Source:
Christine de Suède et la cardinal Azzolino. Lettres inédites (1666-1668), Carl Bildt, 1899
The letter:
Rome, 27 juin 1662.
MONSIEUR MON FRÈRE,
Comme rien ne me pouvait donner tant de joie que l'arrivée ici d'un ambassadeur de Votre Majesté, rien aussi ne me pouvait causer une douleur si sensible que les difficultés qui se rencontrent dans le traitement que M. de Créqui a témoigné désirer de moi, duquel je ne parlerai point, en ayant fait informer M. de Lionne pour en rendre compte à Votre Majesté. Mais je dirai bien à Votre Majesté que je suis au désespoir de me trouver dans une conjoncture qui oppose des obstacles invincibles à la forte passion que j'ai de faire éclater en la personne de votre ambassadeur le ressentiment qui me reste des obligations essentielles, que je professe à Votre Majesté. C'est pourquoi je ne crois bien hasarder en remettant, comme je fais, tous mes intérêts entre vos mains, vous priant d'examiner mes raisons et de me faire connaître ce que vous jugerez que je doive faire pour satisfaire aux prétentions de votre ambassadeur, lui ordonnant de n'exiger pas de moi des choses impraticables; puisque je suis persuadée que Votre Majesté est encore plus intéressée en ma personne, qu'en celle de son ambassadeur.
Je vous proteste cependant que je suis prête de satisfaire tout ce que Votre Majesté désirera de moi; m'assurant que vous êtes trop juste pour me faire tort en cette rencontre.
Votre Majesté doit faire cas de la déférence que j'ai pour elle en cette occasion, puisque je ne l'aurais pour aucun autre prince du monde, et que c'est à votre personne et à votre mérite et non pas à votre fortune présente que je la rends.
Je suis, Monsieur mon Frère,
Votre très affectionnée Sœur et amie,
C. A.
Swedish translation (my own):
Rom, den 27 juni 1662.
Monsieur min bror,
Eftersom ingenting kunde ge mig så mycket glädje som ankomsten hit av en ambassadör från Ers Majestät, kunde ingenting orsaka mig så mycket smärta som de svårigheter som möter i den behandling som monsieur de Créquy har vittnat om att han önskar av mig, om vilken jag kommer inte att tala, efter att ha informerat monsieur de Lionne att rapportera till Ers Majestät. Men jag kommer att säga till Ers Majestät att jag är förtvivlad över att befinna mig i en konjunktur som motsätter sig oövervinnerliga hinder för den starka passion som jag måste frambringa hos Er ambassadörs person den förbittring som återstår för mig över de väsentliga förpliktelser som jag har till Ers Majestät. Det är därför jag inte tror att jag riskerar genom att lägga alla mina intressen i era händer, som jag gör, och be Er att undersöka mina skäl och låta mig veta vad Ni tycker att jag skall göra för att tillfredsställa Er ambassadörs krav, beordra honom att inte att kräva av mig ogenomförbara saker, eftersom jag är övertygad om att Ers Majestät är ännu mer intresserad av min person än av Er ambassadörs.
Jag försäkrar Er emellertid att jag är beredd att tillfredsställa vad Ers Majestät önskar av mig, och försäkrar mig själv att Ni är för rättvisa för att göra mig fel i detta möte.
Ers Majestät bör uppskatta den vördnad jag har för Er vid detta tillfälle, eftersom jag inte vill ha den för någon annan furste i världen, och det är till Er person och Er förtjänst och inte till Er nuvarande förmögenhet som jag återlämnar den.
Jag är, monsieur min bror,
Er mycket tillgivna syster och vän,
K. A.
English translation (my own):
Rome, June 27, 1662.
Monsieur my Brother,
As nothing could give me so much joy as the arrival here of an ambassador from Your Majesty, nothing could cause me so much pain as the difficulties which are encountered in the treatment which Monsieur de Créquy has testified that he wishes of me, of whom I will not speak, having informed Monsieur de Lionne to report to Your Majesty. But I will tell Your Majesty that I am in despair at finding myself in a conjuncture which opposes invincible obstacles to the strong passion which I have to bring to light in the person of your ambassador the resentment which remains to me of the essential obligations which I profess to Your Majesty. That is why I do not think I am risking by placing all my interests in your hands, as I do, asking you to examine my reasons and let me know what you think I should do to satisfy the claims of your ambassador, ordering him not to demand impracticable things from me, as I am persuaded that Your Majesty is even more interested in my person than in that of your ambassador.
I assure you, in the meantime, that I am ready to satisfy whatever Your Majesty desires of me, assuring myself that you are too just to wrong me in this encounter.
Your Majesty should appreciate the deference I have for you on this occasion, since I would have it for no other prince in the world, and it is to your person and your merit and not to your present fortune that I return it.
I am, Monsieur my Brother,
Your very affectionate Sister and friend,
K. A.
Above: Kristina.
Above: King Louis XIV of France.
Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings.
No comments:
Post a Comment