Repost due to bad spacing in original posting and now with translations: Kristina's letter to Axel Oxenstierna, dated November 27/December 7 (Old Style), 1649

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&infosida=drottning-kristina&Efternamn=Kristina&Titel=Drottning&hide_clear=true&page=66&postid=ao_4048&tab=post#tab

The letter:

Stocholm den 27 Novemb. 1649 —

Wälbårne her grefwe, Högt äradhe her RixCantzler, Jagh sulle fuller lenge sädan hawa swarat E. på E. sriwelse som Jagh för någon thid sädan hawer bekommit, där Jagh icke hade Warit medh aff publique affaires förhindrat nu lickwäl har Jagh icke lengre Welat upskiuta så det swar som den tacksegjelsen som iagh E. skÿldigh är, Wil altså här medh hawa migh på dett högsta betackat för skiedhe Communication aff Sliff breff, så Wäl som för det godha Rhådh som E. har behagat migh i den saken at medhdela, hvilken Jagh eter des importance tillika medh E högst aprenderar, och ehuWel Jagh War tilförne betenckt huru iagh måtte förrekomma en slick orehda, men iagh moste bekienna att alt hvadh migh kune komma i sinne giordhe migh icke tillfullest allenast Communicerade Jagh den saken medh M. de Brechy och badh honnom att han ville låtat vetta någhon aff borgmestarenne J Dantzich, hvilket han och låwede, mhen E. forslagh som i giöra i E. breff fant Jagh så gott att Jagh inte Wiste det at förbätra, gaff och strax ordre til b:e Sliff på det slaghet som i det hade gåt funnit. Jag wil för den gångh icke lengre beswära E. uthan alensta hawa E hermedh fösäkrat att J och E. helsesama och försichtigha Rådh altidh hos migh skole Wara J högste veneration, och at Jagh altidh är och förbliwer

E Wäl affectionerat

Christina.

The website's transcript of the letter:

Stocholm den 27 november 1649

Välbårne Her Grefve, högt äradhe Her Rixcantzler,

Jagh s[k]ulle fuller lenge sädan hava svarat eder på eder s[k]rifvelse som jagh för någon thid sädan haver bekommit, där jagh icke hade varit aff publique affaires förhindrat. Nu likväl har jagh icke lengre velat upskiuta så det svar som den tacksegjelsen som iagh eder skyldigh är, vil altså härmedh hava migh på dett högsta betackat för skiedhe communication aff Sliff breff så väl som för det godha rhådh som eder har behagat migh i den saken at medhdela, hvilken jagh e[f]ter des importance tillika medh eder högst aprenderar, och ehu[ru]vel jagh var tilförne betenckt huru iagh måtte förrekomma en slick orehda, men iagh moste bekienna att alt hvadh migh kune komma i sinne giordhe migh icke tillfullest allenast communicerade jagh den saken medh M. de Brechy och badh honnom att han ville låtat vetta någhon aff borgmestarenne i Dantzich, hvilket han och låvede, mhen edert förslagh som I giöra i edert breff fant jagh så gott att jagh inte viste det at förbätra, gaff och strax ordre til b:e Sliff på det slaghet som I det hade gåt funnit. Jag vil för den gångh icke lengre besvära eder, uthan alensta hava eder hermedh fö[r]säkrat att I och eder helsesama och försichtigha rådh altidh hos migh skole vara i högste veneration, och at jagh altidh är och förbliver

Eder välaffactionerat

Christina

With modernised spelling:

Stockholm, den 27 november 1649. —

Välborne Herr Greve, högtärade Herr Rikskansler,

Jag skulle fuller länge sedan hava svarat Eder på Eder skrivelse som jag för någon tid sedan haver bekommit där jag icke hade varit av publique affaires förhindrad. Nu likväl har jag icke längre velat uppskjuta så det svar som den tacksägelsen som jag Eder skyldig är, vill alltså härmed hava mig på det högsta betackat för skedde kommunikation av Schliefs brev såväl som för det goda råd som Eder har behagat mig i den saken att meddela, vilken jag efter dess importans tillika med Eder högst apprenderar. Och ehuruväl jag var tillförne betänkt huru jag måtte förekomma en slik oreda, men jag måste bekänna att allt vad mig kunne komma i sinne gjorde mig icke tillfyllest, allenast kommunicerade jag den saken med M. de Brégy och bad honom att han ville låta det veta någon av borgmästarenne i Danzig, vilket han ock lovade, men Edert förslag som I göra i Edert brev fann jag så gott att jag inte visste det att förbättra. Gav ock strax order till bemälte Schlief på det slaget som I det hade gott funnit. Jag vill för den gång icke längre besvära Eder, utan allenast hava Eder härmed försäkrad att I och Eder hälsosamma och försiktiga råd alltid hos mig skola vara i högsta veneration, och att jag alltid är och förbliver

Eder välaffektionerad

Kristina.

French translation (my own):

Stockholm, le 27 novembre 1649. —

Monsieur Bien-né Comte, Très Honoré Grand Chancelier du Royaume,

Il y a longtemps que je vous aurais répondu à votre lettre que j'ai reçue il y a quelque temps si je n'avais pas été empêchée par les affaires publiques. Maintenant, néanmoins, je n'ai plus voulu différer ainsi la réponse et les remerciements que je vous dois, je tiens donc par la présente à vous remercier de la manière la plus élevée possible pour la communication de la lettre de Schlief, ainsi que pour les bons conseils que vous avez heureux de me rendre compte de l'affaire qui m'a fait connaître, dont j'appréhende autant que vous l'importance, j'en apprends le plus. Et quoique je fus embarrassée d'envisager comment un tel trouble pouvait se produire, je dois avouer que tout ce qui pouvait m'arriver ne me satisfaisait pas, mais j'en communiquai l'affaire à M. de Brégy et le priai de laisser un des bourguemaîtres de Dantzig le sait, ce qu'il a également promis, mais j'ai trouvé la proposition que vous faites dans votre lettre si bonne que je ne pouvais pas penser à la façon de l'améliorer. J'ai aussi immédiatement donné des ordres audit Schlief du genre que vous aviez approuvé. Pour le moment, je ne veux plus vous troubler, mais je veux seulement vous assurer que vous et vos conseils salutaires et prudents serez toujours dignes de ma plus haute vénération, et que je suis et reste toujours

Votre bien-affectionnée

Christine.

English translation (my own):

Stockholm, November 27, 1649. —

Well-Born Lord Count, Highly Honoured Lord Grand Chancellor of the Realm,

I would have answered you a long time ago to your letter which I received some time ago had I not been hindered by public affairs. Now, nevertheless, I have no longer wanted to so postpone the answer and the thanks that I owe you, so I hereby want to thank you in the highest possible way for the communication of Schlief's letter, as well as for the good advice you have pleased to report to me in the matter that let me know, whose importance I apprehend just as much as you, I learn the most. And although I was at a loss to consider how such a disturbance might occur, I must confess that all that could occur to me did not satisfy me, but I communicated the matter to Monsieur de Brégy and begged him to let one of the mayors of Danzig know about it, which he also promised, but I found the proposal you make in your letter so good that I could not think of how to improve it. I also immediately gave orders to the aforementioned Schlief of the kind that you had approved of. For the time being, I do not want to trouble you any more, but I only want you hereby assured that you and your salutary and prudent advice will always be worthy of my highest veneration, and that I always am and remain

Your well-affectionate

Kristina.

Above: Kristina.

Above: Axel Oxenstierna.

Note: Schlief = Anton von Schlieffen, a German military man, colonel; Swedish soldier in 1647; and castle Hauptmann in Stettin in 1648.