux seulement que l'on sache que je suis instruite de tout ce qui se passe; que je n'ignore rien des plus secrétes cabales qu'on forme contre moi; qu'avec tout cela je ne crains rien, & méprise tout.
Swedish translation (my own):
Den 10 september 1675.
För en tid sedan förklarade jag mig för Er som svar på Ert brev angående boken till vilken monsieur Chanuts namn falskeligen har givits; men eftersom jag då övertygades om att detta verk bara var en framställning av någon privatpersons raseri, och att jag gjorde mitt bästa för att upptäcka dess författare, tog jag snart mig ur alla mina misstankar, och jag visste tydligt att den som publicerade det, vem han än var, komponerade det bara till att bättre göra sin kur. Jag har nyligen haft övertygande bevis för att övertyga mig om detta, och jag vet till stor del att det är slutet på mysteriet; jag skall berätta vad jag tycker om det, så att det inte ignoreras. Jag skulle ha haft svårt att övertyga mig själv om något sådant om inte de senaste årens erfarenheter hade hindrat mig från att tvivla på det. De som har tagit på sig att göra försök på mitt liv attackerar äntligen min heder. Vad tror Ni att all denna kunskap får mig att känna? Inget annat än förakt och synd för så många oanvändbara dessänger som lyckas så dåligt; ty trots allt, trots alla intriger som väcks mot mig i Sverige, gick jag däri och lämnade därifrån två gånger härlig och triumferande, och min egendom är fortfarande min, trots allt vad man gör varje dag för att få den borttagen. På hederns sida kommer vi att lyckas lika illa där som i resten; och, Gudi lov, kommer vi inte att övertala någon. Att förtala mig är att attackera solen, lite bra filosofi som höjer mig så högt över allt att Ni kan försäkra folk om att jag är osårbar på alla sidor. Vi får se om de som är förespråkare för dessa former av fattigdom kommer att vara lika osårbara som jag när de en dag ställs inför rättegångar som de inte förväntar sig. Emellertid skulle jag väldigt gärna vilja veta, och Ni kommer att göra mig en tjänst genom att upptäcka vad jag har gjort mot människor, att tvinga dem att glömma sig själva till den grad att de är så orättvisa att jag rodnar åt dem. Jag tror dock att jag har gjort mer än en avsevärd tjänst åt dem som är så bittra mot mig. Jag tycker verkligen synd om dem som vet så lite om hämndkonsten. Om man är ledsen, vad kan man inte förklara för att förtydliga sig själv? Vad mig beträffar, vilken förseelse jag än hade fått, så skulle jag inte vilja hämnas på min egen bekostnad, och jag tror att det är en hämnd mot sig själv att hämnas på detta sätt. Men jag förlåter av hela mitt hjärta den ilska som folk vittnar om att ha mot mig. Jag kan inte, jag vill inte tvinga någon som helst att vara min vän, och jag vill bara att folk skall veta att jag är informerad om allt som pågår, att jag inte vet något om de hemligaste kabalerna som bildats mot mig, att jag med allt detta frukta ingenting och förakta allt.
English translation (my own):
September 10, 1675.
Some time ago I explained myself to you in reply to your letter concerning the book to which the name of Monsieur Chanut has been falsely given; but as I was then persuaded that this work was only a production of the rage of some private individual, and that I did my best to discover its author, I soon disabused myself of all my suspicions, and I clearly knew that whoever published it, whoever he was, only composed it to better curry favour. I have recently had convincing proofs to persuade me of this, and I know on a good part that that is the end of the mystery; I will tell you my feeling on that, so that it will not be ignored. I would have had difficulty persuading myself of such a thing if the experience of past years had not prevented me from doubting it. Those who have taken it upon themselves to make attempts on my life are finally attacking my honour. What do you think all this knowledge makes me feel? Nothing but contempt and pity for so many useless designs which succeed so badly; for after all, in spite of all the intrigues that are aroused against me in Sweden, I entered it and left it twice glorious and triumphant, and my property is still mine, in spite of all that one does every day to have it taken away. On the side of honour, we will succeed as badly there as in the rest; and, thank God, we will not persuade anyone. To calumniate me is to attack the sun, a bit of good philosophy raising me so high above it all that you can assure people that I am invulnerable on all sides. We shall see if those who are the promoters of these forms of poverty will be as invulnerable as I am when they are someday put to trials which they do not expect. In the meantime I would very much like to know, and you will do me a service by discovering what I have done to people, to force them to forget themselves to the point of being so unjust that I blush at them. I believe, however, that I have rendered more than a considerable service to those who are so bitter against me. Truly, I pity those who know so little about the art of revenge. If one is sad, what can one not explain to clarify oneself? As for me, whatever offense I had received, I would not want to avenge myself at my own expense, and I believe that it is revenge against oneself to avenge oneself thus. I forgive, however with all my heart the rage that people testify to have against me. I cannot, I do not want to force anyone to be my friend, and I only want people to know that I am informed of everything that goes on, that I know nothing of the most secret cabals formed against me, that with all this I fear nothing and despise everything.
.jpg)
Above: Kristina.
Above: Pierre Bourdelot.
No comments:
Post a Comment